- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1053

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tärna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ovisst ursprung. - De omljudda
formerna bero på förblandning med fsv.
thörva, pres. thörf, jämte porva osv.,
behöva m. m., jfr fda. th0rv (se t ar v,
tarva); o. kanske även (med Kock Sv.
ljudhist. 2: 127) på analogi efter bör:
bordhe, spor: spordhe osv. I nysvenskt
riksspr. uppträda de s-lösa formerna
nästan endast som modalt hjälpverb; i dial.
(o. någon gång i litteraturen) även i den
gamla betyd. ’våga’. Omvänt
förekommer i ä. nsv. fors även i modal
användning. - I nsv. stundom inf. tordas, t. ex.
Hallström 1894, Heidenstam Bjälboarf.,
bildat efter ipf. torde:, jfr da. infinitiven
turde ovan. - Den gamla modala
betydelsen av möjlighet kvarlever i nsv.
törhända. Ipf. torde brukas för att
uttrycka en förmodan. Om ordets
utveckling från betyd, ’våga, töras’ till
modalt hjälpverb se f. ö. Björkstam Mod.
hjälpv. i sv. s. 20 f.

töre, tyre, kådig furuved, i riksspr.
även: torr ved, Rhezelius o. 1635, Linné
osv.: ty re; Linné 1747: töre; i dial.
även: torre = isl. tyr(o)i, no. tyr(v)e,
fore, av urnord. *tirwia~ av ä.
*terwia-n., en speciellt nordisk bildning av
stammen *terw- i tjära (se d. o.), besl. med
trä; jfr det likabetydande litau. dervå.
Med avs. på formen se Kock Uml. u.
Brech. s. 230 o. i fråga om bildningen
jfr kollekt, böke, eke, törne, virke
osv. ävensom urnord. *ferwia- (se
Fyris) till urnord. *ferwön, ebb,
strandbädd (se Fjäre) som *terwia- (= töre)
till *terwön (= tjära). Samma betyd,
av ’töre’ har i no. även f yre, egentl.:
furuved, furuskog - sv. dial. fyre (se
fur). - I ty. i stället kienholz : kien (se
kimrök); hos Homerus Odyss. XVIII:
åaidas ack. plur. (till daiö, antänder).

1. törel (dial.), kärnstav, även tyrel,
tylle m. m., fsv. pyril, motsv. nisl. pyrill,
no. tvorel, turall m. m., ägs. pwirel, fhty.
dwiril (ty. quirl), av germ. *pwerila-,
bildat med instrumentalavledn. -ila- (jfr
t. ex. degel, flygel, nyckel, tygel)
till germ. *pweran, vrida, röra om =
ägs. pweran, fhty. dweran, vartill även
sv. dial. tvaru f., liten käpp att röra om
med, isl. pvari m., käpp, rotbesl. med
grek. toryne, sked; till i e. roten taer
(osv.) (vartill med ie. ft-utvidgning tvär).
- Formerna med -y- (-ö-) bero väl på
i viss ställning på nord. botten
försiggången utveckling av -wi-; möjl.
föreligger här dock en parallellbildning på
svaga rotstadiet såsom t. ex. fsv. lykil,
nyckel: luka.

2. törel, växtsl. Euphorbia, Linné
1741, j fr Franckenius 1659 m. fl.: tyresört.
Oklart. - Annars: mjölk-, kärleks-, vårt-,
vargmjölk m. m.

törn, Rosenfeldt 1698: ’ät Skeppet
gåfwe en sådan törn på Anckaret’, f. ö.
sent (utanför facklitteraturen), t. ex. N.
H. Lovén 1838: ’hvilken kroppsdel som
först tagit törn’ = da. t0rn, genom
sjömansspråket från eng. turn, av vb. tnrn,
av ägs. turnian, turnan, vrida, vända,
o. väl även av det likabetydande o.
därmed etymologiskt identiska ffra. torner
(fra. lourner = tornera o. turnera),
av lat. tornäre, bl. a.: svarva, till lat.
tornus osv. (se tur 1). - Härtill avledn.
torna (mot), Spegel 1685 ~ da. törne
mod. Uttr. torna ihop med kunde
däremot möjl. ha äldre anor; jfr t. ex.
P. Svart: ’tornade medli them’, dvs.
tornade ihop med, stredo, skärmytslade
(se under tor n er a); dock är väl
överensstämmelsen mellan de båda i alla
händelser nära besl. orden tillfällig. -
Härtill även torna som sjöt.,
Rosenfeldt 1698 (toma opp), nu särsk. i uttr.
torna in o. ut, stiga in i el. upp
ur kojen, osv., jfr eng. turn ont ds.
Sv. dial. torna, låta (en häst) stanna,
Gotl. = no. tyrne, ä. da. t0rne kommer
närmast från mlty. tornen ds., vilket
ävenledes utgår från fra. tourner.

törne, fsv. thörne (av *pyrni), törne,
törnrosbuskar, av urnord. *purnia-,
avledn. av porn, tagg = torn 1; bildad
som böke, eke osv, - En maskulin
avledn. på -ia är isl. pyrnir, törnbuske
= ä. da. tjorne, da. tj0rn. - Härtill väl
bl. a. det gamla stockholmska familjen.
Törne, varav en gren adlades med
namnet von Törne o. en annan
Törn-flycht.

törst, fsv. thörsler, pyrster (-o-) = da.
t0rst, fsax. thurst, fhty., ty. durst, ägs.
purst,pyrst (eng. thirst), av germ. *pursti-,
bildning på -ti till ie. roten ters, törsta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free