- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
956

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tantalisk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eng. har numera i stället bl. a. gut,
egentl.: ränna o. d., besl. med gjuta.
- I ä. nsv. (särsk. ofta Var. rer. 1538)
även tarm (term); möjl. påverkan från
Ity. dårm (från en sekundär
/-stamsböjning. - Blindtarm, VetAH 1753
= da. - ty. btinddarm, motsv. eng.
blind-gut, fra. lintestin aveugle, lat.
in-testinum ccecum, övers, av grek. typhtön
énteron, till typhlös, blind (urbesl. med
döv), i grek. om varje rör el. ledning
som är tillsluten vid ena ändan. - I
sv. o. no. dessutom ofta ingående i
namn på långsmala vattendrag, såsom
de sv. sjön. Tarmen, Tarm la n gen,
Lång tar m en; se närmare förf. Sjön.
1: 611 f.

[tarre, sv. dial., plats för lintorkning
m. m., se kölna, tärs o. torr.]

tars, anat., vrist, Fries 1832, av fra.
tarse ds. 1500-t. osv., av grek. tarsös,
egentl.: torkria (nära besl. med sv. dial.
tarre, ty. dar re, se tarre, torr o.
kölna), torklave, flätverk, sedan om
flat yta i allm., t. ex. tarsös podös,
fotsula, tarsös pterygön, yttersta ändan av
en vinge; urbesl. med torr.

tartar, se tattare.

tarv, fsv. par f f., behov,
nödvändighet, nödtorft, gagn, nödtvång,
naturbehov m. m. = isl. pgrf, da. tarv, behov,
nytta, got. parba, brist, fsax. tharf,
behov, nytta, fhty. darba, ägs. pearf, av
germ. *parbö- (enl. Karsten Germ.-finn.
Lehnw.-stud. s. 102 ytterst en s-stam),
vartill vb. tarva (se följ.);
avljudsbild-ning till det allmänt germ. vb. *pnrfan
pret.-presens = fsv. porva, behöva, ha
anledning, få (ännu på 1700-t. i torf ske,
tör ske), isl. purfa (pres. parf), ä. da,,
t0rfe9 got. paurban, fsax. thnrban, fhty.
dur fen (ty. dur fen, våga, jfr bedärfen,
behöva), ägs. pur f an. Bl. a.
sammanställt med fpreuss. en-terpo, det gagnar,
vilket väl dock ej kan skiljas från grek.
térpomai, njuter, vars samhörighet med
tarv icke kunnat hävdas utan
antagande av osäkra o. delvis osannolika
betyd.-övergångar (t, ex. ’finner
tillfredsställe i’ > ’behöver’). Å’ andra sidan
uppträder betyd.-växlingen ’behövande’
o. ’nyttig’ (fpreuss.) i adj. tarvlig,
vjlket talar för sammanställningen med
fpreuss. ordet. Grundbetyd, hos de
germ. verben är i alla händelser ’lida
brist på’ o. d. - En avledning av vb.
* pur f an är fsv. pyr fi, p or f t i torftig,
jfr nödtorft. - Den eufemistiska
betyd, ’naturbehov’ har sin motsvarighet
i isl. erende, fsv. arrende (se under
ärende).

tarva, fsv. tharva, behöva - isl.parfa
(ipf. -ad-), da. tarve ds., motsv. got.
gaparban, avhålla sig, fsax. tharbön,
behöva, umbära, fhty. darbén, umbära,
lida brist (ty. darbén), ägs. pearftan;
till föreg. o. möjl. avlett av detta, jfr dock
den fhty. formen på -en, som kan t}’da
på ett primärt e-verb. Samma
avljuds-stadium i fsv. parf (jämte yngre porf),
pres. till porva, behöva, varom se föreg.

tarvlig, fsv. parfliker, behövlig,
nödvändig, nyttig = isl. parfligr ds., da.
larvelig, torftig o. d., ägs. pearflic,
nyttig; egentl.: behövande, nödtorftig,
varifrån den nsv. betyd.: för enkel,
simpel; med avs. på betyd.-utvecklingen
jfr det besl. torftig.

[tas(e), sv. dial., stackare, o. t as e,
hylsa kring nötter, se under tassa.]

taska, väsentl. dialektord, väska, ficka;
i dial. dessutom: scrotum o. sköka =
fsv., isl.: väska, pung = da. taske, mlty.
tasche, fhty. tasca (ty. tasche), ffra.
tas-que, ital. tasca. I Norden lånat, ovisst
varifrån (jfr A. Bugge Vester l. Indflyd.
på Nordboernes ydre Kultur s. 12, 155).
F. ö. är ordets egentliga hemland okänt
(germ., rom. el. från annat håll?), o. de
framställda tolkningsförslagen sväva
därför i luften. Jfr Bruch Einfl. d. germ.
Spr. auf das Vulgärlatein s. 6 (med
litteratur). - Hit hör sladdertaska =
da.-no. sladdertaske, jfr ty. plaudertasche.
- Jfr krabbtaska. - T as k bok
begagnades under 1700-t. o. ännu ö. 1850
i betyd, ’plånbok’, jfr ty. taschenbnch,
almanack. Knappast utdött i dial. -
Ta s k sp el a re, Kolmodin 1732: taske-,
A. Nicander: tasken-, såsom även i ska.
dial. = da. tasken spiller, från ty.
ta-schenspieter, till ä. ty. ans der tasche
spielen, med syftning på de olika
redskap el. andra föremål, som taskspelaren
förvarar i en ficka el. påse (såsom ännu
i Indien) el. där låter försvinna. Jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free