Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - till ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vis, som trängts undan av den föreg,
bildningen - da. tilncermelsevis, övers,
av ty. annäherungsweise o. väl också
det från lat. härstammande
approximativt.
tillra, om tårar P. Erici 1582 osv.;
förr i allmännare anv., t. ex. P. Erici
1582: ’tilra om i dantz’, Sahlstedt 1773:
’tillra et klöf, ’klotet tillrar’,, Almqvist
Skälln. 1838; hos Spegel även ’porla’.
Enl. Tamm Gr. s. 32 av äldre trillra
(t. ex. Gallins 1(543, om tårar; f. ö.
sällsynt) till trilla (som vältra till välta);
jfr Columbus Ordesk.: både ’trilla’ o.
’trillra’ om tårar. Dock ovisst: ordet
synes vara en imitativ bildning, o.
formen trillra kan bero på en
sammansmältning av trilla o. tillra. Jfr de
sannol. på liknande sätt uppkomna sv.
dial. //ra, tirka o. iirla, rinna sakta,
under tira slutet.
till reds, se reds.
tills, konj. o. prepos., Stiernhielm
Herc.: Tils emot ändan’, förr även: thes
1596, less Börk 1688 (talspr.), Us 1697, j
sv. dial. (o. värd.): tess, tiss =. no. tiss,
f ess, i obeton. ställning av fsv. til pces
(se til). Alltså med samma övergång
från konj un kt. till prepos. som i t. ex.
grek. (h)éös nyn, tills nu, av (h)éös, till
dess att, el. det likbetyd, sanskr. yäuat,
sedan ’under’ (om tid) o. ’till, tills’, osv.
- Tills vidare 1699.
till spillo, se spillo.
tillstymmelse, Leopold 1788,
Almquist 1839, sedan vanligt, jfr sv. dial.
åslymmelse, kvarlämningar, till sv. dial.
stiimm, trästubb, fsv. o. sv. dial. stumm
ds. = isl. slufn, sto f n, nedersta delen
av stammen, grundval osv. (se f. ö.
under s t om o. stubbe). - Jfr
Sturzen-Becker 1861: ’Hennes hår . .
tillstym-madt och upplagdt i tidens . . smak’
(motsv. ställe 1841 har ’fasoneradt’).
tillstädes, se -städes; tillstädja, se
städja.
till synes, se under syn.
tilltagsen, Verelius 1664: littagse
och oförwågen, Sylvius 1682: tillag sen
(m. m.), Dalins Årg.: modigt och tiltagse
Folk, friske gossar och wäl tiltagsne,
Linné Sk. resa: ’Bönderna uti Gyinge
(dvs, Göinge) Härad äro ibland Skånska
Bönderna . . de starkaste, idogaste,
til-tagsnaste och muntraste’; av Lind 1749
översatt: ’unverdrossen, emsig, fleissig’;
nybildning till taga sig till, tilltag
efter adj. på -se(n). Den moderna
något klandrade bibetyd. av (ungef.)
’närgången’ (redan hos Weste o. Dalin jämte
den äldre) saknas i de tidigare beläggen
fullständigt. - Förr även framtagsen i
samma betyd.
tilltyga el. tyga till,
sammanhängande med el. i alla händelser anslutet
till tyg, såsom synes framgå av den
äldre anv. om kläder o. d., t. ex.
Rud-beckius 1618: ’När the omsijder få tygat
sigh till’ (dvs. klätt sig), Verelius 1664:
’kostelig tiltygning’ (om prydnader), jfr
Runius o. 1711: ’Han skall ock klädren
sin ha tygat illa till’; i modern betyd,
t. ex. Spegel 1685: ’tyga illa til thet
arma Ljnets Lokkar’ (där
grundbetyd, ännu framskymtar), Sedol. Merc.
1731: ’Tyga . . illa til de nyfikne
Men-niskior’, Pilgren 1785: ’Se hur mina
neglickor äro tiltygade’. - Förr även
utan till, t. ex. i ursprunglig betyd.
Sigfridi 1619: ’Ståteligh wore the (dvs.
fåglarna) t}7ghat’, o. i överförd bem.
Broman 1733: ’så tygad och skamfurad’.
- Ordet är väl avlett av tyg, men
kunde också tänkas vara lånat från det
sannol. besl. mlty. tågen, skapa,
frambringa, skaffa, liksom ä. nsv. tyga,
intyga» vittna, från det likbetyd, mhty.
ziigen (se tyg).
till tåls, se tåla.
till övers, se över.
tilta, smal jordremsa som av plogen
uppskäres o. vändes, väsentl. dial.,
Nathorst 1833; jfr Gadd 117’3: plogtill;
dunkelt; möjl. diminutivbildning till tilja
el. något därmed besläktat ord.
tima = fsv.: hända = isl. //ma,
vederfaras, förmå sig till, da. times, hända,
vederfaras, ägs. getimian, hända; avledn.
av fsv. sbst. time, tid (- timme),
liksom götal. dial. *tida i t. ex. det har så
titt o. ägs. tidan, hända, av tid; jfr fsv.
timas o. iidhas, para sig (se under t id d).
- I äldre tid även med objekt; så ännu
Leopold 1779: ’När en ovanlig glädje
timar jordens inbyggare’.
timid, t. ex. Nordberg 1740, av fra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
