Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tärna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likbetyd, tåja, (full)tyja, det senare med
flertydig formutveckling = (sv. dial.)
ty 2, jfr ägs. fulltéam, -tum, hjälp (av
*-taugma-). - Avledn.: töjd t. ex. i
giva t oj d (e n), t. ex. 1690, nybildning
(efter mönstret av orden på -ipö) av
samma slag som rymd, skygd, snedd.
- le. roten duk möjl. en utvidgning av
du i tjuder. - Se f. ö. tukt, tyg,
tygel, tåg 2, 3, töm o. hertig.
tök, dialektord, i sht Sveal. o. Norrl.,
även tyker m. m., beredd (att sås),
frodig, benägen till parning, ätlig, vacker,
snygg, ä. nsv. tök(er)t frisk, vacker,
snygg, fsv. töker, antaglig, behaglig,
användbar, giltig, förbruten = isl. tékr,
som kan tagas, no. t0k, lämplig att taga,
passande, mogen, rask att finna (spår)
m. m., fda. tokcer; egentl.: som kan
tagas (el. mottagas) el. taga; av germ.
*tökia-, möjlighetsadj. till taka (== taga),
även ingående i fattig; bildat som
grundorden i angenäm o. bekväm
el. som adj. för, gav, hav.
tölp, början av 1600-t., stundom även
tölper, ä. nsv. dessutom tylp, tylpel,
lylper = ä. da. tolpel, da. tolper, från
ä. ty. tiilpel, ty. tölpel, jfr dölp ds. H.
Sachs, av m(h)ty. iörpel (d-), jämte
tör-pere (varav tölpel väl genom
dissimila-tion) = mlty. dorper, egentl.:
byinvå-nare, avledn. av mlty. torp, dorp =
h ty. do rf (se torp); alltså etymol. ungef.
- torpare; möjl. under påverkan av
ä. ty. tölpel, träkloss (jfr ä. ty. dorpel,
tröskel), jfr i så fall till
betyd.–utvecklingen drummel. - På samma sätt är
fra. vilain, bl. a. ’tölp’ (= m lat.
villa-nus), avlett av villa, lantgård (se villa).
Se bl. a. J. Stosch ZfdW 2: 294. -
Töl-peri finns redan hos L. Petri 1573.
töm, på Gotl. även: grimma, fsv.
töm-ber = isl. taiimr, no. taum, da. t0mme,
flfrank. töm, ffris. tam, fhty. zoum (ty.
zaum) ds.; jfr ägs. team, spann
dragoxar (eng. team, spann), en speciellt
germ. beteckning, av germ. * lånarna-,
till *teuhan, draga (jfr med avs. på
bortfallet av £ under dröm, syn), med
samma avljudsstadium som isl. tång,
rep (se f. ö. tygel o. töja), el. också
av germ. *tanma- till roten i tjuder,
varav väl den i *tenhan är en utvidg-
ning. I båda fallen, liksom det besl.
tygel, alltså urspr.: medel att draga,
dragrem, med samma betyd.-utveckling
som i ry. povödja plur.: fslav. vedq,
fördrager. Jfr härtill även Loewenthal
Ark. 33:125. Bildat som dröm, ström,
söm m. fl. - Eng. har i stället bridle;
se bridong o. tygel. Den i töm i
vissa germ. spr. uppträdande
betyd.-växlingen ’töm’ ~ ’tygel’ (t. ex. isl.)
förekommer även i eng. bridle (se ovan),
lat. frenum, grek. khalinös, (h)enia. Av
dessa ord representerar möjl. det
sistnämnda en indoeur. beteckning för’töm,
tygel’, om det nämligen, såsom synes
sannolikt, utgår från ett urgrek. *änsiä
av ie. */?s- o. (med Saussure, Stokes o.
H. Pedersen) hör samman med sanskr.
näsyam, rem dragen genom nosen, fir.
éssi plur., t}7glar.
tömma, se tom.
Tönnersjö, härad o. sn i Hall., fsv.
Thundrös(ce), Thundrus (m. m.), av genit.
sg. pundar till ett gammalt namn på
Genevadsån, *pund = isl. (myt.) pund,
älvnamn i den poet. Eddan, fno. pund
i gårdn. *pundarberg, nu Tonneberg (O.
Rygh N G 2: 195), säkerl. med Bugge
Norr. Fkv. s. 79 en avljudsform till ägs.
fiindan, st. vb, svälla; alltså egentl.:
svall -\-.öse, resp. os, älvmynning (se
os l o. t. ex. Lödöse). Genevadsån
(*pund) flyter genom en liten sjö, vid
vilken byn Tönnersjö är belägen: det
här ifrågavarande oset uppkommer, där
ån mynnar in i sjön. Etymologiskt
identiskt är byn. Tönnersa Eldsberga
sn, fsv. Tandrusee m. m., där
Genevadsån mynnar ut i Kattegatt: i by- o.
häradsnamnet åsyftas sålunda icke
samma os. Jfr Noreen Spr. stud. 3: 106 o.
J. Kålen NoB 9: 136.
Tönnes, mansn., från Ity., kortform
till lat. Antonius (varav även Anton).
tör, töras, fsv. pora, pura, sedan
även pör(r)a, pres. por, thör, ipf. pordhe,
refl.: t(h)oras, pres. t(h)ors, törs, våga,
töras, drista, y. fsv. thor även i betyd,
’tör’ (jfr sv. törhända) = isl. pora,
töras, no. tora, fda. iliurcK, thorax, da.
turde (analogisk infinitivform) ds.,
varjämte turde även betyder ’torde’ o.
’tordes’. Ett uteslutande nordiskt ord av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
