- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
867

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stava ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[sters, sv. dial., kök, brygghus, fsv.
stekarahus, se under steka.]

stia, sv. dial. även styo, steg, stig, ä.
nsv. stijgan (best. form) I. Erici o. 1645,
fsv. svinastia, -stighia, möts v. isl. stia,
inhägnad, svinsti n., 110. sti,
förvaringsplats för kreatur, även: så stort antal
småboskap som en person kan sköta,
vanl. 60 getter, ä. da. stig, da. s/i (för
svin, får, gäss o. höns), mlty. stege, i sht
svinstia, fhty. stiga, avbalkning för
småboskap (ty. hiihnersteige), ägs. stigu f.,
stig n., sti- (eng. sty, svinstia).
Bildningar med olika avljudsstadier o.
avledningar av omtvistat ursprung;
sannolikast med Falk-Torp s. 1160 till ie.
roten sti i sten o. stim, alltså egentl.:
något hopträngt, hjord; en annan av
formella skäl oantaglig möjlighet s. st.;
annorlunda Noreen Urg. lautl. s. 37.
Dunkla äro även formerna med o. utan
g-, otroligt är ej att här sinsemellan
obesläktade ord sammanblandats. - Jfr
Stuart.

1. stick, sbst., t. ex. 1582 (som
översättning av ty. slich; i numera obr. anv.),
I. Erici o. 1645: hiertestick; i anslutning
till sticka l efter ty. stich, stick, styng,
av fhty. stih = fsax. stiki, mlty. steke,
ägs. stice (eng. stitch), got. stiks (punkt),
av germ. *stiki- m. (etymol. - stek 1),
till germ, roten stik, vara spetsig, varom
sticka 2. * Stiki- kan förhålla sig till
ett germ. vb *stikan ss. t. ex. ty. biss:
bitan, griff: *grlpan osv. Anses av
somliga som grundordet till vb. *stikjan =
sticka 2, 3. - Från ty. även betyd,
’stick i kortspel’, Törnevall f 1706,
Möller 1755 - da. stik; jfr under sticka
vb. - Hålla stick, bestå provet,
numera i utdöende, se hålla streck
under streck. - Lämna el. sätta i
sticket, dessutom (delvis nu f) bliva,
låta, sitta, stanna, stå, J. Baner
1627 osv. (lemna), Gustaf II Adolf 1628:
i sticket lefft, dvs. lämnat, förr även
sticken, motsv. da. lade i stikken, efter
ty. i/n stiche lassen. Vanl. tolkat som
syftande på spjutkamp o. d., men att
döma av ett ställe hos Luther (wie eine
tzornige bien das leben im slich lassen)
egentl, om insekter som då de stickas
förlora gadden; Pietsch ZfdW 1: 29
Emellertid kan ju, såsom också P.
anmärker, uttr. hos Luther bero på en
ordlek till ett förut befintligt talesätt;
jfr likbetyd, mlty. im steke unde löpe
läten (dvs. i loppet). - Stickord i
betyd, ’sårande ord’, Schroderus 1635:
stick- (Schroderus 1629: sticks-), då ännu
mera enstaka, Brenner 1727, av Hof
1753 betraktat som en god nybildning
för fra. pique = ä. da. stikord, från
ä. ty. stichwort (nu vanl. stichelivort) =
mlty. stekewort, egentl.: ord som sticker
el. varmed man sticker (jfr slagord).
I betyd, ’sista ordet i en skådespelares
replik (som tecken till medspelaren)’ -
da. stikord, likaledes från ty. stichworl;
förr även i boktryckarspr. om sista
ordet på sidan, här väl egentl.:
framstic-kande ord. - Stickprov, Fahlbeck
1898, vanligt först på 1900-t. = da.
stikpr0ue, efter ty. stichprobe, egentl,
bergv.-term: upptaga ett prov av
metallen med en slechheber.

2. stick (i stäv osv.), atm. o. 1800,
motsv. da. stik i stcevn, från Ity. stik i
uttr. ss. ’de wind is stik öst’, från uttr.
ss. stik up, rätt upp (som en stake),
från mlty. slikke, påle osv. (se st icka 4);
stick i stäv alltså: med vinden rakt
emot stäven el. den riktning i vilken
man vill styra fartyget. - Även
om-bildat till i stick och stäv t. ex.
Fröding, i anslutning till en del
bokstavs-rimmande uttr. ss. i hack o. häl osv.

1. sticka (med något vasst o. d.),
st. vb, egentl, nybildning till vissa
former av vb. stinga, såsom t. ex. ipf.
stack (av *stang), jämte påverkan av
(m)lty. sticken (se följ.); Stiernhielm
Herc.: Hugg, stick, slå; supinum: stukelt
(stuckit) 1627, nybildning för stungit;
motsv. no. stikka, da. stikke; se f. ö.
stinga. Jfr det analogt uppkomna
spricka till springa. - Med detta
starka verb sticka har det urspr, svaga
vb. sticka 2 sammansmält. I detsamma
ha även i betyd, ’sticka (in, ned o. d.)’
uppgått (ombildade) motsvarigheter till
mlty. s tecken = fhty., ty., av germ.
*stakjan, kausativum till germ. st. vb.
*stekan - fsax. stekan, mlty. steken,
fästa, fhty. stechan (ty. stechen), sticka,
som kan bero på övergång från i- till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0955.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free