- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
951

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - talisman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sate, ylle, öde. - Tallriken (i mera
modern bem.) härstammar i Norden från
1500-t. (i Tyskland tidigare). Dess
närmaste föregångare är disken, egentl, en
skiva varpå den fasta födan lades o. av
vilken man begagnade sig två o. två
(se disk); jfr även det likbetydande
isl. skutill = ty. schiissel, från lat.
scn-tula, scutella. Tidigast hade även ty.
teller osv. denna betyd.

talmi, 1872 (: talmiguld), från fra.
talmi, egentl, en förkortning: Tal. mi-or
av Tallois, namnet på den förste
fram-ställaren (1840), o. mi-or, halvguld;
urspr, en legering av koppar (90 %),
zink o. guld, sedermera även om varor
av tunt förgylld mässing; ofta, fr. o. m.
1880-t., om mycket annat, som är el.
verkar oäkta, t. ex. talmiherrskap osv.

talong, spelt., hög av spelkort som
återstår efter givningen, köpkort, 1847,
av fra. talon ds., egentl.: häl, klack,
utvidgning av lat. tälus, häl, fotknöl (se
talar). - Från samma franska ord
kommer även talong som byggn.-term
(ett slags list) o. som beteckning för
den del av ett kupongark o. d., som
icke upptages av kupongerna.

-tals i alntals o. d., se tal 1 slutet.

taltrast, Rudbeck d. y., Hesselius
1740, Säfström 1754 osv.; i dial. även:
taltätting, genom folketymologisk
anslutning till tall även talltrast, O.
Rudbeck AU. 1689, Lagus 1772, S.
Öd-man 1782, Fischerström 1785, Rrummer
1789 osv.; till tal(a) o. trast; jfr no.
maaltrost; med syftning på taltrastens
sång, som sedan långliga tider snarast
uppfattats som talande, återgivet i
mångfaldiga varianter (Runius: ’trastar tala’).
Jfr klä d ra. - Formen tall- är, som
synes, i sv. tidigare uppvisad än tal-;
men att den förra beror på ombildning
kan dock icke betvivlas. Taltrasten
uppehåller sig f. ö. icke gärna i
tallutan helst i grantoppar. - I ty. i
stället singdrossel, ’sjungtrast’, o. i ty. dial.
ofta zipdrossel o. d. efter locktonen.

tam, fsv. tamber = isl. tamr, även:
som man är van vid, fda., da., mlty.,
ägs. tam (eng. tame), fhty. zam (ty.
zahm), av germ. "tama- = ie. *domo-,
vilket säkerligen bör fattas som en gam-
mal participialbildning till germ. *teman,
passa (i got. gatiman osv., se tämja,
tämlig) med grundbetyd.: avpassad,
som fogat sig, o. av samma slag som
t. ex. sval, egentl.: utbrunnen, till germ.
*swelan, brinna. Det må dock ej
förtigas, att st. v. * teman uppträder endast
i germ. spr. o. att dess grundbetyd,
anses oviss; dess samhörighet med tam
har t. o. m. satts i fråga o. verbet av
en forskare, fast med ringa sannolikhet,
förmodats kunna vara en germ.
nybildning till kaus. tämja. Formella
motsvarigheter el. släktingar till tam i
utomgerm. spr. beteckna ofta husdjur,
t. ex. nypers, dam, tamt djur, alban.
dem o. grek. damdles, ung oxe, fir. dam,
oxe; betydelsen ’tam’ är sålunda i alla
händelser mycket gammal; den äldsta
betyd, synes emellertid framsk3^mta i
t. ex. isl. (se ovan). - Osannolikt är ej,
att den ie. roten dem i germ. *teman,
passa, är identisk med dem, bygga (se
timmer), o. den gemensamma
urbety-delsen: foga. - Se f. ö. tämja o. om
det hithörande ä. nsv. zunft, av ty. =,
skrå, under skrå.

tamarind (trädnamn), B. Olai 1578 -
ty. tamarinde, av Hal., spän. tamarindo,
från arab. tamr hindi, dvs. indisk dadel.
Hos Lind 1749 även Indianska dadlar.
’- Förr i officinellt bruk, vilket
förklarar ordets tidiga o. förr allmänna anv.
i svenskan.

tamarisk (busknamn), B. Olai 1578
= ty. tamariske osv., av lat. tamariscus,
tamarix, väl ytterst iranskt.

1. tambur (litet förrum), Widegren
1788, Atterbom i brev 1826: ’en liten
snygg förstuga och tambur’; ej i da.; av
fra. tambour ds., samma ord som
tambur 2, 3.

2. tambur-, i sammans, -nål, -söm,
1782, Weste 1807, från fra. tambour,
broderram (ä. sv. tambur, t. ex. 1823)
= följ.; se d. o.

3. tambur-, i sammans, tam b ur
major, från ty. tambourmajor, anförare för
trumslagarna, av fra. tambour,
trumslagare, trumma, broderram (se
tambur-2), tambur (se tambur 1), i ffra. även
tabour (se taburett) = ital. tambur(r)o,
taburro; av i enskildheter oklar härled-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free