- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
817

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - snus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»snäcksläde» eller blott »snäcka», gul
eller grön’ (om förh. o. 1810).

2. snäcka (fartyg), upptaget från
fornspråket, fsv. sncekkia, ett slags mindre
(krigs)fartyg = isl. snekkja, i no.: liten
smal båt, motsv. mlty. snicke (höll. snik),
mhty. snecke; besl. med ägs. snacc,
krigsskepp; jfr det från germ. spr. lånade
ffra. esneque, skepp med lång spetsig
förstäv. Möjl. egentl, ’något spetsigt,
o. besl. med ty. schnake, harkrank
(ti-pula), mlty. snök, gädda, höll. dial.snoe/cs,
skarp, osv., ävensom no. snag, spets,
pigg, isl. snaga, ett slags yxa, adj.
snag-hyrndr osv.; jfr det analoga mlty. snibbe,
sjörövarskepp, till snibbe, snabel.

snäll, i ä. sv. vanl.: rask, duglig,
händig, skicklig (’vår snälle Sergel’ G. J.
Ehrensvärd 1780; å annat ställe: ’vår
skickelige S.’), tjänlig (riktig) (jfr
nedan), fsv. snceller, sncelder, snicelder
(snil-der), duglig, tapper, klok, skicklig (bl. a.
att tala), god, saktmodig = isl. snjallr
ungef. ds., no. snjell, rask, duktig m. m.,
no.-da. snild, god, godmodig o. d., da.
snild, klok, slug, i ä. da. (ofta sneld)
även: snabb o. d., fsax., fhty. snel,
(mycket) snabb, (dåd)kraftig, tapper (ty.
schnell, snabb), ägs. snel, snabb, stark,
modig; av germ. *snella-, med
grundbetyd, ’snabb’, varav sedan ’snabb i
uppfattningen, klok o. d.’ Av omstritt
o. dunkelt ursprung. Olika
tolkningsförsök hos Kluge Et. Wb.8, Falk-Torp
s. 1096, H. Petersson Zwei sprachl. Aufs.
s. 62 f. Sannolikast synes ordet, i
riktning av vad Falk-Torp tänkt sig,
innehålla en ljudrot, besl. med den i ty.
schnallen, smälla, klatscha m. m., för
att beteckna en hastig rörelse; jfr att
ord för ’snabb’ ofta börja med sn- (se
under snabb, snar). - Den nu
allmännaste svenska betyd, ’god o. vänlig’,
vartill ansatser finnas redan i fsv., har
i riksspr. egentligen utvecklat sig först
under 1800-t.; ännu vid mitten av 1800-t.
ersattes nys v. uttr. ett snällt barn,
var snäll (och gör så och så) vanl.
av beskedlig, som sedermera delvis
sjunkit till betyd, ’alltför snäll el.
efter-låten’. - Från ty. schnell i betyd, ’snabb’
härstamma snällpress, snäll tåg
(Aftonbl. 1865, om de i dec. 1864 anord-
nåde snälltågen mellan Stockholm o.
Malmö; efter ty. schnellzug). - Jfr
snille.

[snälla, sv. dial., slända, se d. o. 1.]

snäppa, Totanus, Tringa, 1664: ’Soppa
på steckte Sneppor’, Linné, Lind osv.
= ä. da. snippe, da. sneppe, från mlty.
sneppe (-/-) = fhty. snepfa m. m. (ty.
schnepfe); egentl. = mlty. snippe =
snipp; alltså efter den långa smala
näbben; jfr isl. mijrisnipa, myrsnäppa,
till no. snipa, näbb (se snipa), f ra.
bécasse, morkulla, snäppa (till bec, näbb;
se b e ekas in), el. grek. skolöpax,
morkulla m. m., som åtminstone anslutit
sig till skölops, påle o. d.

snäppare, lansett, Acrel 1775, motsv.
da. sneppert, från ty. schnäpper,
schnep-per, till schnappen, hastigt röra sig m. m.
= snappa.

snärja, fsv. snceria (ipf. snardhe) =
ä. da. sncerie, jfr da. besncere = fhty.
snar(a)hjan, snärja, fästa; gammal
bildning av e/ö-typeii till germ. *snerhan
st. vb = fhty. kisnirhan, fästa ihop;
knappast däremot avlett av det besl.
sbst. snara. - Härjämte sv. dial. snara,
som enl. H. Pipping SNF XII. 1: 17 är den
ljudlagsenliga utvecklingen av*snarhian,
medan snärja bör uppfattas som en
nybildning till ett sbst. motsv. no. snar,
slinga, av *snarh av *snarha-. Sv. dial.
snara kan emellertid vara en
nybildning till snarde av samma slag som
glada (jämte glädja) till gladde osv. -
Den ljudlagsenliga pres.-formen snar
finns ännu t. ex. hos Franzén, o. fsv. ipf.
snardhe kvarlever i dial. snarde t. ex.
smal., hall. (jämte *snårde).

[snärka, sv. dial., ä. nsv. osv., snarka,
se d. o.]

snärp n., borst på ax, botan.:
blad-snärp; Möller Bot. 1755 (om blomfjäll),
Retzius 1776 m. fl. (borst), i den moderna
botan. betyd, (om den hinnaktiga
förlängningen av bladslidan) t. ex.
Hart-man 1840 = östno. snerp (jämtes/zerpa),
till sv. dial. snarp, skarp, hård, rask,
isl. snarpr, även: skrovlig o. d., no. snarp,
egentl.: sammansnärpt, avljudsbildning
till germ. st. vb. *snerpan, varom under
snärpa.

snärpa, sammandraga, snörpa, t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0905.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free