Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ä. da. sparv, sparv (av *sporw-)9 da.
spurv, av urnord. *sparwiiR ("spanvas),
motsv. germ. *sparwan- i got, sparwa,
fhty. sparo (med i böjningen
Ijudlags-enligt förlorat w), mhty. spar(w)e, ägs.
spearwa (eng. sparrow); i mlty. blott i
avledn. sparlink, sperlink = ty. sperling.
Avljudsform: fsv. spirver. Ä. n s v. sperf
(plur. sperffner NT 1526, Bib. 1541),
sparf Lind 1749 m. fl., sv. dial. sperv,
sparv Vgtl. utgå från detta spirver
(Hes-selman i o. y s. 212, Kock Uml. u. Br.
s. 220) el. från former av u-stammen
*sparwiiR (Kock s. st.). Ordet sparv
uppträder sannol. redan i fsv., i
per-sonn. Sp or ff, jfr ä. da. sp0rive; se Kock
anf. st. Urbesl. med mhty. sperke,
sperch(e), sparv, fpreuss. spurglis,
sperg-las, sparv, grek. spérgoulos,
sporgi-los, liten fågel, spardsion, liten fågel
lik sparven, Hesych. Vanl. efter Schade
o. Hoffmann BB 21: 140 (jfr även
Walde under pan*a) fört till ie.
roten sp(h)er, sprattla o. d., i spjärna,
sparka; i så fall ’hoppande fågel’ (i
motsats till flygande); osäkert. - Fra.
moineau, sparv, till moine, munk,
erinrar om ty. mönch, bl. a.: Gurruca
atricapilla, svarthatta (med syftning på
den svarta kalotten), sv. domherre o.
fra. perroquet, papegoja, egentl.: lille
kyrkoherden. - Sparvhök, Var. rer.
1538: sparhööck, Lex. Linc. 1640:
spor-höök, osv. == isl. spgrrhaukr, ägs.
spear-hafoc (eng. sparrowhawk). En annan
bildning är mlty. sparwer, sperwer =
fhty. sparwdri, -wari (ty. sperber), varav
fra. éperuier; möjl. urspr, sammansatt
med fhty. äro, örn (ty. åar, adler), men
sedan ombildat efter bildningarna på
-dr/.
spasm, Dalin 1853, av fra. spasme, av
grek. spasmös m. ds., jfr spdsma n., till
spdö, drager, rycker (till roten spe osv.,
spänna, varom spad, spade osv.). Jfr
det besl. spätt.
spat, Spegel 1685, Hiärnc 1687, Linné
(ofta) osv. = da., från ty. spat (mhty.
spdt), av germ. *spcéda-, jämte *spcépa- i
ty. dial. spaad; möjl. med Persson
In-dog. Worf. s. 40H till roten spe, spänna
;> utbreda o. d. (se spad, spade): det
karakteristiska för spaten är att den
lossnar i flata skivor. Annars med
utgångspunkt i den även uppträdande
betyd, ’splittra, skärva’ fört till en rot spe,
klyva, vars tillvaro dock betvivlats; jfr
emellertid i så fall till
betyd.-utvecklingen sanskr. sphatikas, bergkristall, till
ie. sphelt, klyva (sig) o. d.
spatel, litet spadformigt verktyg,
varmed plåster utbredes, 1688: spatlar
plur., Möller 1785: spatel (tidigare i
ordböckerna: spade, plåster späda),
We-ste 1807 även: spadel = da. spatel,
spadel, från ty. spatel (jfr höll.
spadel), genom apotekarspråket från lat.
spal(h)ula (se epålett, spaljé), dimin.
till lat. spatha, spadformigt verktyg att
röra om med, brett svärd, från grek.
spdthe, varom se under spade. - Äldre
sv. spadel är liksom höll. spadel en
ombildning efter det rotbesl. spade. -
Härtill det nu knappast brukl, spattla,
spackla (se d. o.).
spatiös, av fra. spacieux, rymlig,
vidsträckt, av lat. spatiösns, till spatium,
rymd, sträcka (fra. espace); se under
sp o v. Skrivningen o. uttalet visa
inverkan direkt från det lat. ordet.
spatsera, fsv. spazera, spassera =
sen-isl. spazera, da. spasere, från mlty.
spat-zéren, spasséren = mhty., ty. spazieren,
av ital. spaziare, spaziarsi = lat.
spa-tiäri, avledn. av spatium, vägstycke,
promenadväg, egentl.: utsträckning i rum
o. tid (se föreg. o. under spad, sp o v).
spatt, C. Gyllenhielm o. 1640, I. Erici
o. 1645 = da. spat, från ty.: mlty., mhty.,
ty. spat, av germ. *spad- (- östfris.
spad, ty. spat) o. *spat(t)- (= mlty.
spat, ty. dial. spatz); äldre ’kramp’
såsom i ä. höll. spat; besl. med Ity.
spalten, springa åt sidan (om häst), brista,
skvätta, spruta (se spätta), jfr sv. dial.
spattla, -ra, sprattla, o. möjl även med
grek. spadon, kramp, till roten spe,
spänna (vartill även spasm); se
Persson I n dog. Wortf. s. 395.
spattla, se spackla.
spe = fsv. (oftast i förb. med spott
2), da., från mlty. spe, spott, hån, väl
av germ. *spaiwa-, avljudsform till spy.
Om betyd.-utvecklingen se spott 2. -
Spefågel, P. Brahe Kr. o. 1580, från
mhty. spévogel; jfr t. ex. spy fluga (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
