- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
879

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - storm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

p ing (kanske dock närmast en ellips
till sv. dial. doppnäbb osv.), ävensom
t. ex. s j al v sp il Ii n g, s n öp i n g. En
del andra beteckningar för
strandrul-lingen syfta på lätena t. ex. (utom det
riksspråkliga strandpipare) sv. dial.
tillä, tillika, (ska.) tullare (det senare
sannol. skämtsam ombildning efter el.
anslutning till ska. tullare,
tulltjänsteman), no. strandryle (till ryla, om olika
läten). - Strandskata, Sv. Nilsson
1858, väl från da. strandskade’, med
syft-ning på den om skatan påminnande
färgskruden. En annan beteckningar tjäll 2.
- Strandsätta = da. strandsatte,
egentl, bildlig anv. av fsv. * strandsceiia
(i slrandscelning, strandsätter), lagspr.:
låta ngn sitta på stranden (genom att
olovligen tillgripa hans båt); alltså av
ungef. samma slag som isolera till i tal.
isola, ö. - Ett allmänt västgerm. ord
för ’strand’ är annars mlty. över, ty.
ufer (ej i sydty.), ägs. o/er, av ie. *äper-,
vartill avledn. *äper-io-s i grek. åpeiros
(dör.), épeiros, strand, fastland; jfr
armen, aphn. Se f. ö. H. Petersson
He-terokl. s. 43.

stranguri, ytterst av grek. strangonria,
urinstämma, till sträng- i grek. strangx
(genit. strangos), utprässad droppe, osv.
till ie. roten streng, åtdraga, åtsnöra
o. d., växl. med slrengh i sträng l, 2
-j- en bildning av grek. onréö, kastar
sitt vatten (se under det avlägset besl.
u rin).

strapats, o. 1709 (-g-), under!700-t.
o. till o. med 1850 mycket ofta -age,
betecknande det i dial. o. (lägre) talspr.
ännu förekommande uttalet -as/-;
Hallman 1783: strabager (rim: moustacher),
t. ex. 1771, 1793; strapatser plur.,
Dalin 1853: strapats, strapas, jfr
Sturzen-Becker 1842: strapasen best. form; jämte
vb. s t r a p a t s e r a, 1702: strapezera, 1712:
strapazera, jfr 1760, Weste
I801:strap-sera = da. strabads, strabadsere, från
ty. strapaze, strapazieren, från ital.
stra-pazzo, strapazzare, misshandla, uttrötta,
bl. a. tolkat som avledn. till ital.
sirap-pare, draga, i^cka, från ett germ.
*strap-pön, rotbesl. med straff; enl. andra av
lat, extra, utom, utanför (det vanliga
måttet), .o. ett *patiare, till pttli, lida (se
patient), i så fall: komma någon att
lida övermåttan.

strategi = ty. slrategie, fra. stratégie,
av grek. stratégia, krigskonst, till stratös,
här (till ie. sfer, utbreda; se strand),
o. roten i ägd, för, leder (urbesl. med
åka).

strax, fsv. -: som adv.: strax,
närmast (om rum), strax, genast (om tid),
som konj.: strax då el. som = da.
stråks, från mlty. stra(c)kes, rakt sträckt,
genast = mhty. sträckes (ty. sträcks),
adverbiell genit. (liksom flux,
förgäves, invärtes, längs, tvärs osv.) till
mlty. adj. stråk (även som adv.), genit.
-(c)kes, upprätt, styv m. m. = sv. dial.
stråk osv. (se sträcka vb.). Med avs.
på betyd.-utvecklingen jfr genast till
fsv. gen, rak m. m., tvärt. -
Härjämte det mera vardagl. straxt, med
analogiskt t efter genast osv., t. ex.
1639, Stiernhielm, Runius, Almquist,
Sturzen-Becker, Jolin; av Dalin 1853
inom klämmer, i regel annars ej
upptaget i ordb., men förordat av t. ex.
Linder. - I da. har lånordet stråks
fullständigt undanträngt det inhemska
ä. da. genesl. .- Det gamla likbetydande,
f. ö. etymol. dunkla fsv. paghar, pwghar
–- isl., fgutn. pcgar börjar dö bort
redan mot slutet av medeltiden.

streber, som i första rummet söker
komma sig upp i världen, särsk. om
ämbets- o. tjänsteaspiranter, Sylwan
1910, P. Hallström 1914, Thyréi/1915,
av ty. streber ds., först som politiskt
slagord 1850 - 1870, egentl.: strävare,
till streben, sträva. - Härtill:
streber-tum, G. Billing 1918 = ty., med
försvenskningen streber s kap, Thyrén
1915.

streck, linje o. d. (om streck, snöre,
rep, lina, se däremot denna artikel
slutet), Bib. 1541; i ä. nsv. o. sv. dial.
även strek (jfr beck, skepp osv.) =
nisl., no. slrik, da. streg n., motsv. got.
striks m., mlty. streke, mhty., ty. strich
(jfr luftstreck [under väderstreck],
sträck 2), av germ. *strika- n.,
*striki-m. (alltså samma deklinationsväxling
som i bett, flott, grepp, skott osv.),
till svaga avljudsstadiet av germ.
*stri-kan, stryka = mlty. si riken, stryka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0967.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free