- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
827

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - solvarg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stammar också eng. shrub, en dryck
bl. a. med rom, varav da. skrnb.

sordin, 1781: mässings Sordin - ty.
sordine, av Hal. sordina, till sordo, döv, j
stum, av lat. snrdns. Den stundom fö- !
rekommande formen sur di n 1784 osv.
beror på det etymol. identiska fra.
sonrdine.

sorg, fsv. sorgh, smärta, sorg, be- j
kymmer = isl., da., ägs. sorg (eng. \
sorrow) - got. saurga, f sax., fhty. sorga \
(ty. sorge, bekymmer, omsorg) jämte j
fhty. suorga, av germ. *s«r(jö-; av
Zu-pitza Gutt. s. 179 f. m. fl., väl med
rätta, sammanställt bl. a. med sanskr.
surksyali, bekymrar sig om. Litteratur
f. ö. Olson Appell, subst. s. 364. -
Härtill: sörja, fsv. sörghia, ä. syrghia
- isl. syrgja, da. sorge; motsv. got.
sanrgan, fsax. sorgen, fhty. sorgen, -ön j
(ty. sorgen), ägs. sorgian; av germ. *sor*
gen, med senare konjugationsväxling i
nord. o. västgerm. språk. - Sju
sorger och åtta bedrövelser (efter
bibeln); se närmare under sju. - Om
ett annat allmänt germ. ord för ’sorg
o. d.’, isl. t reg i osv., se under trägen.
- Sorgespel, ’Apollos Sårgespel’ av
Börk 1688, ’Brutus Sorgespehl’1739 (av
Voltaire); om sorgliga händelser o. d.
t. ex. 1667: sorgaspeel; övers, av ty.
trauerspiel 1600-t, förtyskning av
trå-gödie.

sork, I. Erici o. 1645: mulsork, sv. dial.
även surk (t. ex. Uppl.) o. syr k, fsv.
snrk(er) jämte sorka, jfr ä. da.
muld-syrke. Knappast, såsom antagits, lån
från lat. sorex (genit. -/c/s), näbbmus
(besl. med grek. (h)ijrax ds.; till en
Ijudhärmande rot, efter djurets pipande
läte); i så fall vore emellertid, i fråga
om ljudutvecklingen, att jämföra Kock
Sv. ljudh. 2: 84.

sorla, jfr O. Petri Kr.: sorl sbst.,
motsv. no. surla, gnola, sakta spela;
Ijudhärmande liksom t. ex. surra,
vilket dock ej bör betraktas som
grundord; jfr förf. Ark. 14: 188 o. Hesselman
Spr. o. st. 4: 109. Annorlunda, men
osannolikt Noreen Sv. etym. s. 67. -
Jfr sv. dial. *sollra (söllra osv), sullra,
där möjl., såsom också antagits av
No-reeq o. Hesselman, mctates av rl till Ir
föreligger; dock beror i dylika fall form-
växlingen ofta icke på s. k. ljudlagsenlig
utveckling utan på ordens onomatopoeti-
ska karaktär.

sort 1648 (i modern betyd.) ~^da.
sort, mlty. sorl(e), iy. sorte, från fra.
sorte, sort, slag (eng. sort) = Hal. sorla;
av lat. sors (genit. sortis), lott, öde (med
direkt motsvarighet i fra. sorl ds.); jfr
konserter. Den i ä. nsv. (t. ex. 1685)
uppträdande betyd, lott, andel’
härstammar väl direkt från lat. -
Konstruktionen en sorts (med genit.) faller
inom 1800-t., förut uteslutande en sort,
t. ex. Bellman: ’en sort grefvinna’. -
Sortera = ty. sortieren, av i tal.
sor-tire, av lat. sortiri, utvälja, genom
lottning bestämma. - Sortiment, urval,
varulager = ty., av ital. sortimenlo;
egentl.: ordnat efter olika sorter.

1. sot (i skorsten o. d.), fsv. sof =
isl. söl, da. sod, mlty. söl, ägs. söl (eng.
sool), av germ. *söla- n., nära besl. med
litau. sudziai plur. o. fslav. sazda (av
*södiä) ds.; jfr ir. suide (av *sodia);
antagl. avljudsform till ie. sed- i sitta
(liksom fet i fjät till fot); alltså: vad
som satt sig fast. Ty. har i stället russ,
av fhty. ruoz = mlty. röt; o. fra suie;
båda etymologiskt oklara, det senare
möjl. keltiskt. Ord för ’sof
sammanhänga annars icke sällan med
beteckningar för ’damm’ el. ’rök’, t. ex. lat.
fullgo, av ie. *dhii-l-: sanskr. dluili-,
damm, stoft, o. litau. dulis, rökverk;
el. ry. kopoli osv.: grek. kapnös, rök; jfr
grek. ailhalos, till aithö, brinner,
bränner (se id 1). - Sot ingår i sjön.
So-ten Vgtl.; jfr grek. flodn. Ailhalöeis
(Strabo), till ailhalöeis, sotig, ävensom
sjön. Mörken, Svartön osv. Härtill
väl gårdn. So t ar e d (en kilom, avlägset;
kanske till Söte, se nedan). Annars
uppträder i flera sv. ortnamn på
So/snarast det av sot avledda fsv. person n.
Söte = isl. Söli (egentl, tillnamn); så
väl i Sotenäs vid Partilled Vgtl.,
Sote-rud Dalsl., Sotaskär Sdml. o. fno.
Sölanes, Sölaruö, det senare rätt
vanligt. De flesta hithörande ortnamn äro
sammansatta med -nid o. -näs. Icke
osannolikt har Söte varit ett allmänt
tillnamn för svartmuskiga utländska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0915.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free