- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1019

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - trädgård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

årelie äro lån från nord. spr. Av
omstridd o. dunkel härledning. Ofta
sammanställt med fhty. drigil, tjänare, o.
got. pragjan, ägs.prcégan, löpa; i så fall
med grammatisk växling, av germ.
*pra-hila-; ie. rot trek; jfr till
betyd.-utvecklingen grek. trökhis, löpare, tjänare (till
trékhö, löper, till ie. parallellroten dhregh
i fir. droch, hjul, osv.), grek. érithos,
tjänare, väl till sanskr. rlti-, löpande,
o. lat. rlvus, bäck (se rinna), ävensom
under tjäna o. de av Brugmann IF
19: 380 f. anförda analogierna, av vilka
dock somliga äro osäkra. Annorlunda
Falk-Torp s. 1293. Litteratur se f. ö.
Boisacq under TQé%G}, Falk-Torp s. 1568,
Olsson Appell, sbst. ss. 25, 553. - Sv.
dial. trål, no. trål i betyd, ’valk el. knöl
i handen’ är väl härtill en bildl. anv.,
med syftning på det hårda arbetet. -
Icke så sällan i ortn. t. ex. Trälar p
Smal., Trälebo Ögtl., Trall eho Smal.
(äldre former se Lindroth Ymer 1916
s. 199); alltså: ’trältorpet’ osv.

Trälleborg, fsv. þrǣlaborgh, med
motsvarigheter i Danmark (täml. allmänt),
Norge (þrǽlaborg vid Oslo, 1100-t.) o. i
Ryssland (lty. Dhrelleborch 1268, nu ry.
Cholopj gorodok, av cholopŭ, träl);
överallt namn på gamla primitiva runda
vallar el. befästningar; egentl.: trälarnas
borg; möjl. enl. A. Bugge NoB 6: 93 f.
en folketymologisk ombildning av det
ryska namnet, som betytt ’slavernas
borg’, men vilket, då ordet slav, träl,
var nästan likalydande med
folkslagsnamnet (se f. ö. slav 1, 2), av de svenska
väringarna uppfattats som innehållande
detta förstnämnda ord. Från Ryssland
(Novgorod) har i så fall namnet
sedan vandrat till de tre skandinaviska rikena.

trän, järnvägståg, 1850-1870-t.,enstaka
även senare, se träng.

träna, G. G. Wrangel 1885, 1886 o.
G. A. Nybla3us 1886, om hästar; i formen
tränare redan 1882 (Tidskr. f. idr.);
även trän e ra, 1835 (om häst), i betyd.:
uppskjuta, förhala redan Karl X Gustaf
1657 osv. = da. trcene o. ircenere, ty.
trainieren, efter eng. train, från fra.
trainer, draga (se träng).

träng, milit., i modern, betyd. 1880-t,
jfr 1647: ’mine hestar och annan trein’,
1768: ’Belägrings Train’, från fra. train
(varav eng. train, varifrån da. trcen), till
fra. trainer, släpa, draga, av ett
vulg.-lat. traginare (vilket man antagit vara
besl. med lat. tiahere, draga). Alltså
egentl.: släp, följe. - Samma ord är
den under 1840-1860-t. vanliga
beteckningen träng för ’järnvägståg’; då även
trän o. ångvagnsträng (se tåg 3). -
Jfr träna.

tränga, fsv. prcengia, tränga, trycka,
tvinga, nödga; motsv. isl. pr0ngva, da.
trcenge, mlty., mhty. drengen (ty.
drängen), av germ. *prangian, *prangwian({>);
iterativum-intensivum el. möjl. urspr,
kausativum till germ. st. v. *prengan >
*pringan, motsv. isl. pryngva, tränga,
tränga sig, fsax. thringan, ty. dringen
osv. samt med Vernersk växling got.
preihan (av *prinhari). I isl. pr0ngva,
pryngva, synes v vara suffixalt; kanske
från den urspr. «-stammen prpngr. le.
rot trenk, knappast till litau. trenkti,
stöta, osv. (se trång); möjl. med
Bar-tholomse ZfdW 4: 252 besl. med avest.
praxtanam, gen. plur., de
sammanträngdas. Jfr trå 2, trängta o. träta.
- Lagspråkets i oträngt mål har
motsvarigheter i fsv.; jfr fsv. oprcengder,
icke tvingande, icke nödgad.

trängta, fsv. thrcenkta, motsv. ett
germ. *prangatjan, till tränga, bildat
som längta till fsv. langa, längta; alltså
med samma betyd.-utveckling som i trå
1. En parallellbildning föreligger väl i
träta (av *pranhatjan).

tränjon, bären på Vaccinium
oxyco-coccus, tranbär, Oxenst. brev. 1640,
Palm-cron 1642 o. hos botanisterna från 1600-t.,
i dial. även tränjer, tranjuton (-er). Väl
en elliptisk bildning till tranbär (förr
även trån(e)bäf) i anslutning till gamla
fruktnamn på -ön; jfr hallon : hållbar,
h j o r t r o n : hjorterbär, lingon: Ungbär,
mjölon : mjölbär, o don : odbär,
ol-von : ulvbär, sv. dial. hönson : hönsbär,
klason : klasbär, kräkon : kråkbär (möjl.
med om ljudet efter kräkling,
kråkbärsris), ä. nsv. svalon, blåbär, odon :
svalbär. Med dunkelt j: ordets ålder talar
emot, att detta, såsom gissats, kunde
härröra från sv. dial. bäljon, dvs.
bälg-bär? om blåbär (till bälg, buk, alltså

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free