- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
846

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spole ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

isl. sprcékr, livlig, no. sprcek ds., även:
skygg (om djur), norrl. dial. spräker,
modig, glad, glänsande, da. dial. spr&g,
högmodig, av germ. *sprwki-, besl. med
isl. sparkr, livlig o. d. Jfr under sp rygg
o. sprant.

sprakved, sv. dial., Rhamnus frangula,
brakved, Linné 1745, 1755 (från Vrml.)
osv., jfr sv. dial. språket, skräp, no.
sp rake m., enbuske, ä. da. sprag n.,
småkvistar o. d., da. dial. spregne, Rhamnus
frangula, braken, ägs. sprcec gloss.
’sar-mentum’; med avljudsformerna: isl. sprck
n., halvruttet trästycke, no.: torra tunna
kvistar m. m. ~ mlty. sprok (~kk-) ds.
(varifrån da. dial. sprok) ~ fhty. sporah,
spurcha, en; till s p ra ka i betyd, ’knastra
o. d.’ (jfr brakved o. braken).
San-nol. i vissa nord. ortnamn, varom Liden
i NoB 1921 s. 6 f. Se f. ö. spragg(e).

[spral(l)a, sv. dial., se sprattla.]

sprant, sv. dial. t. ex. Ögtl., där även
som lokalt riksspr., mycket livlig, skygg,
om hästar, dessutom om människor:
(ungef.) spänstig o. d. el, stram, Gödecke
1884: ’den något spranta hållningen i
stilen’, Engelke Gla Norrkpg 1906:
’istadig eller »sprant» häst’ (båda dessa förf.
födda i Norrköping), annars sällsynt i
litter.: Ahrenberg 1901: ’sprant och rak’;
till sv. dial. sprinla (ipf. sprant), springa,
hoppa, slå ut (om löv o. blommor),
bildat som sv. dial. slant, hal, till slinta,
vrång till germ. *wringan osv.; jfr eng.
dial. sprint, livlig, rask, mhty. sprinz,
uppspirande om blommor; se närmare
under spritta. Samma betyd.-växling
hos.de under det likbetyd, sprygg
anförda orden; se även under sp rakfåle,.

spratt, Spegel 1705: ’giöra them ett
sprat’; 1739 osv.; väl en svensk
nybildning till sprätta el. möjl. sv. dial.
sprätta, sprattla. - Jfr Sylvius 1674:
ett sprätt i samma betyd.

sprattla, Palmcron 1642, I. Erici o.
1645, motsv. y. fsv. sprazla God. Ups.
G 20 s. 401 (’palpitare . . sicut piscis’),
ä. nsv. spras(s)la9 spratsla, B ib. 1541,
Spegel 1685, Kolmodin 1732 m. fl., sv.
dial. *sprassla = no. sprätta, sprasle,
Ity. spratteln, fhty. spraz(z)alön (jfr ty.
spratzeln); jfr sv. dial. sprattla (ävensom
(osv. dial. * sprittia = no. spritta); Z-av-
ledn. till sv. dial. sprat(t)a, sprattla,
ä. nsv. sprata, sprätta, stoltsera; av
germ. *sprat(t)~. - På grund av -ttl- för
-ssl- har man möjl. att i sprattla se
ett Hy. lån; ä. nsv. sprassla vore i så
fall en motsv. inhemsk form. Snarast
beror dock sprattla på senare
anslutning till sv. dial. sprat(t)a. - Härjämte
en germ. växelform spraÖ- i sv. dial.
spradda till, slå till, no.spradda, sprattla,
isl. spradka, no., sv. dial. (t. ex. Vgtl.)
sprala (av *spraÖla), no. spraddla, da.
dial. spradle, Ity. spraddeln, fhty.
spra-lalön. - S}^dsv. dial. spralla, da. sprelle
kunna utgå från -ti- el. -dl-; da. sprade
från *sprata el. *spraua. - Formerna
med -it- o. -dd- ha intensivisk
konso-nantförlängning. - Se härtill även
Liden SNF I. 1: 8. - Jfr nasalerade
växel-former under sprätta.

spreta (med fingrarna), Benedictsson
1885, i litter. allmänt först under 1890-t,
av *sprita (liksom veta av vita osv.),
jfr isl. sprila (-£-?), spärra ut, osv.
;av-Ijudsform till sp rita (se d. o.).

1. spricka, st. vb, egentl, nybildning
till vissa former av vb. springa (ss.
t. ex. ipf. språk av *sprang), 1636:
spricka, 3 p. pres. pl., part. sprucken
1636, nybildning för sprungen; motsv.
no. sprikka, sprekka, da. sprekke; se f. ö.
springa o. kausativet spräcka. Jfr det
analogt uppkomna sticka till stinga.

2. spricka, sbst., (t. ex.) Serenius
1741, jfr spräcka Spegel Gl. 1712; motsv.
no. sprekka, ä. da. sprikke, da. sprekke;
bildat av föreg.

sprida, O. Petri: sprijdha sich vlh;
jfr fsv. bespridha (jämte -e-); möjl. (jfr
dock nedan) frän ty.: mhty. spriden,
spriten, st. vb, utbreda sig, av germ.
*sp rid-, *spnp-. I fsv. i stället spred ha
(ipf. -dd-) = gotl. spräidä, no. spreida,
da. sprede, mlty. spréden, spreiden, fhty.,
ty. spreiten, ägs. sprdedan (eng. spread),
av germ. *spraidian, kausativum till det
nyss nämnda st. vb. *sprlpan (liksom
vb. leda till germ. *lif)an, gå, osv.).
På grund av att lågtysk motsvarighet
saknas bör dock kanske hellre sprida
förklaras som en analogisk nybildning
till ett ipf. spridde av spredde (med i
av e framför konsouantgrupp, jfr y. fsv.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0934.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free