- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
805

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - småningom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

smälla, fsv. smcella, st. vb. (ipf.smaZ(O),
o. sv. vb. (ipf. -fe), t. ex. ’smälte . .
dör-rena i laas’ = germ. st. vb. *smeUan i
nisl., no. smella, da. smelde, o.
kausati-vet *smallian i nisl., no. smella, da.
smelde, ägs. smiellan, få att smälla,
även inträns.; med sbst. smäll = nisl.
smellr, no. smell m., da. sineld n.; o.
sv. dial. smälla, Silene infläta = no.
smella, da. smelde (liksom likabetyd,
sv. dial. knäcker plur. på grund därav
att barnen pläga blåsa i blomfodret,
som ger en smäll, då det brister
sönder); säkerl. till en ljudhär mande rot
av samma slag som smat i smattra;
jfr även under smacka o. smacka. -
S m all f e t, se under smäckfet.

smälta, vb., dels 1. av germ. st. vb.
*smellan i fsv. smcelta (ipf. small)
inträns. - no, smella, da. smelle, mlty.
smellen, fhty. smelzan (ty. schmelzen);
i nord. spr. möjl. lån från mlt}^.; i isl.
o. ägs. i stället växelformen *mellan;
dels 2. av germ. kausativet *smallian,
få el. komma att smälta, i fsv. smcella
(ipf. smcelle) träns. = no. smella, mlty.
smellen, fhty. smelzen (ty. schmelzen);
eng. smell från höll. el. Hy.; av ie.
(s)meld, varom närmare multna, malt,
mild; jfr även smalt, smalts, smult,
smultron, emalj. - Härtill sbst.
smälta, det som smältes på en gång,
varav bildl.: stor mängd (’en hel smälta’)
- no. smella (’heile smelta’).

smäre m., dialektord, klöver, jfr Linné
1757: smäregrås från Bob. 1. = no., da.
smcere, inotsv. nisl. smäre m. o. smdéra
f.; enl. Falk-Torp s. 1085 egentl.:
läppblomster, till ägs. smcére m., läpp (av
germ. *smairia-)t som ined Uhlenbeck
PBB 26: 570 är besl. med sanskr. smerä-,
leende, o. smila; jfr lat. labnrmim,
guldregn, till labrnm, läpp (det senare
dock osäkert). - Tidigare, med orätt,
av Bugge PBB 24: 455 uppfattat som en
avljudsform till ir. seamar, klöver.

smärgel, Bromell 1730: smcrgel;
tidigare: smirg(h)il Hels. 1587, Burens 1624,
smerill Schroderus Gom. 1640 = da.
smergel, från ty. schmergel, schmirgel,
av i tal. smeriglio, avledn. till grek.
smy-ris (genit. -idos) ds., jfr smijrizö,
smörjer, polerar (urbesl. med smör, smörja).

smärling, fiskn., grönling, Gobitis
bar-batula, Palmcron 1642, Retzius 1772,
Dalin 1853; hos Asteropherus 1609:
smirlingh = dsi. smerling, från ty.
schmer-ling, av mhty. smerlinc, till likbetyd,
mhty. smerl(e), ty. schmerle (varav ä. nsv.
smårla, I. Erici o. 1645: smerler plur.);
säkerl. egentl.: dyfisk o. besl. med got.
smarna, smuts, sv. smörja o. smör:
fisken uppehåller sig ofta i gyttjan på
bottnen; jfr da. dyndsmerling om
Gobitis fossilis. Falk-Torp s. 1080. - Om
det i Järn ti. förekommande fiskn.
smär-ling som namn på en småvuxen sikras
(el. siklöjan el. sikyngel), Lilljeborg,
Sv. Ekman, bör sammanhållas med dessa
namn är väl ovisst. - Det ävenledes
om Gobitis använda grönling,
Asteropherus 1609: grönlingh, är lån från t}^.
griindling, till grund, botten.

smärre, smärst, fsv. smcerre, smcersler,
med r från kompar., av äldre smcesler
- isl. smd>r(r)i, smcéstr osv., till små
(se d. o.).

smärt, Schroderus Gom. 1640: smaale
j (spinckola, smerla), Spegel 1685 (om
j björkar) = ä. da., da. dial. smcert, tunn,
j smal; f. ö. isolerad ordgrupp, sannol.
besl. med smärta till ie. smerd, bita;
jfr särsk. betyd.-utvecklingen i det
hithörande ägs. smearl, smärtsam, varav
eng. smarl, bl. a.: nätt, fin (se f. ö.
smart o. smärta). - Förordas i Journ.
f. litt. o. theat. 1813 som ’ett godt
svenskt ord’ framför det av Ling i Agne
använda rank.

smärta, sbst., Arvidi (i citat från en
psalm), Wollimhaus o. 1669 (förr
stundom även med -Iz-, från hty.) = da.
smerle, från mlty. smerle = fhty. smerza,
-o (ty. schmerz), meng. smerle (eng.
smarl); besl. med grek. smerdnos,
smer-daleös, förskräcklig, lat. mordére, bita,
! även om smak o. känsel (jfr till betyd,
bitter, till bita); se även Persson
Indog. Wortf. s. 213, 945 samt under
smärt o. s m är t ing.
Sinnesförnimmelserna betecknades äldst med ord, som
egentl, angåvo orsaken till densamma.
- Härtill vb. smärta, Pfeiff 1713 =
da. smerle, från mlty. smerten (Ity.
smar-len; se s m är ting) = ty. schmerzen,
ägs. smcorlan (eng. smarl).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0893.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free