- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
882

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - streck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

= da. strop(pe), från höll. ströp el. mlty.
ströp (genit. stroppes), snöre, stropp =
ägs. stropp (eng. ströp, strap, även:
stri-gel) osv., jfr mhty., ty. striipfe i liknande
betyd, (härav väl ty. strippe som en
nordtysk form), till germ. roten sirup,
vara styv (i strupe osv.), varav: draga
hårt åt o. cl., i t. ex. ty. strupfen,
slriip-fen; jfr, med nasal, stnuup i strumpa
(möjl. dock till en germ. rot strewp).
Enl. somliga dock lån från el. atm.
påverkat av lat. stroppus, struppus, snodd
rem (varav fra. étrope; från grek.
stro-phos, till stréphein, vrida, varom under
strof).

struma, om en sjukdom i
sköldkörteln, förr i allmännare betyd, om
an-svällda hrmfkörtlar, skrofler o. d., från
lat. struma, möjl., med H. Petersson
IF 24: 266 av ie. *striibh(s)mä, till grek.
slrijphmös, styv, osv.; se f. ö. under
strupe o. st ruva.

strumpa, Hels. 15cS7: strumpor plur.,
förr även: ström pä (-å-), jfr C. Bonde
1632: ’lösa strumpar syt ved böxserna’
= no. strump, lårstycke på byxor, ä.
da. strumpe, da. str0mpe (med 0 av y
som i r0mme9 rymma; \j väl från mlty.
plur. strumpe), från mlty. strump = ty.
slrumpf o. 1550; samma ord som mlty.
strump, stump = mhty. slrumpf, även:
kropp, bål (ss. ty. strumpf), no. strump,
smalt kar; vanl. betraktade som
nasa-lerade former till germ. roten sirup, vara
styv o. d., i stropp; jfr dock t. ex. lett.
slrumbulis, knölpåk, slråbs (av * s t
rambas), strå, rör, slrebulis (av *slremb-)9 rör,
stängel; växl. med p-former t. ex. litau.
slrampas, knölpåk, på grund av vilka
Persson Indog. Wortf. s. 439 n., 440 är
böjd att i germ. strump- se e.n ie. rot
slremb, strmb; i alla händelser med
samma betyd.: kanske ha här f. ö. ord
sammansmält av båda dessa rötter (jfr
ett möjl. analogt förhållande under
stump). - Med avs. på betyd, ’strumpa’
av ’stump’jfr mhty. stumpf (= stump)
i båda betyd. Sannol. egentl, förkortning
av ty. hosenstrumpf; alltså urspr, om
den del av hosorna (benkläderna), som,
sedan de skilts vid knäet, användes för
den nedre delen av benet. Ordets
uppkomst sammanhänger med de under
1500-t. inträdande förändringarna i fråga
om strumpmoderna. - Om ä. nsv. bära
el. draga svarta strumpor, vara
svartsjuk, se under svartsjuk; om det
(delvis) likabetyd, fsv. (osv.) hosa under
byxa o. hus.

strunt, Åbo 1624: ’W ... hafwer sagtt
att han icke achtade bargemestaren mera
än en struntt’, Kolmodin Qv.-sp.; ej i
da.; från mlty. strunt, lort - höll. stront,
även: skräp; (med samma
betyd.-övergång som i mlty. drummel, hårda
exkre-menter, egentl.: trästump; se drummel)
av ett mlty. "strunt, motsv. mhty. strunze,
stump, kloss, drummel (jfr till
betyd.-utvecklingen under drummel), eng.
dial. strunt, svansstump, penis, (det
inhemskt nord.) no. strunt, strut o. d., sv.
dial. slruni(a), strött (jfr till
formväxlingen t. ex. klint ~ klätt), årsskott
på barrträd, i sv. tall strunt (t. ex.
Linné 1741) o. tal l st runt so l, da. dial.
strunt, kort pipa; med avljudsformerna
no. strant, stratt, lång tunn kvist el.
figur, sv. dial. strånta (av germ. *
strån-tion), trädtopp, lång smal person, osv.,
no. strunta, gå styvt; ävensom ä. nsv.
tallestrintor plur., tallstrunt, 1684, no.
j strint, styv person, strinta, anstränga
sig; till en germ. rot strent, vara styv
o. d.; med växelformen strend i isl.
strundi, dum människa; utan nasal i
strut osv.; f. ö. besl. med germ. roten
slert = ie. sterd i stjärt osv. Lat.
strun-dius, struntus, exkrementer, varifrån man
ansett det likabetyd, mlty. strunt vara
lånat, utgå sannol. liksom ffra. estront
(fra. étron) ds., ital. slronzo, runda torra
exkrementer, från germ. språk. Se
Schrö-! der IF 18: 521, Persson Indog. Wortf. s.
439 anm. 1. - Sv. dial. strött (dalm.)
: utgår från ett äldre strunt-, liksom t. ex.
sv. dial. skr ött från skrunt. - Sv. strunt
(i betyd, ’skräp’ o. d.) är ett av de icke
; få tyska lånord, som tidigast belagts i
i finnländskan (sv. strunt i tallstrunt är
inhemskt).; jfr t. ex. skurk. - I utrop
t. ex. hos Bellman: ’Strunt i Olympen!’,
Alten 1796: ’Åh strunt!’.

strupe, fsv. strupe = isl. strupi, da.
slrube, av germ. "strupan-, med
avljuds-I formen *streup- i isl. strjupi, o. *slrup-
i vissa västg. o. dalsl. dialektformer, jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0970.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free