- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
988

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tomahawk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lös = isl. tömr ds., da. tom, tom, fsax.
tomi, fri från, ägs. töm, jfr fhty. zuomig.
Okänt ursprung. - Härtill
substantiveringen sv. dial. töm n., ledighet,
tillfälle, i gamla bibelövers, t. ex. l Kor.
7: 5: ’hafwa tom till fasto och böner’
= fsv., isl.; såsom sbst. djup till motsv.
adj., sår till ä. n sv. adj. sår osv. -
Avledn.: tömma, fsv. toma = isl. toma
ds., fsax. tömjan, göra fri; eng. teem,
tömma, från nord. - I betyd, ’tom,
utan innehåll’ lia de västgerm. spr. i
stället el. dessutom fsax., fhty. låri (ty.
leer), ägs. (ge)hére (utdött i eng.; i
stället det germ. emplij o. det rom. vacant);
f. ö. dunkelt. Om andra germ. ord för
’tom’ se van Wijk IF 35: 265.

tomahawk el. -håk, ytterst från ett
nordamerikanskt indianspråk.

Tomas, mansn., av grek. Thomas, av
aram. toma, tvilling (i Nya Test., Joh.
11 m. fl., också översatt med grek.
Di-dymos, tvilling). - I betyd, ’tvivlare’
urspr, syftande på berättelsen i Joh. 20
om aposteln Tomas tvivel på Jesu
uppståndelse.

tomat, SvT 1852 (i annons), jfr Cl.
Alströmer 1761: Tomates, från ty., fra.
tomate, av mexik. tomatl.

tombak, ett slags legering av koppar
o. zink, Wallerius 1747 = da. (i no.-da.
vanl. tambak), ty., från fra. tombac osv.,
av malaj, tombaga, koppar.

tombola, ungt lån = ty., från ital. =.

tomt, fsv. tom(p)t (y. fsv. även -e m.
o. -a f.; Sdw. Tillägg) = no., da. tomt;
i sv. o. da. dial. även: liten äng vid
boningshuset; samma ord som sv. dial.
toft, fsv. topt, toft == isl. topt, tupt, no.
toft, taft, da. toft(e); ägs., eng. toft från
nord. spr.; av äldre *tomft- o.
*töft-(med senare förkortning framför
konsonantgrupp), utgående från ett
para-digm med o. utan vokal efter m; sannol.
med Bugge Ark. 21: 426 av germ. *tum~
f(e)tö, av ie. *dm-pedä, motsv. grek.
däpedon, golv, grund (av ie. *dm~pedo-),
jfr litau. dimstis, gård, gårdsplats (av
ie. *dm-sto-, Mikkola Bezz. Beitr. 25: 75),
av en avljudsform till ie. dem-, hus (se
timmer), o. ped-, grund (motsv. f j ät;
avljudsform till fot). - Om formen se
Kock Ark. 15: 345 f., Sv. ljudhist. 2: 155.
- Biformen toft ingår i en del sv.
ortnamn t. ex. Tofta, Vartofta. -
Däremot ej, såsom ett par forskare antagit,
identiskt med ty. zunft, skrå o. d.

tomte, 1840-t., i vissa dial. tomt (t. ex.
Vätöm. Uppl.), elliptisk bildning till
tomtebisse (se d. o.), tomtegubbe
Messenius (jämte tomtgubbe t. ex.
Syl-labus 1649), sv. dial. tomtkarl (-kall),
fsv. tomtagndh ds. (osv.), motsv. no.
tomtebonde, sammansatt med tomt (se
d. o.). - Andra germ. beteckningar för
denna hos de germ. folken allmänt
spridda, urgamla mytologiska gestalt
(egentl., atm. delvis, själen av någon
gårdens avlidna bebyggare, snarast dess
grundläggare) äro t. ex. sv. dial.
gårds-rå(d) t. ex. Åland (se Sv. 1m. VII. 9:
5), no. garduord, egentl.: gårdvaktare
(se gårdvar slutet), god bonde (jfr
gubbe), sv. o. da. nisse (se n is se), da.
gaardbo, (nisse) god dreng, eng. good
fellow, Ity. pnk, eng. puck (se
skråpuk), ty. kobold (se kobolt),
butze-mann (se buse), wichtelmännchen (besl.
med vätte) osv. - Hos Weste 1807
som beteckning för en insekt.

tomtebisse, ä. nsv. tomtebiss
Columbus, tompiss, tomtebyss m. m., sv. dial.
även -bese Vgtl., jämte åtskilliga
om-bildningar: -pys, -pysil; av genit. till
tomt o. ett fsv. *bisi = östsv. dial.
(även: gubbe, kaxe), nisl. bisi, gubbe,
sannol. en hypokoristisk form, möjl.
med det i dylika ord vanliga suff. -si.
Om formen se Hesselman i o. y s. 91 f.
- Förr även: tomtebuss (till buss 1).

tomtebolycka, i uttr. såsom önska
ngn t., dvs. lycka o. trevnad i det nya
hemmet; uttalat som två ord med
två-stavighetsaccentuering på båda orden;
Lindschöld (f 1690): ’Geer
tomteby-lyckas(!) skåhl’, Linné 1734: Tomtebo
lycka; säkerl., med Kock Sv. 1m. XIII.
8: 9, av tomt- o. bo-lyckas skål, jfr
Grubb 1665: Tompt- och Bolyckas skåål
(Kock Ark. 35: 112), (från 1700-t.) Tompt
och Bo Lyckas Skål, vartill kan läggas
från antologien Polymnia (1807) 1: 224:
’Och dricka de Gamles välmenande
skål, Som kallades: Tomt- och Bolycka’.
Alltså: tomtlyckas o. bolyckas skål;
urspr. möjl. (med Kock) använt för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free