- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
872

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stipulera = ty, stipnlieren, av lat.
stipuläri, högtidligen lova, låta
formligen lova sig; besl. med föreg. o. stipel.

stirra, t. ex. 1708: ’stirrandes alle
tilsammans ögonen . . uppå . . Carl then
Tolftes .. Bedrifter’, jfr 1635: ’Blodhet
stirrade vthur hennes Kropp’; motsv.
ä. nsv. o. sv. dial. sierra, ä. nsv. stera
t. ex. 1674, fsv. slira, isl. stira el. slira
(ipf. -rÖ-), 110. slira, da. slirre, ofris.
stiren (el. -z-), även: bliva styv, ty.
stie-ren; jfr fsv. slirna, sv. dial. sterna ds.;
till ofris, stir, styv, ty. stier (förr i
stället sterr, mhty. sterre, till starr ds.; se
starr 2); jfr nisl. stirur, styvhet i
ögonen; besl. med litau. styrslu, slijrsli,
stelna, lat. stlria, frusen droppe, istapp
(jfr stilla ds. av *stirla)9 osv.; till roten
sti, vara el. bliva tät el. styv, i sten,
stift, stim, styv (av *stw-) osv.; jfr
stel. - Med avs. på betyd.-utvecklingen
till ’stirra’ se under starrbliga o.
s t u ra. I sv. dial. även (ungef.): flämta
(om ljuslåga). - Den nsv. formen med
i (för e av i) o. rr är icke fullt klar;
jfr Noreen V. spr. 3: 191 med litter.

stjäla, fsv. sticela (ipf. stal, plur. stulo,
i nsv. analogiskt stulo) = isl.. no. stela,
da. sljcele, got. stilan, fsax., fhty., ägs.
stelan (ty. stehlen, eng. sleal); samgerm.
st. vb, utan säker anknytning i övriga
språkfamiljer. Enl. Ostlioff PBB 13:
400 f. (jfr Uhlenbeck PBB 30: 310)
samma verb som grek. stereo, berövar,
stéromai, berövar, med Z för r i
anslutning till germ. *helan, dölja (se hölja
o. hall 2); av andra däremot
sammanställt med lat. stellio, ränksmidare
(varom dock Walde2 s. 737). Andra mera
osannolika, delvis oantagliga
förklaringsförsök se litteraturfört, hos Falk-Torp
s. 1555. – Vbalsbst. germ. *stnldi- -
stöld (se d. o.). - Ett annat germ.
ord för ’stjäla’ är got. hlifan, av *hlefan,
motsv. lat. clepere, grek. kléptein (se
k l e p to ma n i), egentl., såsom
besläktade ord i slavo-balt. spr. visa: dölja,
betäcka. Jfr även under tjuv. -
Förstulen, förstulet, Journ. f. sv. litt.
1799: ’»En förstulen blick». Et
otjen-ligt ord’, Atterbom Phosph. 1810; övers,
av ty. verstohlen, till mhty. verstelen,
hernligen borttaga; jfr da. stjaalen(t),
med samma betyd.-övergång som i lat.
adv. fiirtim (till fur, tjuv).

stjälk, fsv. siicelker o. sticelke = fgutn.
stelkr, no. sljelk, stelk, ä. da. sticelke, av
germ. *stelka(n)-, kan vara en germ.
/c-avledning till ett sbst. motsv. ägs.
stela, stjälk, liksom meng. stalke ds.
(eng. stalk) till avljudsformen ägs. stalu,
o. fsv. slilker, sv. dial. stilk, isl. stilkr
osv. till ett ord motsv. fsax., fhty. stil,
skaft, stjälk (ty. siiel); till roten stel,
vara styv o. d., varom se stall, ställa.
Enl. andra föreligger emellertid i stjälk
intet nominalsuffix, utan ordet hör till
den ie. roten stelg, vara st3rv, i litau.
stelgli, stirra stelt, stalgus, trotsig, stolt
(jfr med avs. på betyd.-utvecklingen
stolt). Härtill stode då eng. stalk i
avljudsförhållande. Fsv. slilker kan i
alla händelser ej direkt föras samman
med stjälk, utan måste betraktas som
en parallellbildning till ett grundord
slil- (jfr ty. sliel, stjälk, av fhty. stil,
som dock enl. somliga är lånat från lat.
stilus, bl. a.: stjälk = stil) el. en rot
stily. - le. roten stelg i stjälk [-förhåller-] {+för-
håller+} sig till stelb i stolpe som t. ex.
skely i skalk 2 till skelb i skalp.

stjälpa, av dels fsv. sticelpa (ipf. staJp),
stjälpas, falla, = ä. da. slelpe, snubbla,
av germ. *stelpan, dels fsv. sliatlpa (ipf.
~te) träns.: stjälpa, fälla = sv. dial.
stälpa, fno. stelpa, av germ. *slalpian,
kausativum till det förra; jfr
avljudsformen mit}’, stulpen, falla omkull, ty.
slolpern, snäva; till germ. roten slelp,
vara styv (med samma
betydelseutveckling som i stupa o. störta ävensom
t. ex. eng. stumble, snäva: stum), o.
alltså besl. med mlt}^. stelpen, sv. vb.
hejda, hindra (varav ä. da. stelpe, dämpa,
o. möjl. no. stelpa, hindra m. m.),
ävensom fsax. slelpön, hejda, med samma
betydelseutveckling som i stävja. [-Av-Ijudsformer:-] {+Av-
Ijudsformer:+} stal p, stolpe.

stjärna, fsv. sticerna = isl. stjärna,
da. Stjerne, got. stairnö, mlty. sterne
(även m.), jfr fhty. sterno m. (ty. slern);
med -rr-: fsax. sterro, ägs. sleorra (eng.
står), besl. med lat. slella (av *ster-lä),
grek. astér, astron, san skr. stor-, kelt.
sfer- (i t. ex. bret. stéren), armen. astÅ
(se även Ester); jfr utan s: grek. teras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0960.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free