- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1022

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - träns ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dial. drischanfel m. m.), ägs. perscold,
perscweald m. m. (eng. threshold); ett
i flera språk folketymologiskt ombildat
ord av oviss germ. grundform
(*presk-waldu-, -wadlii-. -udla-t), antingen en
sammansättning el. en bildning med
instrumentalsuffixet -dl- = ie. -ti- (varav
i fhty. -bl-, -fi}. Vanl. fört till stammen
i tröska med grundbetyd. ’trampa’;
jfr höll. drempel ds. till trampa. Möjl.
ingår här den sekundära betyd, ’tröska’,
o. ordet bevarar i så fall minnet av
en primitiv tröskningsprocedur
(Meyer-Liibke WuS 1: 228). H. Peterssons
sammanställning IF 24: 260 med ett ord
motsv. ry. treskd i betj^d. ’trästycke
m. m.’ förklarar icke den senare leden
i grundformen för tröskel. - I vissa
dial. (t. ex. i Jtl.) i stället *dörrstock.

tröst = fsv. f.: förtröstan, trygghet,
hugnad, tröst, motsv. isl. trausi n.,
förtröstan, ä. da. tröst, fsax., fhty. tröst m.,
tröst (ty. tröst), av germ. *trausta-; jfr
avledn. got. transli n., överenskommelse.
Härtill även adj. tröst it. ex. var tröst
(högtidl. o. i poesi), fsv. froster, trygg,
frimodig, pålitlig = isl. traustr, pålitlig,
ä. da. tr0st, frimodig; - ävensom vb.
trösta, i nysv. vanl. motsv. ty. trösten,
stundom även: förtrösta på, lita på,
t. ex. trösta på sina krafter, dial. o. i
dialektfärgat språk också: våga, drista
sig (hos Dalin 1853 som ’pop.’), fsv.
trösta i samma betyd. = isl. treysta,
da. tröste (sig til), förtro sig till, tröste^
trösta, fsax. tröstian, trösta, fhty.
trösten (ty. trösten); av germ. *traustian.
Egentl.: göra trygg, ingiva förtröstan
el. mod; jfr t. ex. gamla bibelövers.,
l Tessal. 3: 2: ’styrka och trösta eder
i edra tro’; med den nuv.
betyd.-skift-ningen från uttr. som ’trösta ngn i hans
sorg, bekymmer’. Till ie. drou i grek.
droön (neutr.), fast (se f. ö. tro). Med
avs. på avledn. st jfr det möjl. besl,
npers. durust, hård, av ie. *dru-sth-.
Jfr trust. - Betr.
konjugationsväx-lingen tröste (kvar i dial. o. långt in
på 1700-t.) o. tröstade se under törsta.
- Gotiskan har i betyd, ’trösta,
uppmuntra’ i stället det ej säkert tolkade
jbrafstjan o. i betyd, ’trösta, smeka,
vänligt tilltala’ gaplaihan, motsv. fsax. fléhon,
smeka, smickra, ty. flehen, ivrigt bedja,
jfr isl. flår (av *flaiha-), listig, falsk.

trött, i ä. nsv. även trott (t. ex. Lex.
Linc. 1640: trott, -heet m. m. jämte-ö-,
under lässätus m. m., jfr fsv. throtta o.
inkoat. throtna), fsv.prötter = isl.preyttr,
da. trcet (med egentl, jutländsk
övergång av 0 till ce som i gemme, gömma,
o. glemme, glömma); egentl, part. till
fsv. kausativet pröta (ipf. prölte) osv.,
trötta, av *prautian, egentl.: göra att
krafterna tryta, till tryta (se d. o.).
Vb. trötta, fsv. prötta, är avlett av
trött (o. sålunda ej direkt identiskt
med pröla), på samma sätt som fsv.
rcedda, skrämma, av rädd, part. till
rcépa, skrämma; sammanhängande med
en allmän tendens i språket att
undanskjuta gamla mera primära ord till
förmån för avledningar (jfr sv. frejdad,
men fsv. frcegher osv.), f. ö. bekant även
från andra språk (t. ex. de romanska:
fra. chanter, av cantäre, för lat. canere,
sjunga, fra. aider, av *adjutäre, för lat.
adjuväre, hjälpa osv.). - Trött har
undanträngt det gamla likbetyd, fsv.
möper, även i Bib. 1541, besl. med
väst-germ. *möpia- i ty. made osv. (se möda);
ävensom ä. nsv. mödd, egentl, part. pf.
till vb. möda. - Härtill inkoativet
tröttna, fsv. throtna, som undanträngt
den äldre avljudsbildningen ä. nsv. (t. ex.
Dalins Arg.) o. sv. dial. tröttna, fsv.
throtna = isl.protna; jfr blötna, men
fsv., isl. blötna.

tsar, från ry. tsar, uppkommet
genom ordets bruk som titel (ungef. som
kung av konung, bis p av biskop)
av ä. ry. tsésari, av fslav. césafi, kejsare,
konung, lån från got. kaisar, av C&sar,
varom närmare under k ej s ar e. - Fslav.
k’esafi däremot från bibelgrek, kaisar.
- Tsar upptogs som titel av
storfursten Ivan IV; dock fr. o. m. Peter den
store officiellt utbytt mot imperator,
men kvarlevande i icke-officiell stil. -
Ä. ry. tsésari kvarlever i (det även i sv.
förekommande) tsesarévitsch’,
tronföljare, egentl.: kejsarson.

tschakå, se </sp>schakå</sp>.

tu, i i tu, tudela, tu
man(na)-hand, tu tal, sv. dial. tulle tre (try),
dvs. två eller tre, fsv. tu, neutr. till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free