Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - svinka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
taumel-, tollkorn m. m.; se f. ö. do dra
o. repe.
svinka, visa sig opålitlig, göra
undanflykter, i ä. n sv.: vika av (t. ex.
Lucidor: ’från sanningsväg’n ät svinka’), vrida
sig hit o. dit (Spegel Gl. 1712) == da.
svinkéf röra sig hit o. dit, i ä. da.: svinga,
vackla, från ett tyskt verb, motsv. fhty.
swincan osv. (se s va n k). - Härtill ä.
n s v. svink, knep, undflykt (jfr likabetyd.
svänk; se s van k), o. svinka sbst., slinka,
[svinn, nordsv. dial., se sund 2.]
svinna, i nsv. blott i högre el.
poetisk stil, Stiernhielm: swinner hän,
Lucidor: swinna bort, jfr försvinna, fsv.
forsvinna, forsvinda = da. svinde, från
mlty. vorswinden, ty. schwinden, av fhty.
swintan, avtaga, försvinna, bli
vanmäktig = ägs. swindan; sannol. utvidgning
av germ. st. vb. *swlnan, avtaga,
försvinna, i isl. svina, no. svina, fhty.
swi-nan ds., mlty. swinen, vara trög, med
presensbildande n, till isl. svia, avtaga
(såsom t. ex. isl. gina, gapa, till ie. ghi
i lat. hiäre osv.; se gir ig); f. ö. blott
osäkra anknytningar; jfr emellertid en
annan möjlighet hos Falk-Torp s. 1219.
- Parallellbildningar se under tvina,
svira, Berzelius 1818:’svira bort
hustruns pengar’ (i föråldrad anv. 1674) =
da. svire, från mlty. swiren, leva i sus
o. dus, flyga omkring, svärma (höll.
zwie-ren), /’-avledn. till ie. roten sni i s vi m m a,
svindel.
svirra, virvla o. d., Creutz 1759, örn
svalan (snarast om lätet) = no. svirra,
da. svirre ds., ty. schwirren, susa, sorla,
vibrera; i de nord. skriftspr. möjl. lånat
från ty., men är allmänt i dial. i
liknande betyd. o. där väl delvis inhemskt;
ljudhärmande germ. bildning, liksom det
möjl. besl. surra, el. kanske besl. med
svärm, som hör till ie. suer, ljuda, surra,
o. antagl. ytterst har liknande ursprung.
- Stundom även i betyd, ’svira’,
liksom (atm. förr) också surra.
svirvel, fiskredskap med bleck som
snurra runt, 1880-t., i dial. även:
virvel, jämte osv. dial. svirvlo f., något
som snurrar runt - no. svervel (väl av
*svirvil el. ombildat efter verbet),
vattenvirvel, fhty. swirbil, virvel (ty.
schwir-bel, förvirrat tillstånd), av germ. *swer-
bila-, nomen agentis till *swerban, virvla
runt (se f. ö. svarva). Jfr med avs.
på bildningen virvel.
sviskon, ä. nsv. swetzkon o. 1640, i
Lex. Linc. 1640: sweskan (liksom t. ex.
smultran, ållan; jfr Kock Sv. ljudhist.
4: 322 f.), jfr swedzkewatn B. Olai 1578,
motsv. ä. da. svedsken, da. sveske,
no.-da. sviske, från ä. ty. zwesken, varav ty.
zwetsche (jämte quetsche = Ity. kwetse);
i sv. ombildat i anslutning till de många
bär- o. fruktnamnen på -ön. Ordet är
liksom så många andra beteckningar för
trädgårdsprodukter ett romerskt lån (jfr
t. ex. kummin, körvel, kål,
plommon); ytterst från lat. damascena
(pruna), dvs. plommon från Damascus;
jfr ä. ty. damastpflaumen, damaskin,
eng. damask plum, nygrek, damäskénon
(-inon). Den ty. formen zwesken
förutsätter närmast ett *twaskina, varav dels
zw-, dels qu- (som i zwerch o. querch);
av ett *t(a)oascina, av "damascena (;>
fra. damoisine) med t o. t för d o. m
möjl. på grund av etruskiskt inflytande
(jfr citron); från en form med o utgår
även ffra. davoisne (fra. prunes d’avoine).
Jfr Br0ndal Substrater og laan s. 171 f.
- Ordet är sålunda nära besl. med
damast. - Den nsv. formen med i kan
bero därpå, att e i äldre sveskon
uppfattats som dialektiskt; jfr t. ex. fesk o.
fisk. Möjl. bör den dock sammanhållas
med no.-da. sviske, vars i är dunkelt;
knappast från någon tysk dialekt.
svit, RARProt. 1650: ’Kongl. Maij:t
medh sin Svite’, Verelius 1681 som övers,
av isl. sueit, av fra. suite, till suivre, följa,
av lat. *sequere, klass. lat. sequi ds. (se
under se).
Svitiod, se under Sverige.
svivel, sjöt.: förtöjningslekare, Ekelöf
1881, (dial.) även: svirvel(vidfiske),t.ex.
Schröder, i sammans, -drag, -fiske, no.
svivel, eng. dial. swivel, till sv. dial. sviva,
sväva, röra sig, vifta (även: svira), ä.
nsv. svifva, t. ex. Dahlstierna = isl.
svifa st. vb, svinga, vrida, ägs. swifan,
röra el. vrida sig, osv., med
avljuds-formen *swioön, *swi1)én, varom
närmare under sväva.
svordom, Schroderus Com. 1640,
sammans, av -dom o. ett väl från ty. lånat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
