- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
987

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tjära ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tolg, ortn. Smal. = fsv.; sannol.
egentl.: fast mark, till got. tulgus, fast
(som sammanställts med grek.ende/e/cftés,
ståndaktig, till dolikhos, lång; se d. o.
o. talg). Jfr till betyd, tå 2, T å by,
Täby.

tolk, fsv. tolker = isl. tulkr, da. tolk,
från mlty. tolk = mhty. tolk(e\ lån
från fslav. lliikii, tolkande (abstr.), el.
litau. tiilkas (såvida detta senare ej
självt inlånats från ty.). Härtill vb.
tolka = fsv.: tolka, översätta = da.
tolke, från mlty. tolken = mhty. - Ty.
dolmetsch(er) har liknande ursprung:
från en motsvarighet till fslav. tlamaci,
tolkande (el. från magyar. tolmdcs), ett
urspr, turkiskt ord. På ett annat
österländskt (arab.) ord för ’tolk’ återgår
dragoman (fra.-span.), tolk hos
turkarna. De germ. orden för ’tolk’ ha
uppstått i samband med
handelsförbindelser med slaver na el. närstående folk,
liksom det inhemska ägs. wealhstod
under beröring med kelterna (se valnöt
o. stödja). Inhemska äro även lat.
inlerpres (genit. -pretis, av omstritt
senare led; jfr sv. interpretera) o. grek.
(h)ermenevs (dunkelt; jfr sv.
hermenevtik).

[tolk, sv. dial., kil, tumstock, se följ.]

Tolken, stor sjö i Kungsäters m. fi.
sinar Marks hd Vgtl., fsv. Tolkcer, sedan
även Tulkcn; sannol., med förf. Sjön.
1: 631 f., till sv. dial. tolk, talk, kil, ett
slags vinkelformad mätsticka el.
tumstock = höll. tolk, liten käpp, mhty.
fo?c/?, kloss, lymmel (av Liden Stud. s.
81 med rätta fört till ie. roten del,
klyva, vartill även bl. a. mhty. zoll, -e,
cylinderformigt stycke = ty. zoll, tum;
se tälja, Tälje); möjl. snarast ett
jämförelsenamn, syftande på sjöns långa o.
avsmalnande form (jfr t. ex. sjön.
Bjälken, Stockaren, ånamnet Stångån
osv.), el. också, med bibehållande av
samma härledning, till tolk i en
ur-sprungligare betyd., varom utförligt förf.
anf. st.

Toll, familjen., från ty.; väl till adj.
toll, tokig, underlig (se närmare dolsk);
alltså liksom många andra ty.
familjenamn ursprungl. till- el. öknamn; jfr
Kleen, Lange, Scheele osv.

[Tollstad, Tollstorp, ortn. Ögtl.,
till personn. Tolv (fsv. Tholf), se
under d. o.]

tolv, fsv., isl. tolf, da. tolv, motsv.
runsv. tnalf Rökst., got. twalif, fsax.
tivelif, fhty. zwalif (ty. zwölf), ägs. twelf
(eng. twelve), av germ. *twalit-9 egentl.:
två över (tio); se f. ö. elva o. jfr litau.
dvylika med samma grundbetyd, (se
lån). Förhållandet mellan formerna i
de nord. o. övriga germ. spr. är i
ljud-historiskt avs. omstritt o. alltjämt rätt
dunkelt; snarast med Kock Sv. ljudhist.
2: 66: -wa- till -(w)o i relativt
oaccentuerad stavelse. Något skäl att, såsom
skett, här söka av varandra oberoende
bildningar föreligger icke. - Det
olikartade bildningssättet i germ. spr. av
’elva’ o. ’tolv’ å ena sidan o. ’tretton’
osv. å den andra, som hänvisar på ett
avbrott i talserien (liksom efter ’sextio’
i got. o. grek.), beror på inflytande av
ett gammalt duodecimalsystem; jfr t. ex.
de tolv måumånaderna, dagens tolv
timmar osv. samt under skock. - Härtill:
tolf t = fsv., ombildning av fsv. tylft
(= isl. = da. tylvt), vilket senare
uppkommit i anslutning till bildningar på
-ti, men icke kan vara en ljudlagsenlig
utveckling av tolv (som skulle ha lytt
*tvcelft el., om av yngre datum, *lölft),
utan fått sitt ij efter mönstret av de
många ordparen med ljudlagsenlig
växling av omljuds-[/ o. o (av H), alldeles
som t. ex. isl. gista, gästa, för gesta,
till *gasti- (- gäst).

Tolv, personn., nu sällsynt, men förr
vanligt, fsv. Tholf(er) = fno. pölfr,
kortform till fsv. Thörnlf- isl. po rol fr
el. (i betraktande av de starka o
inbildningar, som dylika kortnamn kunna
undergå) även till Thörleu = isl.
por-leifr, jfr Alf (: Adolf), Rolf (motsv.
det lånade Rudolf) el. fsv. Ölf (: Ödhulf
el. Ö(i}nlf; se torp) osv.; alltså, såsom
f. ö. fsv. Th- (p-) visar, ej till
räkneordet tolv, ehuru namnet någon gång
givits åt det tolfte barnet i familjen. -
Härtill ortn. Tollstad Ögtl. (fsv.
Tholf-sladh-), Tollstorp Ögtl. (fsv.
Tholfs-thorp-); se f. ö. under -stad o. torp.

tom, i ä. nsv. ofta töm. = vissa dial.,
t. ex. i Uppl., fsv. lömber, tom, sysslo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free