Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - trofé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trofé, L. Kagg 1701 = ty. trophäe,
från f ra. trophée = ital. trofeo, av grek.
tröpaion, segertecken, vanl. av
fiendernas vapen o. rustningar, som staplades
upp på den plats, där fienderna vänt sig
på flykten (Iropé), helgade åt Zevs
trö-paios (dvs. ’vändaren’); till trépö,
vänder; se tropik. - Med avs. på grek.
p >> rom. f är möjl. golf (havsvik) o.
grek. kölpos att jämföra.
trogen, fsv. tröghen av äldre *tröwin
av tröin (jfr till ljudutvecklingen under
loge, mogen, redobogen ävensom
under sp o v) = no. truen, benägen att tro,
jfr isl. aiidtruinn, lättrogen; en bildning
till sbst. el. vb. tro av samma slag som
fallen (för), sticken, trägen, till en
grupp adj. på germ. avledn. -Ina- med
grundbetyd, ’böjd för’ (urspr.: hörande
till) o. alltså ej gamla participformer,
såsom däremot fallet är med -bogen i
redobogen = isl. buinn.
troglodyt, forntida grottmänniska =
ty. osv., av grek. tröglodytés, till trogle,
håla (avlägset besl. med de under durk
2 anförda orden), o. dyein, dyka ned,
intränga. Med avs. på M avledn. jfr
under trilobit.
Troilius, Troili, Troil, familjen., se
Truls.
trojadus, i brädspel: en trea o. en
tvåa, t. ex. Snellman 1842 = da.
treie-dus, i uttr. paa en t., på en slump, på
en sinkadus, på vinst o. förlust, från
mlty. tröiedus (med uttr. up’n tröiedus},
av ffra. t rö i e dons, tre o. två. Jfr fsv.
tröia, trea i tärningsspel, från mlty. tröie,
ävensom sinkadus.
trojeborg, (tro- m. m.), dial.,
beteckning för vissa särsk. av stenar bildade
labyrinter, möjl. från förhistorisk tid, icke
sällan vid gamla kultplatser, t. ex. Visby
på Gotland o. i Slesvig, o. vid kyrkor;
Schroderus o. 1638: Troienborg, Irrgång,
Linné Gothl. r. 1745: Trojeborg,
Fer-now 1779 (från Axelson, Segersta Vrml.)
= no. troyborg, ä. da. tr0j(e)borg, motsv.
ty. Trojaburg, eng. wa.ll of Troie,
Troy-town; enl. uppgift skall ett motsvar.
Truja uppträda redan på en
fornetrus-kisk labyrintteckning från 4-500-t. f.
Kr.; härifrån även lat. Troice Indus,
In-dicrum Troice, namn på en fornromersk
tävlingslek till häst; efter stadsn. Troja
(ä. nsv. Troie(n)borg(h)). - I Tyskland
även kallade wunderburgen o.
Jerusalems, i Frankrike chemins de Jerusalem.
troké, av f ra. trochée, ytterst av grek.
Irokhaios, egentl.: snabb, löpande, till
trokhé, trökhos, lopp, till trékhö, löper.
[trol, sv. dial., gärdsle, trola,
gärdsgårdsstör, se trod.]
troll, fsv. trol, trul n. = isl. troll, da.
trold (en); jfr mhty. trolle, trol m., stor
spöklik varelse, grovt byggd man, mhty.
trfille, sköka (ty. Irulle, -o-). Dunkel
härledning. Enl. Sievers IF 4: 339 av
germ. *troÖ-la- (jfr med avs. på -dl- till
-//- under bill 1) till germ. *truÖan,
trampa (= tråda), i så fall egentl, om
maror o. d.; jfr t. ex. litau. Spiruks, ett
spöke, till spirti, sparka. Falk-Torp s.
1286 o. Torp Etym. Ordb. s. 808
förmoda ett germ. *truz-la- (jfr med
avs-på -zl- till -II- under k rulla), till
trus-i gotl. tryså, fara häftigt fram o. d., no.
trysja ds., krossa, ofris, truselen, tumla;
jfr sv. dial. trösale n., troll. Båda
förslagen osäkra. Kanske snarast i stället
en hypokoristisk form, som använts
som eufemism för någon äldre
beteckning. - Förr även fem. trolla, t. ex.
en berge-trolla, Kolmodin 1732. - Isl.
troll (säkert belagt, jfr F. Jönsson Aarb.
1890, s. 256, Kahle Die Sprache der
Skalden s. 303) är utan tvivel en
ana-logisk nybildning o. får ej, med
No-reen Sv. etym. s. 8, identifieras med fsv.
trol (sv. troll), som skulle stå i
avljuds-förh. till fsv. trul, isl. troll-, jfr härtill
även Kock Sv. ljudhist. 2: 100. - Om
finska lånordet turilas, jätte, skalbagge,
som av flera forskare betraktas som ett
gammalt motsv. lån, se litteraturen FUF
13: 463. - Få el. taga trollet för
guldet, jfr Petreius 1615: får trull för
gul; alltså urspr, helrimmande uttryck.
- När man talar om trollen, äde
i förstun, jfr Grubb 1678: ’När man
talar om Trollet, så aret intet lå[n]gt
bortta’, o. ty. ’wo der teufel genannt
wird, da will er sein’; efter den urgamla
o. vitt omkring spridda föreställningen
om namnets makt o. faran att beteckna
illasinnade makter o. varelser med deras
rätta namn (litter. se Feilberg under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
