- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
995

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torpadius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Torshälla, stadsn., se Tor o. harg.

1. torsk, fsv. porsker = isl. po(r)skr,
da. torsk, mlty. dorsch (varifrån ty. =);
eng. torsk från nord. spr.; av germ.
*purska- = finska lånordet tnrska; av
åtskilliga (Miklosich Et. Wb.,f Pedersen
IF 5: 72, Patrubany Le Monde Oriental
2: 220 m. fl.) tolkat som hörande till
den ieur. roten ters i torr osv.; alltså
egentl.: fisk som torkas (till stockfisk)
o. besl. med ry. treskd (möjl. av ie.
*trskä), lutfisk (enl. Uhlenbeck KZ 40:
560 urspr.: torrt trä). Det ryska
namnet står emellertid isolerat inom de
slav. spr., o. sambandet med torsk
måste därför betecknas som högst
osäkert. - I Preussen o. Mecklenburg i
stället vanl. potnochetn, pomuchel; från
slav. spr.; jfr det från Fritz Reuter
bekanta familjen. Pomuchelskopp, egentl.:
torskhuvud. - Dum som e n tors k,
motsv. i da. o. da.-no. (där tosk), jfr
ty. stockfisch, höll. stokvisch i samma
betyd.; se närmare under gös 4.

2. torsk, ett slags munsjukdom hos
barn (med blåsor o. blemmor), Hoorn
1697 m. fl., i ä. nsv. t. ex. Schroderus
Lex. 1637, Lind 1749 (som har många
dialektformer) samt i sv. dial. även
trosk = ä. da. torsk, da. troske (eng.
thrush från nord.); jfr sv. dial. frosk,
uppsvallning i halsen o. gommen på
häst, no. torsk, vårtsjukdom hos ko,
syd.-ty. dial. frosch, munsjukdom hos
häst; ävensom eng. frog, torsk. Samma
ord som en del beteckningar för ’groda’:
sv. dial. trosk, no. trausk, trosk (se
to s sa) o. isl. froskr, no., da. frosk, mlty.
vorsch, ty. frosch, ägs. förse (se frö 2).
Jfr till betyd.-övergången lat. räna o.
grek. bdtrakhos, svulst under tungan
på boskap.

torsmånad, numera om januari
liksom också enl. t. ex. Sahlstedt 1773,
Lex. Linc. 1640 o. Var. rer. 1538
(toors-månat), enl. t. ex. Ihre: mars, fsv.
*thors-manadher (thörds-, tordz-; i båda fallen
med danska original), mars = fda.
tor-moned, tormaaned, mars, nda.
tormaa-ned ds., i ä. da. även förd; jfr skånska:
Tör ma sitt långa skägg / lockar
småbarn utom vägg’. Sammanhänger väl
med fno.-isl. -porri, månaden efter jul-
månaden (med början mellan 9-16
jan.), no. torre ds., februari. Isl.-fno.
porri föres av Bugge Ark. 4: 126 o. Kock
Antiqv. tidskr. XVI nr 3 s. 12 f. till
adj. torr (jfr no. torre, torrhet i halsen,
sv. dial. torra, torka); alltså ’torrvinter’.
Enl. Noreen Sv. etym. s. 71 f. o.
Falk-Torp s. 1273 representera de väst- o.
östnord, ordgrupperna olika
abstraktbildningar av det svaga rotstadiet till
isl. st. vb. pverra (no. tverrd), avtaga
(part. pf. porrenn), resp. *porri o. purÖr
(*pyrÖr; jfr till växlingen f un d o. fynd),
det senare uppvisat blott i isl., med
betyd, ’avtagande, förminskning’; betr.
porri även som alternativt förslag hos
Bugge; i så fall snarast med syftning
på vinterns avtagande, enl. Noreen s. 72
på minskning av vinterförråden. Det
kan dock ej betraktas som alldeles
avgjort, att de båda ordgrupperna äro
etymologiskt samhöriga. Orsaken till
betyd.-växlingen ’januari’ o. (i södra
Skandinavien) ’mars’ är dunkel. Jfr
f. ö. M. Oisen MoM 12:10, M. P:n Nilsson
Festskr. t. Tegnér s. 175 samt se kung
Orre (under konung).

torso, bålen i människokroppen,
stympad staty av vilken endast bålen finns
kvar, av ital. torso, av ovisst ursprung.

[Tortuna, ortn. Vstml., se under
Tyra.]

tortyr, 1627: tortur, under 1600-t.
även neutr. = ty. tortur, fra. torture,
av mlat. tortura ds., egentl.: krökning,
vridning, till part.-pf. stammen av lat.
torquere, vrida, plåga (urbesl. med tarm,
tråd osv.; jfr även, om eng. tortoise,
under sköldpadda slutet). - Den
moderna sv. formen kommer direkt från
franskan. - Betydligt yngre i språket
är vb. tortera, Almquist 1839, från ty.
tortieren. Thorild 1792 har torturera.

Torulf, mansn., se Tor o. ulv.

Torup, ortn. Ska., se under Tord.

torv = fsv., isl. torf n., da. torv (med
sekundärt 0, sannol. dial., knappast från
ett vb = no. tyrva, betäcka med torv),
motsv. fsax. turf m., även: gräsmatta,
fhty. zurf m., ägs. turf f. (eng.:
gräsmatta); från germ. spr.: fin. turves osv.
(se nedan), fra. tourbe, ry. torfii; till
en ie. stam *drbh-9 jfr sanskr. darbhd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 20:22:08 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free