Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - smida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- En liknande bildning är ä. sv.
mas-gråt, vars första led tolkats på olika
sätt. - Jfr Lindroth Festskr. t. Sdw.
s. 161.
1. smult, isterfett, Broocman 1736
= no.-da. smalt (i da. suincfedt), no.,
ägs. smolt, av germ. *smulla-,
avljuds-form till mlty. smalt - fhty. smalz,
(smält) fett (ty. schmalz), av * smälla-;
till smälta.
2. smult (i förb. med vatten), se
smul 1.
smultron. Var. rer. 1538,
Francke-nius 1659 osv. (Lex. Linc. 1640: smultran)
= fsv. i smultronagrces o. 1400.
Kanske snarast, med förf. Ark. 7: 7, egentl,
neutr. plur. svag form av sv. di al.
adj. smulter, lös (oljig, fet, om frukt),
lättsmält, upptinad - grek. bladar ös,
mjuk, slapp (närmast av m/ad’-), av ie.
(s)mld(a)ro-; r-avledn. till smälta.
Annorlunda om bildningssättet Kock Sv.
ljudhist. 4: 345: urnord. plur. neutr.
-ann. Enl. Wessén Germ. n-dekl. s. 62
är däremot -ön i detta ord analogiskt
inkommet efter en grupp denominativa
bärnamn på -ön (hallon, lingon osv.,
med omljudd pluralform av -a/?, jfr
t. ex. isl. akran, ollon). Wesséns
antagande, att r-et i smultron
inkommit från plur. till ett fsv. *smulta, är
mindre sannolikt. Däremot har -ron i
smultron säkerl. föranlett
ombild-ningen hjorlon (sv. dial.) till hjortron.
I dial. även smull(er)bär, smällebär.
Jfr det besl. sv. dial. muller, hjortron,
under multna; ävensom betr. -ön under
ny p o 11 o. ollon. - Ordet smultron
har undanträngt det gamla germ.
namnet ’jordbär’: sv. dial. jordbär, fsv.
iordhbcer, no. o. da. jordboer, fhty.
ert-beri (ty. erdbeere), ägs. eordber(i)ge (i
eng. däremot slrawberry); jfr höll.
aard-bezie; alltså: bär som växa nära
jordytan.
smussla, 1647: ’smuslat att sigh . .
peningerna’ (Ångermani.), Dagl. Alleh.
1771: ’smussla bort hela saken’: kunde,
med Noreen V. spr. 3: 289, tänkas vara
ett *smullla, till likabetyd, ä. nsv. sniulla
(se smutta slutet) som t. ex. vas si e
till vatten; jfr även ä. nsv. mussla,
smussla, smyga, t. ex. P. Eriei 1582,
tala i smyg, fingra, sv. dial. mussla sko
o. smussla sko, en lek, *mussla, arbeta
långsamt, no. musla ds., pilla, no. mutla,
samt de under smutt anförda orden
för ’smula, grand’. Möjl. delvis från
urspr, icke samhöriga ordstammar.
smuts, 1728 = da. smuds, från ty.
schmulz, av mhty. smuz, motsv. eng.
smul, jfr meng. smotlen, smuleren,
smutsa, ävensom, med -dd-, mlty.
smud-den, smutsa, höll. smodderen, ty.
schmud-deln, meng. smudderen; iterativ- el.
intensivbildningar med inom dylika slags
ordgrupper vanlig formväxling (ord med
Z- o. r-avledn. o. med förlängning av
stamkonsonanten ävensom växling av
media o. tennis), jfr t. ex. under de
möjl. besl. modd o. mudder.
smutt, litet trångt (mellan)rum 1760,
F. Månsson 1916: ’smuttarna och hålen’;
hos Burens Saml. o. 1600 i betyd, ’smula,
grand’, Modée Fru Bangsj.: smulter,
småbitar - no. i den första betyd,
(även: smolt, smolla), da. smulle,
smygväg. Sannol. två ord, så att smutt i
betyd, ’litet rum’ o. smutta, (obemärkt)
kila = no.-da. smultc, äro besl. med no.
(s)myta, smyga, dölja, smola (mula),
till germ. smul-, växelform till smug i
smyga; medan däremot ä. nsv. smutt
i betyd, ’smula, grand’ möjl. hör
samman med no. mull, fnask, grand, jfr
även sv. dial. måd (mod) ds. = y. fno.
mod ds. (se under mött). - Jfr smått.
smutta, Linné o. 1750: ’fyllhunden
super alltid litet i sänder och smuttar
i glaset’, Bellman: ’Sup, drick och
smutta’; tidigare smälla 1748, smolla
Arvidi (det senare dock osäkert till
betyd.); till föreg, i betyd, ’fnask, grand,
smula’. - Sbst. smult, liten klunk,
t. ex. 1840-t., är väl snarast deverbativt.
Förr även som beteckning för en (viss)
sup (i ordningen), som efterföljdes av
de s. k. ’smuttens ungar’. - Närmast
till smult i betyd, ’litet rum’ hör väl
det nu föga br. smulta, (särsk. mera
obemärkt) kila o. d., vartill det
nybildade ipf. smått, redan 1773: smalt
sig ut, GHT 1893: ’genom klungan jag
smått’, Knöppel 1912: ’smått upp som
en raket’. Samma verb är också smutta
i den nu obr. betvd. ’smussla’ (t. ex,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
