- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
845

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spole ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spotsk, y. fsv. spotsker, begabbande,
hånande, 1516 =. da. spodsk, motsv.
mlty. spottich (jfr ä. nsv. spottisk), ty.
spöttisch, till spott 2.

1. spott, saliv, se under spotta.

2. spott, hån, begabberi, fsv. spöt,
sput n., även: spotter m. - isl. spott n.,
även: spottr m., da. spöt, mlty.,fhty. spöt
(-tt-) m. (ty. spott). - Härtill: spotta
(be-) = fsv., isl. = da. spotte, mlty.
spot-ten, fhty.spottön (ty. spotten), väl av germ.
*spupp- (såsom antagl. mött av *mupp-),
jfr fht}r. spotön (av germ. *spudön), besl.
med spott l o. spotta, med samma
betyd.-utveckling som i spe (besl. med
spy) el. lat. despuere, spotta ut, avsky,
el. grek. ptyö, spyr, avskyr (båda urbesl.
med spy).

1. spotta, vb (i betyd, ’spucken’),
dial. även sputta, fsv. spotta, sp utta, spy tia,
motsv. no. sputta, spytta, da. spytte, i
ä. da. även sputte (om da. spotte, håna,
se spott 2), Hy. sputten, ty. dial.
spät-zen, av germ. *spnttön, *sputtian,
intensivbildning av samma slag som ägs.
spit-t(i)an (eng. spit) el. ty. spncken. Jfr sv.
dial., ä. nsv. (kvar i gamla bibelövers.,
t. ex. Joh. Uppenb.) sputa, spruta, fsv.
sputa, spotta, spruta, i dial. även: spy,
isl. spyta, spotta, ä. da. spade, spruta,
höll. spuiten, spruta, meng. sputen, även:
spy (eng. spout), samt med
intensivbildning fht}^. spiitzen, spotta (ty. dial.
spant-zen); ävensom sydty. dial. spaden, spotta.
Se f. ö. spy o. spott 2. - Icke spotta
i glaset, gärna taga ett glas, t. ex. G.
Carlsson i eii övers, av Cicero De senect.
1743 s. 29. - Härtill spott, fsv. spöt,
sput, motsv. no. sputt, da. spyt. - Hit
höra även en del ord för ’fläck’ (se
under spätta).

2 spotta, vb (i betyd, ’håna’), se
spott 2.

3. -spotta i rödspotta, se spätta.

spov, fågelsl. Numenius, Schroderus
Lex. 1637: spooff, sv. dial. spove, i Uppl.
o. Gästr. spiw (med fi av ö framför
vokal, Hesselman Spr. o. st. 5: 203), av
äldre *spöe (med senare inskott av w
mellan två vokaler, såsom i t. ex. fsv.
tröin > *tröwin; se trogen) = isl. spöi,
no. spue, da. spove; sannol., med
syftning på fågelns snabba flykt el. snarare
på hans gång (jfr nedan), med Noreen
NTfF NR 4: 37, till germ. *spöwan, ila
= fhty. spuon, ägs. spöwan med den
sekundära betyd, ’ha framgång, lyckas’,
vartill germ. *spö-Öi, hastighet, iver,
framgång = fsax. spöd, fhty. spuot, ägs.
spéd (eng. speed), med avledn. Hy. sik
spöden, skynda sig (varav sv. dial. spudä,
spö sig), iy. sich sputen, eng. speed, besl.
med lat. spatium, rymd, sträcka (se
spatiös, spatsera o. det urbesl. spad),
spes, hopp, fslav. speja, spéti, ha
framgång, litau. sp ej u, speti, ha tid till, sanskr.
sphåyati, tilltager, blir fet, osv.; till en
rot med grundbetyd, av ’sträcka ut’ el.
dyl.; med avs. på betyd, ’skynda’jfr det
(ungef.) likbetyd, sv. sträcka ut. Se
f. ö. spad, spara o. jfr spole 2. -
Härtill avledn. sv. dial. spova, gä med
högfärdiga el. löjliga åtbörder, även:
spionera, lura o. d., urspr, med syftning
på fågelns misstänksamhet o. skygghet.

spragg(e), dialektord: gren, ruska;
atm. Sdml., Gästr., Hals., Finnl.; säkerl.
egentl.: som knastrar o. d., o. att
sammanhålla med sp rak ved o. med föreg.,
tydl. med hypokoristiskt -gg- av samma
slag som i rugge el. som t. ex.
skrab-big vid sidan av skräp (med samma
grundbetyd, av ’rassla, knastra’) el.
pigg till pik.

spraka = fsv., no. = da. dial. sprage,
skryta (till betyd, jfr under bräm); besl.
med litau. sprögti, knastra, brista, sproga,
gnista som flyger omkring, lett. sprägt,
sprégt, ungef. ds.; se även språk. Jfr
med r- före stamvokalen: mlty. sparken,
spruta gnistor, ägs. spearcian, spiercan
(jfr eng. sparkle), spearca m., gnista (eng.
spark), osv., ävensom lat. spargere, strö,
stänka, spruta, grek. spargdö, sväller,
spharagéomai, knastrar, sväller av m. m.
(jfr s p a r r i s), sanskr. sphiirjati, knastrar,
dånar, frambryter, m. m. Samtliga
allmänt o. möjl. med rätta förenade under
en ie. rot sp(h)erag. Minst lika
sannolikt är dock på grund av ordens
ljud-härmande ursprung, att här gamla
parallellbildningar föreligga. Jfr spragg(e)
o. sprakfåle, sp rak ve d.

sprakfåle, ung yster häst, Braun 1843
osv., Dalin 1853, till språk- i spraka,
närmast anslutande sig till betyd, hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0933.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free