- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1018

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - trädgård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fhty. träta, upptrampad väg m. m., jfr
sv. dial. träd m. ds.

trädgård, fsv. trcegarper, redan i
lagarna, t. ex. Uppl.-l. - isl. trégarÖr
(nda. har i stället have = hage); jfr
ty. baumgarten (- sv. familjen.
Baurn-garten). Om formen jfr Noreen V. spr.
2: 265 (med litter.). - I fsv. även
yrta-garper, ä. sv. örtagård, el.
krijddagar-dher, ä. nsv. kryddegård, dock med något
annan innebörd än fsv. trwgarper, som
väl uteslutande betecknade
fruktträdgården (jfr t. ex. VGL III, 123).
Dessutom fsv. lustagar’dher, i gamla
bibelövers, lustgården (paradiset); jfr 1700-t:
lust-trägård, om prydnadsträdgård, t. ex.
Linné, Grau. Mera speciella beteckningar
för ’fruktträdgård’ voro fsv. wpla- el.
wplegardher = isl. epligardr, ä. da.
abild-gard (abildhave), o. ä. nsv. nottag ård,
nötträdgård, Bib. 1541 (jfr ty.
nussgar-ten). För blomsterträdgård förekom i
fsv. o. ä. nsv. (t. ex. O. Petri)
rosen-gardh(er), resp. rosengård(h), efter mlty.
rosengarde. Begreppet ’köksträdgård’
återgavs förr med kålgård, fsv.
kälgar-dher: kålen var tidigast så gott som
den enda köksväxten; dessutom fanns
en hnmblagarper (= Humlegården i
Sthlm). Om ty. g arten, trädgård (fra.
jardin, eng. garden), se gård. - Sin
(något så när) moderna betydelse fick
väl trädgård i Sverige först på 1600-t.,
då trädgårdar i denna mening blevo
mera allmänna inom medelklassen:
under 1500-t. förekommo de förnämligast
vid slotten o. under medeltiden vid
klostren. - Hit hör familjen.
Trägård h, en gammal dansk-skånsk släkt.

träffa, t. ex. 1697, vanligt först på
1700-t, tidigare även dräffa t. ex. P.
Svart Kr. = da. trazffe, i ä. da. även:
kämpa, från ty. treffen = det inhemska
dräpa (se d. o.). Alltså egentl.: beröra
så att ett slag, en stöt osv. blir följden;
sålunda urspr, med personligt
subjekt; med samtliga sekundära anv. (utan
motsv. hos det etymol. identiska dräpa)
utvecklade på tysk botten: ’kulan, slaget
träffade honom’, ’träffa ngn’ i betyd,
’stöta på, möta’, ’träffa det riktiga1,
’träffa anstalter’, ’träffa på’ osv. Jfr
förträfflig. - Träff, om skott, motsv
da. tra>f, traiffer, efter ty. treffer, även:
lott som vinner, jfr sv. lyckträff. -
Träff ning, strid (mindre än fältslag
o. batalj), Verelius 1681, Peringskiöld
1697, Karl XII 1705 = da. trcefning,
efter ty. sbst. treffen ds. (varav ä. nsv.
träffan t. ex. 1645); jfr fhty. treffan i
betyd, ’strida’, ävensom det besläktade
drabbning (se drabba).

trägen, Var. rer. 1538 (importunus),
Bib. 1541 (i betyd, ’enträgen o. d.’),
L. Petri o. 1550 (ihållande) = no.
tregen, förtretad, jfr ä. nsv. trägt, träget
(t. ex. L. Petri, B. Foss 1621), besl. med
isl. tregr, ovillig, orörlig, no. treg, även:
fast, tät, av germ. * trega-, växl. med
*trcégi(a)- = fsax. tråg, trög, fhty. trdgi
(ty. träge, varifrån da. trceg o. ä. nsv.
tråg) ds., ägs. tråg, dålig; jfr, med
annan betydelseskiftning, sv. dial. träga,
bedröva, ä. nsv. (t. ex. O. Petri), fsv.
trmgha, isl. trega, ägs. tregian ds., till
sv. dial. träge, längtan, fsv. trwghi (o.
t. ex. Bib. 1541), sorg, ånger, isl. t regi,
sorg, hinder, ä. da. trege, sorg, fsax.
trego, ägs. trega m., jämte got. trigö f.,
till fsax. st. vb. treg an, bedröva, pina.
Sannol., med Persson Indog. Wortf. s.
46, att förbinda med litau. drizti, bliva
matt el. slapp; om den tidigare
framställda möjligheten av släktskap med
sanskr. drägh-, anstränga sig, plåga, se
Persson anf. arb. s. 47. I fråga om
bildningssättet se under sticken. - Hit
hör också enträgen, L. Petri 1555, med
samma betyd, av en- som i envis, fsv.
enthrär ds. (se trå 2 o. under vis 2
slutet), väl från sådana ord som
en-rådig (till en i betyd, ’ensam’) o. d.
el. fsv. enhairdhe, envishet, till ett adj.
*enharper, som, att döma av isl. einardr,
egentl, betyder ’enkel’.

[trähackelse, sv. dial., lakrits, se
under teriak.]

träjon, Aspidium filix mas (m. fl.
orm-bunksarter), Linné 1745 (från Smal.);
möjl. en avledn. av trä (med
hiatus-fyllande inskott av j såsom t. ex. i
lejon) o. egentl, syftande på den till
medicinskt ändamål (mot mask) använda
rotstocken.

träl, fsv. präil = isl. prcell, da. tr&l.
Ägs. prcél (eng, thrall) o, väl även mlty,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free