- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
960

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegnér ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

känd på 1100-t. - Slaverna o.
balterna ha däremot fått sina beteckningar
för ’tegel’ från grek.: keramis, kéramos,
tegel (se keramik), o. plinthos ds. (se
flinta). - Med avs. på Ijtidutvecklingen
jfr fhty. spiagal, av mlat. spegl-, av lat.
speculum (se spegel). - Sammans.:
Tegelsmor a, socken i Uppl., fsv.
Tighilsmora; efter där bedriven
tegeltillverkning (t. ex. Tobo bruk); se f. ö.
Mora. Jfr fra. Tuilerierna (Palais des
Tuileries), egentl.: tegelbruk, till tnile,
tegel. Däremot utgår Tegelsäter Ögtl.
från ett fsv. Tidhilsceter. - Tegel s
lagar e, fsv. tighlslaghare, efter mlty.
tegelslager ; jfr bleck-, plåtslagar e. I fsv.
även tighlare som tillnamn, från mlty.
tegelére = ty. ziegler, varav sv. familjen.
Ziegler.

[Tegelsmora, ortn. i Uppl., se föreg,.]

[Tegelsäter, ortn. i Ögtl., se det ej
besl. tegel.]

Tegnér, skalden Es. Tegnérs
familjenamn, bildat av dennes fader,
kyrkoherden Es. Tegnér efter hemsocknen
Tegnaby Krbgs län (se Tägnaby).

teism, Atterbom 1833, 1835, teist, v.
Höpken 1770, efter ty. theismus, theist,
fra. théisme, théiste, rätt sena bildningar
efter ty. atheismus, atheist, båda från
början av 1600-t., fra. athéisme, ä. fra.
athéiste, varefter sv. ateism, 1779
(tidigare t. ex. 1654 -us), ateist, 1654,
gre-ciserande former till grek. a privativum,
icke, o- (etymol. = o 2; jfr asyl), o.
theös, gud (se t e o-). Den gamla grek.
beteckningen för ’ateist’ är dtheos (varav
det nu i fra. vanliga athée).

tejst, Uria gry lie, tobisgrissla,. t. ex.
Nordenskiöld 1880, ett bohuslänskt
dialektord, även teste, tist = no. teiste, isl.
peisti (nisl. peista, teisla); efter det fina
pipande läte ist, ist som fågeln ofta
utstöter i flykten; naturtrognare återgivet
i den skånska beteckningen iste. Förf.
Namn o. titlar s. 119.

Tekla = ty. Thekla (redan i fhty.),
från grek. Thekla. Namnet har för sin
spridning att tacka ett kristet helgon.

teknik = ty. technik, från fra.
tech-nique, av grek. tekhniké, fem. till
tekh-nikös, konstfull, till konst hörande,
av-ledn. av tékhne, konst, medel m. m. (av
*teksna), till i e. roten tekp, tillhugga o. d.;
se f. ö. under tax.

tele-, i sammans., av grek. tele, fjärran,
besl. med telos n., slut (se t al i s ma n,
tull 2), o. med hjul; i t. ex.: telefon,
på 1870-t. om uti. förh., i Sv. spritt först
på 1890-t., från ty. telephon, Reis 1860,
till grek. phöne, röst, ljud (se t. ex.
fo-netik); alltså: fjärrtalare. - Telegraf,
1796; Leopold 1798 (namn på en
tidskrift); av fra. telegraphe, Miot 1792, till
grek. grdphein, skriva (jfr fö nog räf);
alltså: fjärrskrivare. - Telegram,
Aftonbl. 1865: väderlekstelegram, ytterst
av eng. telegram, föreslaget 1852 av E.
P. Smith, till grek. grdmma, skrivtecken
(se gram o. grammatik); alltså:
fjärr-skrift. Hos t. ex. Fr. Bremer i stället
telegraf-depesch (jfr fra. dépéche i betyd,
’telegram’). - Teleskop, av nlat.
tele-scopium Galilei, till grek. skopein, se (se
mikroskop), alltså: fjärrskådare.

teln, kantrep på nät, även telna o. i
dial. dessutom telne, jfr 1642: telnan
best. f. (Ångerm.), Verelius 1681:
tälna-den (med etymologiskt -d-,
»Iwpersve-cism», jfr under groda), Växiö 1716:
tehlnar plur.; motsv. no. telna; genom
konsonantomkastning av *tenl(a) = no.
tenla, jfr även sv. dial. tele, tile, no. tcele,
ä. da. tel(l), da. dial. telle; nybildningar
till ett fsv. *pinul = ä. nsv. tänil o. 1760,
isl. pinull, no. tenel, tinel, av germ.
*pe-nula-, en instrumentalbildning till germ.
roten ten, spänna, tänja (se d. o.), av
(ungef.) samma slag som gördel,
nyckel osv.; alltså egentl.: medel att spänna
ut. - Med avs. på ljudutvecklingen
-nl-till -In- jfr telning.

telning, ä. nsv. även -ä- t. ex.
Dahlstierna, fsv. telninger (-unger), av
ten-lunger ds., motsv. da. dial. tilling, stor
vissen gren; jämte likbetyd, fsv. tenunger,
isl. teinungr, no. teinung
diminutivbildningar till ten i betyd, ’kvist’ o. d. Med
avs. på ljudutvecklingen -ni- till -In- jfr
det obesl. teln.

tema, grundtanke, ämne, varav i sv.
i utvidgad anv. bl. a.: vad som skrives
över ett visst ämne el. en viss uppgift,
särsk. pedagog.: översättning till ett
främmande språk, av grek. théma,
något uppställt, påstående m. m., till ti-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free