- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
804

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - småningom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

småningom, Helsingius 1587 osv., ofta j
med prep. i (ännu hos Leopold), även:
småningon 1597, (i) småningen, vanligt
o. ännu hos Crusenstolpe, (/) små- l
ningen(s), i småningh, stundom även
smånungom = no. smaaningom, [-adverbbildning,-] {+ad-
verbbildning,+} med utseende av dat.
plur., till små, snarast efter mönster j
av t. ex. fsv. ströningum, strövis,
flyk-ningom, flockvis o. d., möjl. med dis- j
similatoriskt n för m av ett *småmingom, j
utgående från fsv. adv. smäm, små- \
ningom, som egentl, är dat. plur. till j
små. Se Noreen Sv. etym. s. 5. j

småtting, ungt ord, Sehlstedt osv.,
ännu ej hos Dalin 1853. Enligt Tamm
Avledn. hos sv. subst. s. 56 skulle ordet
egentl, innehålla neutr. plur. till ting,
sammansatt med små-, vars å
förkortats framför förlängt /; alltså egentl.: ;
små tingestar, använt om barn, sedan j
med förändring av kollektiv betj^d. till j
individuell o. av neutralt till maskulint
kön. På grund av ordets sena
uppträdande är det emellertid sannolikast
en avledning av smalt, substantiverad
användning av neutr. till små, jfr
smaltet i betyd, ’småbarnen’ 1852 (kanske
dock tillfällig skämtsam bildning),
ävensom smatter, smulor, Serenius 1734, o.
sv. dial. småtteri, småsaker o. d. = da.
smaatteri. - En parallellbildning (direkt
till små) är småting, t. ex. Onkel Adam
Olga 1850: ’ett allrasomsötaste småting
af hundnatur’.

smäcka, värd., slå, smälla, Hallman
1776: ’smäkte dig på din svampiga nos’,
hos Weste 1807 beteckn. som ’fam.’ =
da. smcekke; att sammanhålla med (men
knappast med a-omljud o. sålunda
ety-mol. identiskt med) sv. dial., ä. nsv.
smicka, no. smikka, ty. dial. schmicken o.
med sv. dial. smacka, slänga, mlty.
smac-ken, bl. a.: slå, osv. (se smacka); kanske
snarast (liksom väl också smocka)
jämförelsevis unga avljudsbildningar med
i ord från denna sfär vanlig
formväxling. - Härtill sbst. s m ack, smäll,
t. ex. fru Lenngren Min salig man:
’Och gaf min skatt en smäck på truten’
= da. smcek’, jfr knäpp: knäppa,
skräll: skrälla, sm all: smälla osv.
Stundom även neutr. efter de många
likartade neutrala vb.-abstrakterna. -
S m ä c k f e t, Ad. Hamilton 1845: ’2
smäck-feta grisar’, -full, Törneros (som två
ord), Atterbom, motsv. da. smcekfed,
-fuld, jfr no. smikkfiill, till smäck ,
smälla, såsom s ma lif e t till smälla. Jfr
osv. dial. smäckadrucken, smäckalat,
ävensom sv. dial. smackande full, söl osv.

smäcker, Rosvall 1803: smäck (som
sjöt.), De Geer 1841: ’trossar och tåg,
både svåra och smäckra’ (f. ö. vanligt
först under 1800-t:s senare hälft) =
da. smcekker, väl lån från mlty. smecker
ds. = ägs. smicer, fin (eng. dial. smicker)-,
nära besl. med no. smikr n., fint o.
smått utskuret arbete, litau. susmizes,
liten, förkrympt, polska smigly, smäcker,
osv., av ie. smig, med växelform (s)mik
i grek. (s)mikrös, liren, lat. mica, smula;
till en grundrot smt, gnugga el. gnida
sönder o. d. (jfr under smita); enl.
somliga även besl. med små (som i
så fall utginge från en ie. rot smei),
dock osäkert.

smäda, pres. smäder G. I:s reg. 1555,
jfr fsv. forsmcédhilse = da. smorde; från
mlty. smeden, smäden, avledn. avsmdde,
hån(ande) =-. fhty. småhida, av germ.
*smcéhipö-, till adj. smceh-, ringa (=
små). Av samma adj. äro också
avledda: isl. små, håna (germ. *smcéhön),
o. ty. schmåhen (germ. *smcehian); jfr
försmå. Alltså egentl.: förringa; med
samma betyd, utveckling som i fsv.
smälla, skymfa, ä. nsv. smala, av mlty.
smelen = ty. schmählen, till smal,
egentl.: liten.

smäkta, fsv. -smcekta (for-, ut-), ipf.
-adhe o. -té = da. smegte; från mlty.
smachten, hungra, försmäkta av hunger
= fhty. gismahteon, förtvina (ty.
schmach-ten osv.); jfr mlty. smächt, svår hunger;
väl till fhty. småhi, ringa, liten,
eländig, osv. (se små); alltså egentl.: bli
tunn o. d.; jfr ty. schmächtig, smal,
spenslig m. m.

smälek, fsv. sincéléker, smälek, förakt;
en ombildning efter orden på -lek av
fsv. smcélikhet, smälek, till adj. smöéliker,
från mlty. smélik, till stammen i
smdh-(= små) o. sålunda = ty. schmählich
el. egentl, samma ord som, likbetydande
smedelik (jfr smäda).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0892.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free