- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
896

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - styv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blott i betyd, ’bistå ngn’, ett minne av
bruket vid tvekamp, att skiljedomaren
el. uppsyningsmannen (der griesswart),
när den ene förklarade sig övervunnen,
skilde de stridande med en stång;
sedermera med förändrad betyd., sannol. j
i anslutning till einem die wage halten.,
vara jämgod med ngn, egentl.: väga lika
mycket som en annan. - Avledn.:
stånga, stänga, stängel o. stängsel.

stånga, fsv. stänga, stånga, ljustra =
isl. == da. stange, avledn. av stång;
alltså egentl.: sticka el. stöta med stång;
liksom t. ex. isl. staura, stöta med stör,
till staurr.

[Stångby, Stångån, se stång.]

1. stånka, sbst, si. av 1700-t., t. ex.
Bellman, diminutivbildning till ä. nsv.,
sv. dial. stånda, tunna, fsv. standa =
mlty. siande (kanske lånat från detta), till
germ. * standan, sia; j fr parallellbildningen
mlty. sten(d)eke, varav ä. nsv. stännika,
stenka. Ordet bör sålunda ej, med
Hyl-tén-Cavallius, uppfattas som en [-kortnamnsbildning-] {+kort-
namnsbildning+} till dial. ståndkar,
sammansatt med kar o. stånda eL sbst.
stånda. Med avs. på betyd.-utvecklingen
jfr sanskr. sthäla- n., sthäll f., fat,
kittel, grek. stämnos, kruka, o. litau.
sta-tiné, balja, till ie. sthä, stå.

2. stånka, vb, i ä. nsv. mycket ofta
stänka t. ex. Bellman Fredm. test. nr.
76 (rim: tankar, vankar), fsv., isl., no.
stänka; A*-avledn. (med avljud) till roten
i stöna (se d. o.); jfr ägs. stenecian
ävensom grek. stendzö (av *stenagiö).
Med avs. på växlingen av å o. a i nsv.
tid framför nk jfr kånka *» kånka,
manke ~ sv. dial. manke, skänk ~ sv.
dial. skånk.

ståt, i ä. nsv. (1500-t.) även ’stånd,
värdighet’; förr stundom neutr., t. ex.
B. Foss 1621; samma ord som stat l
(o 2); med ä > å, medan stat l
inlånats efter denna övergång (jfr dat). -
Härav: ståtlig = da. statelig,från mlty.
statelik .- ty. staltlich.

ståtare, (atm. i sht) ett götal.
dialektord (i Sy ds v. även städare), fattig
stackare, i ä. nsv. t. ex. O. Petri: ’ribalder
och statare’, handl. fr. 1563: ’statare
och bettlere’, Växiö 1659: ’Statare
tiggare och Backare* = ä. da. staadere (da.
slödder), no. stötar, även: styvlemmad
och skröplig gamling, till sv. dial. ståta,
gå o. stappla, stamma, 110. stöta ds., med
avledn. sv. dial. stotra, stotia, stamma,
no. stotra, Ity. o. ty. stottern, eng.
stut-ler, avljudsform till germ. *stauian =
stöta, se d. o. Alltså egentl.: som går
o. stöter el. stapplar. - I Skåne (atm.
förr) även om den sädeskärve som på
skördedagen bindes sist.

ståthållare, fsv. stathollare = da.
stat-\ holder, från mlty. statholder = ty.
stait-halter, egentl.: ställföreträdare (för
landets regent), särsk. som styresman för
en provins (alltså etymologiskt
likbety-dande med löjtnant); till mlty. slaf,
ställe = stad l (se d. o.).

stäcka, fsv. stcekkia, förkorta, komma
att lida brist - da. stwkke, avkorta,
avledn. av det nord. adj. stakk-, kort, i
fsv. kompar. statkkre, jfr fsv. stakkogher,
kort, kortvarig, stakkotter ds., sv.
stackig o. (arkais. o. skämts.) stackot’ =
fno. stakkuttr, no. stokkut, da. stak- i
stakaandet, andtruten, isl. stakka, kort
avskuret stycke, ävensom stack (dial.),
kjortel; besl. med stack l o. sta k e.

städ, fsv. stcep = no.-da., ä. da. sted,
av ur n ord. * städj a-, en speciellt nordisk
bildning, avledd av germ. adj. *stada-,
stående, fast = isl. staÖr osv. (se städja).
Eng. stith o. slilhy från nord. - Fsv.
stcefoi m. = isl. stedi (genit. steÖja),
ävensom fsv. stcepia, städ (varav bergnamnet
Städj a n), äro antingen avledda av
samma adj. el. av sbst. städ. - Om andra
(sinsemellan analogt bildade) germ. o.
lat. ord för ’städ’ se under ambult;
alla med betyd, ’som man slår el.
hugger på’, jfr även f sia v. nakovalo (till
ko-vati, hugga). Grek. åkmön, städ,
betyder egentl, ’sten’; se hammare.

städa, t. ex. Columbus, Tersmeden o.
1780: ’Pharaobordet, städat med rödt
kläde’, ’allt städat som till ett bröllopp’,
Bellman: ’städa dig: turbanen fäst’; i
sv. dial. o. ä. nsv. (t. ex. 1694) även:
rengöra hos kreatur, utfodra; egentl,
samma ord som städja med
grundbetyd, ’ställa (på sin plats)’, ’ställa i
ordning’ liksom det besläktade no. stella
betyder ’städa, lykta och fodra
kreaturen’; se Wigforss S. Hall. folkm. s. 120.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0984.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free