- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1007

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ord, jfr mlat. tncia ds. (som av
Falk-Torp s. 1567 sammanställts med lat.
trlcce, ränker, intriger, se intrigera: att
grundbetyd, hos tricce möjl. varit
’böjning, vridning’ el. dyl. utgör dock icke
tillräckligt skäl för denna sammanställning).

trist, av fra. triste, sorgsen, dyster,
av lat. tristis, även: kärv (om smak),
av ovisst urspr.

triton, grekisk havsgudomlighet, av
grek. triton (T-), besl. med fir. triath,
hav (genit. trethan).

triumf, L. Petri - ty. triumph osv.,
från lat. triumphus, vars förhållande till
grek. thriambos, festsång, festtåg, är
outrett. Jfr trumf.

trivas, fsv. prwas (ipf. prefs),
framskrida, ha framgång, trivas = isl.
pri-fast, da. triues (eng. thrive från nord.);
ett blott nord. ord, vilket kan tala för,
att det, såsom förmodats, hör till nord.
prifa (= treva), alltså med samma
betyd.-utveckling som ta(ga) sig, bli
friskare el. fetare; möjl. annars, med
Wood, till en ie. rot tereip, biform till
terep i grek. térpö, tillfredsställer,
gläder, sanskr. trpijati, blir nöjd el. mätt,
litau. tarpstu, tarpti, taga sig, trivas.
Jfr treven, trevlig, trift.

trivial, i modern betyd, mera
allmänt först på 1790-t. = ty., av fra. =,
av lat. trwiälis, till trivium, plats där
tre vägar mötas, skiljeväg, till tri-, tre
(jfr tribun), o. via, väg (jfr via); alltså:
för alla tillgänglig, vanlig (redan i lat,);
sedermera (såsom i fra.): vardaglig,
utnött. - Trivium användes förr också i
överförd bemärkelse att beteckna de tre
ämnen, som lades till grund för
undervisningen; härtill trivialskola, 1617
(även: triviale scholar plur. Hof), förr
brukad benämning på ’allmänt lägre
läroverk’, alltså utan den nedsättande
bibetyd. ordet genom fransk
förmedling erhållit.

tro, sbst., fsv. frö, även: trohetslöfte,
motsv. isl. trå, försäkran, tro, trua, tro,
da. tro, mlty. truwe, jfr ägs. truwa m., av
germ. *truwö (osv.); med avljudsformen
*lrewwö(n) = got. triggwa,
överenskommelse, fsax. treuwa, trohet, fhty. triuwa
(ty. treae), ägs. tréow; se trygg. Härtill
vidare adj. fsv. trö(r), trogen = isl. triir,
da. tro; kvar i t rom an, egentl.: trogen
man (jfr y. fsv. (1506): ’min och
riche-sens troman Bencht Knwtsson’), o.
trotjänare (jfr trogen). - Vb. tro, fsv.
tro, tröa = isl. trim, da. tro, got.
tranan, fsax. truön, fhty. truén (ty.
trauen), av germ. *truwen (*tröw-), väl
med grundbetyd, ’vara fast o. d.’ besl.
med tröst o. f. ö. med grek. droon
(neutr.), stark (av *drou-), litau. drutas,
stark, o. sannol. även med trä (se
Osthoff Etym. Parerga s. 138); jfr att
avledningarna av fslav. dobu, ek, träd,
antagit betyd, ’fast, hård’. - Samma
verb är vb. tro, jäg., om orre, rapphöna
osv. som ligger stilla (trycker) för
stående fågelhund, egentl.: som är trygg
el. litar på att vara skyddad. - Tro,
hopp och kärlek, jfr gamla bibelövers.:
’Men nu blifwer tron, hoppet, kärleken
desse try; men störst ibland dem är
kärleken’, l Gör. 13: 13. - Sammans.
tros- i trosartikel, -bekännelse,
med -s mot bruket i rnotsvar. fall
(sko-pligg, sky d råg), bero (liksom da. tros-)
sannol. på utländska förebilder med -s
(ty. glaubens-); däremot trofast, -lös.
Jfr t rol o v a.

[tro, vb, som jägarterm, se föreg.]

trockla, G. Warg 1755 - no.-da.
trokle, från ett mlty. *trokelen (Ity.
tra-keln); möjl. på ett el. annat sätt
sammanhängande med ägs. getréagian ds.
- I sv. dial. även trassla.

trod n., sv. dial., gärdsle, trossvirke,
stänger, takträ o. d., även tro(l), fsv.
tröp ds. = fno. trod, no. trod, ä. da.
trodt; jämte sv. dial. troda (trola),
gärdsgårdstör, fsv. trödha ds., i plur.: gärdsle
= isl. tråda, stång, no. troda; besl. med
mhty. truodel (-er), gärdsgårdsstör. Väl
ytterst till en utvidgning av ie. roten
der(e) osv., klyva o. d., varom under
tära; jfr även trind 2; alltså egentl.:
något kluvet el. avhugget (jfr till
betyd.-utvecklingen skida). - Troda
förhåller sig till trod såsom t. ex. de
likbe-tydande isl. röda till (sv. dial.) röd el.
såsom torva till torv. - Från
urgamla former av dessa ord utgå de
finska lånorden mode o. ruoto, stång, det
senare dock delvis (i betyd, ’spö’) från
urnord. *rödö- = ty. rute (se rod).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free