- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
886

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stryka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strcengianccs m. m., till sbst. sträng.
Enl. en förmodan (Noreen Spr. stud.
3: 94) syftande på strömfåran mellan
fastlandet o. Tosterön; jfr fsv. strcenger
i betyd, ’ström el. stråle av sprutande
vätska’, isl. strengr i betyd, ’ström’. Enl.
en annan (Sahlgren NoB 8: 161 n. 4) till
sträng i en annan av detta ords
specialiserade betyd., näml. den (ä. fsv.) av
’fångstredskap’. Om andra ortnamn på
Sträng- se förf. Sjön. 1: 583.

[stränta, sv. dial., smal trädtopp
m. m., se strunt.]

[sträte, sträde, sv. dial., Sträte,
ortn. Vgtl., se stråt.]

strätta (väsentl. dial.), Angelica
sil-vestris, Linné 1747: str ätter na (Cicuta),
till sv. dial. strätta, komma att spruta,
skvätta, spruta fram ur ett hål
(uppvisat redan 1486 i fsv. bäckn. Strccttobceck,
jfr n sv. Str ättebäck, båda i Vgtl.;
Liden NoB 8: 15), jämte stränta = ä. da.
strcente, spruta, stänka, mlty. strenten;
jfr sv. dial. stritta (ipf. stratt), stänka,,
spruta fram i tunna strålar, osv. dial.,
stritta., liten spruta, no. stritla, stänka
smått, rinna i tunna strålar; besl. med
sv. dial. stränta, trätopp, lång mager
person, no. strant, lång tunn kvist el.
figur, till en germ. rot strent, som
synes ha betecknat styvhet o. d., varav
om tunna, liksom styva strålar (se Torp
Etym. ordb. s. 728); jfr no. strinta, streta,
egentl.: vara styv, o. även ett likabetyd.
strit- i streta. - Växtnamnet syftar på
att de tjocka ihåliga stjälkarna
användas som barnleksaker till sprutor. I
somliga trakter kallas växten i stället
skvätta, till vb. skvätta.

sträv, Schroderus Com. 1640: strefft
rieu.tr. (om ljud), Palmcron 1642: starkt
och st ra ff t (om vin), från mlty. s t ref,
strif, styv, spänd, fast, av germ. *striba-,
besl. med grek. striphnös, hård, fast
(Torp, Persson), till ie. stribh-,
utvidgning av roten i strid l osv. Jfr följ.

1. sträva, vb, O. Petri: slräffuar
emoot = no.-da., ä. da. strawe, från mlty.
streven, vara styv, sträcka sig, resa sig
i höjden, sträva = mhty., ty. streben
(varav da. strwbe), av germ. *strit>önt till
föreg., avljudsform till mty. striben, ä. j
Jioll. strijven, sträva, varav ffra. eslriver,
strida (varav eng. strive, sträva, kämpa,
jfr str i f e, strid). Se även följ. o.
stre-b e r.

2. sträva, sbst., efter ty. strebe ds.
till vb. streben (- sträva 1), vartill
även ty. strebepfeiler, varefter sv.
strävpelare bildats.

1. strö, vb, i dial. även Ströja, fsv.
strö, ströia = no. stroyja, da. strö, got.
straujan, fsax. ströian, strcnwian, fhty.
streuwen (ty. strencn), ägs. stréowian
(eng. strew), isl. i stallet strå,
nybildning till ipf. sträda (av germ. *straiviÖö)
el. möjl. avledn. av subst. strå; rotbesl.
med lat. sternere (perf. strävi), strö, grek.
störnrjmi, utbreder (jfr strategi), sanskr.
strnoti, strör, serb. strovo, hög av
ned-skakad frukt, osv.; se f. ö. strå (o.
under stjärna, strand, stråle). -
De-verb.: strö sbst. n. Jfr följ. -
Förströ i betyd, ’roa’, liksom da. adsprcde
efter ty. zcrstreuen i zerstrenng, övers,
av fra. distraction. Jfr likartade fall
t. ex. under utställning. - [-Förströdd,-] {+För-
strödd,+} efter ty. zerstrent, övers, av fra.
distrait (se disträ); jfr da. adspredthed,
förströddhet, efter ty. zerstreiithcit, efter
fra. distraction; ävensom tankspridd.

2. strö n., dialektord, tvärstockar på
en bro - no. strö ds., lång huggkubb
m. m., av germ. *ströwia-; till föreg.;
alltså egentl: det utbredda (o. d.). -
Etymologiskt identiskt är väl också det
sv. ortn. Strö, i avljudsförh. till Strå,
vilka på grund av terrängförhållandena
hos atm. vissa så benämnda orter icke
(såsom de under ström anförda
ortnamnen) kunna betraktas som besl.
med ström osv.; jfr förf. Ortn. på -by
s. 37 n. 6. Sv. Strö kan dock även utgå
från ett * str au j a-; i så fall samma
av-Ijudsstadium som Strå.

ström, fsv. strömber = isl. straumr,
da. ström, fsax. ström, fhty. stroum,
ström (ty. ström), ägs. slréam (eng.
stream), av germ. *strauma-, varav det
gamla finska lånordet ranma, ström;
med avljudsformen mhty. stram, ström;
av ie. *sronmo (med senare inskott av
t mellan s o. r; jfr t. ex. hustru,
syster), till roten srn, flyta o. d., i sanskr.
srdvati, grek. rcö (av *srciw), flyter (jfr
reumatism, diarré, katarr), litau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0974.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free