- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
878

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - storm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- Däremot enl. H. Möller NTfF 4 R
8: 68 till ett ie. sr- > germ. stnr-. - I
got. skura windis (se skur). - Avledn.:
storma = fsv. (även i betyd.: storma
en fästning), no. = da. storme; jämte
germ. *slurmian i isl., 110. styr ma, ty.
sturmen, ägs. styrman osv. - Hit hör
bl. a. landstorm, Dagl. Alleh. 1808
(om finska kriget), efter ty. landsturm.
- Stormhatt, se följ.

2. storm, värd., beteckning för
’cylinderhatt, hög hatt’, förkortning av
stormhatt i samma betyd., t. ex. N.
P. Ödman 1882, C. R. Nyblom; egentl,
skämtsam anv. av samma ord som
beteckning för en militär huvudbonad,
urspr, begagnad vid stormning. Jfr (?) ty.
sturmer, förr bl. a. ’mycket stor
trekantig hatt’ (studentspr.). - Hit hör också
växtn. stormhatt, Aconitum, särsk. A.
napellus, Franckenius 1659 = da.
stormhat 1648 osv., ty. stiirmhnt; efter det
hjälmlikt välvda övre blombladet. Jfr
även ä. o. y. nsv. blåhatt, munkhatt,
-mössa, hjälmört (t. ex. 1640), sv. dial.
polska hättor Ska., ty. eisenhutlein osv.,
ävensom 110. tyr(s)hjelm.

stormhatt, växtsl. Aconitum, se föreg.

storsteg, se stolsteg.

[stotra(-å-), stotla, sv. dial., stamma,
se under ståtare.]

straff, fsv. straf, tillrättavisning, straff
= da. straf, från mlty. straffe; jfr mhty.
stråfe (ty. straf e). - Härtill: straffa =
fsv.: tillrättavisa, straffa =– da. straffe,
från mlty. straffen, jfr mhty. stråfen (ty.
strafen), ävensom ofris, strabben,
uppföra sig motspänstigt. - Besl. med mhty.,
straf, stram, sträng (ty. straff; jfr under
strapats), o. avlägset även med stram
o. en del andra ord till en grundrot
ster, vara styv (se stel). Med avs. på
betyd.-utvecklingen jfr adj. sträng
ävensom sv. dial. stråk, fsv. straker, stram,
styv = no. stråk ds., jfr mlty. stråk
(-ek), mhty. stråk (-ek-) ds., ägs. strame,
bl. a. ’sträng’; besl. med litau. stregti,
bli stel, frysa.

[strak, sv. dial., stram, styv, se föreg.]

stram, Bureus Suml. o. 1600: stramm
(enstaka); annars egentl, först efter 1850
= da. stram, från ty.: mlty. stram
(ge-nit, strammes), spänd, stram = ty. \
stramm, besl. med no. stremja, spänna
emot, o. möjl. även med slav. stammen
strem- i fslav. striimii, brant, o. grek.
sterémnos, hård, fast (jfr Persson In dog.
Wortf. s. 430). No. stremba, spänna ut
bröst,o. mage, strama, hör snarast till
en nasalerad biform till roten i straff.

stramalj, Almquist 1840 = da.
stra-mei, -aj, från Hy. stramei (med
bortfallet -n) = höll. stramijn, varifrån ty.
stramin; med av okänd anledning
inskjutet r = ä. höll. stamijn, från ffra.
estamine (fra. étamine, eng. stamin),
hårduk, silduk = ital. stamigna, till lat.
stämineus, full med trådar, tradig,
av-ledii. av stämen (genit. -inis), varp,
spanad, tråd (till ie. sia-, stå, nära besl.
med stomme). - Formen stramalj
beror på falsk Ijudsubstitution efter
mönstren batalj: fra. batailte, detalj:
fra. vb. détailler, emalj: fra. émail,
medalj: fra. médaille osv.: man har alltså
trott, att stramalj i fra. motsvarades
av en dylik form med muljerat /.

strand = fsv., da., ägs., eng. - mlty.,
sen mhty. stranl (-d-; ty. strand,
havsstrand); ett speciellt germ. ord,
avljuds-form till isl., no. strind, sida, remsa (se
Strindberg); f. ö. omstritt. Väl med
Persson IF Anz. 12: 17, Indog. Wortf.
s. 450 f. m. fl. till ieur. roten ster,
utbreda, i lat. sterno (jfr stråt), grek.
störnymi (jfr strategi) osv., vartill även
mir. srath, strand, fslav. stråna (av
*stornä), sida, trakt; jfr strå, stråle,
strö. - Parallellismen strand : strind
~ ra 11 d : no. rinde, bergsrygg, är
säkerligen tillfällig. Ordet är nämligen ej,
såsom stundom antagits, besläktat med
rand (i så fall av ie. sr-); jfr de för
visso befogade invändningarna mot den n a
o. vissa andra sammanställningar av ord
på sir- o. r- hos Persson Indog. Wortf.
s. 453. - Härtill vb. stranda, väl från
mlty. stranden; i ä. da. strande m. m.
även ’nåstranden’ (liksom landa : lan d).
- Strandrulling, större str.,
Aegia-lites hiaticula, o. mindre str., Aeg.
canti-anus, Holmgren även: sandrulling
(Zet-terstedt 1822 m. fl.), närmast om den
förra, med syftning på hans livliga
flygrörelser; f. ö. en av de få dcverbativa
bildningarna på -ing, jfr fågeln, dop-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0966.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free