- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
856

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spärgel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

siktermer från ital.: Staccato, egentl.:
lösgjord, till staccare, lösgöra; med
syftning därpå att anslaget är kort, icke
bundet, med en liten paus efter varje
ton.

stackig, stackot, kort, kortvarig, se
under stack 2 o. särsk. stäcka.

1. stad, i vissa anv. inhemskt, i
andra lånat, motsv. fsv. staper m.,
ställning, stånd, stannande; ställe, ort, stad
m. m. = isl. staör ungef. ds., no. stad,
ii. da. stad, sled, da. stcd (n.), med e
från plur., möjl. på grund av inflytelse
från l ty., got. släps (geni t. stadis), fsax.
stad o. stedi f., mlty. stat (-rf-, o. stede;
jfr ståthållare), fhty. stat (ty. stadt
o. stält i t. ex. anstått), fhty. stali, mhty.
stele (ty. ställe), ägs. stede m.; i allm.:
ställe, plats, i mhty., ty. o. mlty. även:
stad, vilken betyd, från mlty. o. ty.
inkommit i sv.; jfr by o. uppstad. Av
germ. *stadi- = ie. *st(h)9ti- = sanskr.
slhiti-, stående, ställe, fasthet, grek.
stdsis (med s av t som i basis = bas 4),
lat. statim, strax, egentl.: på stället (till
*stati-; se nedan); jfr lat. status,
ställning (varav stat l, 2 o. ståt). - Det
inhemska stad kvarlever i uttr. var
och en i sin stad, i någons stad
och ställe, i bostad (fsv. b östaper =
isl. båsladr osv.), gödselstad samt i en
mängd ortnamn (se -stad 2; dock icke
i en del stadsnamn på -stad). - Sv.
dial. på stan, strax, på stället,
motsvaras av isl. d stadinn, da. paa stedct,
mlty. uppe (der) slede, mhty. uf der stele
(men ty. au f der slelle). Jfr fsv. i stadh
= isl. i staÖ, ä. da. i stad, mhty. in
stele’, jfr lat. illico ds., av in loco (till
locus, ställe; se lokal), ävensom lat.
statim, strax (egentl, ackus. av ett med
stad e ty m öl. identiskt *stati-, med
utvidgningen statio = station), o. spän.
luego ds. (av lat. loco). Se f. ö. åstad.
- Härjämte en neutral o. maskulin
a-stam: germ. * släpa- = fsv. stadh,
sjö-el. åkant, sv. dial. stad (även f.), no. siad
n. o. m., fsax. stath m., strand, fhty.
siad n. (o. stado m.; jfr ty. geslade),
ägs. stced m. o. n., got. släp n. (jfr
under Stedingk), ett allmänt germ. ord;
vidare: en luö-stam: germ. *stapwö- =
isl. stod (genit -var) f., landningsplats
(jfr under stanna), ävensom ett germ.
adj. *släda-, stående fast, varom under
städja. - Närmast avlett av detta adj.
är väl fsv. stapi, ställning el. fot för
stockkupa = got. -stapa i lukarnastapa,
ställ för oljelampa, etymol. identiskt med
isl. stadi, stack, no. siade ds. Fht}^.
stado, strand (jfr ty. gestade) är en
/?-stamsutvidgning av likbetyd, fhty. stad
j = got. släps. - Stadfästa, fsv.
stap-fcesta = isl. stad festa, da. stadfceste, äldst:
j fästa vid ett bestämt ställe; till fsv.
slap-I faster osv., fäst vid ett bestämt ställe,
stadig, fast. - Stadshus, Spegel 1712:
’Guildhall, Stadshuset i London’; 1749:
’Rådhuset . . (och) det där utmed 113^88
uppförda Stadshuset (i Göteborg)’, jfr
ty. stadlhaus, -keller, f ra. hotel de ville.
Det forna Kastenhof i Sthlm (å Hotell
j Rydbergs tomt) kallades, enl. vad som
j uppgives, under 1600-t. någon gång
Norrmalms stadshus. Det moderna
stadshusets (t. ex. Sthlm, Trollhättan)
uppgifter fyllas i regel ännu till en del av
rådhuset; med de äldre stadshusen är
(el. var) hotell- el. restaurationsrörelse
förenad. - Om andra germ. ord för
’stad, urbs, oppidum’ se borg, by o.
Tuna. Om ry. gorod, stad, se gård;
om likbetyd: grek. polis se politik, om
grek. dsty se Vist. En i öster vida
spridd beteckning för ’stad’ är fslav.
mésto osv.; liksom lat. nrbs o. oppidum
av ej fullt säkert fastställd härledning
(se resp. Bern eker o. Walde).
Samin-doeur. uttr. för stadsanläggning saknas.

2. -sta(d) i en mängd sv. ortnamn,
fsv. -sladhir (-a, -uni; om efterledens
behandling se Wigforss Ark. 35: 209 f.),
plur. till stad l i betyd, ’ställe’. Egentl,
flera lager, av vilka det talrikaste
innehåller personnamn, t. ex. Alvesta
(fsv. Alvestadha, till fsv. personn. Alver),
F i n s t a (d) (till personn. F i n n), F u r i n g
-stad Ögtl. (fsv. Furinsta, F ur ung stadh,
väl till Furung, en av Furungarnas släkt,
jfr Fy runga Vgtl. o. förf. Ortn. på -inge
s. 31), Gistad (fsv. Gislasladha, till
personn. Gisle), Herr stad Ögtl., fsv.
Hirikstadh, till fsv. personn. Hink, men
Herrestad Sdml., fsv. Hairidssta, till
personn. *Ha*rridh, o. samma namn i
Ska. (fda. Hcvrvidssladh) till personnam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0944.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free