- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1000

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranchell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ark. 10: 314 f. - Tranbär, Vaccinium
oxycoccus, G. I:s reg. 1555: tranebär =
fno. *tranber i sammans., no., da.
trane-bcer, motsv. ty. kran(ich)beere, eng.
cran-berry; alltså med mycket gamla anor;
jfr trän j o n. - Familjen. Trana
härrör från Tranums by i Danmark.

Tranchell, familjen., förr: Tranchelius,
efter gården Trän k ärr i Boh.-l.;
liksom Ti s el l av Tiselius m. fi.

trankil, av fra. tranquille, av lat.
tran-quillus, av träns-, här som förstärkande
(se träns-), o. en bildning av ie. roten
*/c"/(/) i vila. - Ordet, som i ordb. först
upptages hos Dalin 1853, hade under
1800-t.:s förra hälft en något mera
aristokratisk prägel än nu. Se närmare förf.
Festskr. t. Sdw. s. 255.

trans-, i sammans., av lat. träns-,
över, på andra sidan, snarast part. pres.
till -träre i inträre, gå in i o. d. (se
entré, i tilläggen); till en vida spridd ie.
rot ter-, komma till ett visst mål,
genom o. d., i lat. terminus (se termin),
got. pairh, genom (se durk-), osv.; se
f. ö. under trum.

transcendent(al), till lat.
trans-scen-dere, överstiga (till t ra n s - o. lat. scandere,
stiga; se s kan d er a); alltså (i modern
filosofisk mening): vad som överskrider
gränserna för det vetbara (Kant); egentl,
från den skolastiska filosofien hämtade
termer med annan betyd.

transito (gods o. d.), av ital. transito,
till lat. transire, gå över, till träns-,
över, o. lat. ire, gå (se id 2); alltså egentl.:
förande över el. genom (av varor).

transitiv = ty. osv., av lat. transiilvus,
i sin tur övers, av grek. metabatikös,
egentl.: som övergår (se föreg.); alltså
med syftning på en genom ett verb
uttryckt verksamhet, som övergår på ett
annat föremål (objektet).

translator, av lat. translator,
översättare, som bär el. för över, till träns-,
över, o. part.-stammen lätus (av *tläto-),
buren, förd, använd som part. pf. pass.
till ferre, bära, föra, men egentl, besl.
med lat. tollere, lyfta, höja, o. urbesl.
med tål a.

transparang, o. 1785, från fra.
transparent, av adj. =, egentl, part. pres.
till mlat. transparere, skina igenom, av
träns-, genom, över, o. lat. parere,
synas (vartill även lat. apparere, vartill
ytterst även sv. apparans,
apparition), med inkoativet *parescere (fra.
paraitre, synas).

transpirera, av fra. transpirer,
svettas, av vulg.-lat. transspiräre, av träns-,
genom, över, o. spiräre, andas (se
spi-ritism). Med avs. på den eufemistiska
anv. jfr echaufferad.

transport = ty., av fra. transport,
ital. transporto, egentl.: förande el.
skaffande över, till lat. transportäre, varav
ytterst sv. transportera, till träns-,
över, o. portäre, föra, bära (se t. ex.
portör).

transumt, avskrift av vissa punkter i
en handling, till part.-stammen
-sumpl-av lat. vb. transsämere, flytta över, varav
sv. trå n sumer a, av träns-, över, o. lat.
suniere, taga (till sub(s), under m. m.,
o. emere, taga).

[tranta, i sht dial., småspringa, se
tratta 1.]

trapets = ty. trapez, av grek.
tra-pézion, egentl.: litet bord, avledn. av
trdpeza, bord, egentl.: med fyra fötter,
till en form av grek. téttares, téssares,
fyra, o. -peza (av *pedta; urbesl. med
fjät, fot). Icke däremot, med Hirt
Indogerm. 2: 697, till grek. trapex,
bjälke. - I grek. även: växlarebord el.
-bänk; jfr till betyd, under b an k 2. -
Strömer 1744 o. Palmquist 1746 ha
formerna trapezien best. f., trapezier plur.
- Etymol. samma ord är det gamla isl.
lånordet trapiza (fsia v. trapeza), om ett
bord vid ingången, som tjänade till
underlag för det kärl (skapker), ur vilket
ölet hälldes i dryckeshorn osv.

1. trapp, fågeln Otis tärda,
Schroderus Com. 1640: trappar plur.; Rålamb
1658: dr- = da. trap(pe) (trapgaas), från
ty.: mlty. trappe - mhty., ty.; i mty.
även: drappe. Benämningen uppträder
i tyskan först o. 1200 o. är sannol. lån
från slav. spr.: polska dröp: fågeln
förekommer i Tyskland förnämligast på
gammalt slaviskt område o. är vanlig
i Polen o. Ryssland.

2. trapp (en bergart), 1758 (Svab,
Cronstedt) = da. trap (eng. trap från
nord.), till följ., efter det trappstegs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free