- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1057

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sannol. också med sanskr. gudanamnet
Vr̥tra, av *u̯l̥tro-, varom K. F.
Johansson Die altind. göttin Dhiṣáṇā s. 137.
— I många nord. ortnamn såsom
Ulleråker Uppl., fsv. Ullarakir, Boh.-l.
(se åker), Ullfors Uppl. nära
Odensfors, Ull(e)vi, Ullavi (allmänt), jfr
Vi, möjl. även sjön. Ullvättern
(bredvid Frövättern; se dock E. Noreen
NoB 8: 30 n. 4) osv.; jfr Ultuna. Icke
sällan i närheten av orter, vilkas namn
innehålla Njord el. Härn. I vissa ortn.
på nsv. Ulls- ingår personn. Ulv (se
d. o.).

Ulla, kvinnon., se under Ulrik.

ulma, glimma under askan, t. ex. i
en övers, av J. Uhl 1903, Karlfeldt 1906,
i litteraturspr. en danism (o. av Wirsén
PT 1910 påtalad som en sådan), efter
da. ulme ds. = (el. motsvar.) det
inhemska sv. dial. ulma, mörkna, om
himmel o. luft, olma, ånga, ölma, darra,
om het luft, no. ulma, vara mörk (om
luft), kännas varm m. m.; nära besl.
med (sv. dial.) olm, folkilsken, Ölme,
o. fjärmare med välla, välling; till
germ. *wul- ~ *wel-, koka, sjuda; se
närmare de anförda art.

Ulricehamn, 1741 efter drottning
Ulrika Eleonora; tidigare: Bogesund (se
Bohus).

Ulrik, mansn., från ty. Ulrich, av
fhty. Uolrîch, Uodalrîh, motsv. ags.
Éðelríc, till fhty. uodal, arvegods, osv. (=
odal) o. rik. Vokalen -i- för väntat
-ek i obetonad stavelse (jfr Götrek)
beror här som i en mängd liknande fall
(Fredrik, Henrik osv.) på yngre lån.
Ropa Ulrik, skämts, uttryck för
’kräkas’, Dagl. Alleh. 1771, efter ty.
Sankt Ulrich anrufen, i ty. dial. dem
Ueli rüefen
, till kortformen Ueli. Vanl.
tolkat som syftande på den helige Ulrik
av Augsburg († 973), som anropades i
nöd o. faror o. även vid dryckeslag, i
det han t. o. m. ansågs välsigna det
drickande, som översteg måttlighetens
gränser. Är dock icke snarare
uttrycket ursprungl. en skämtsam ombildning
av det ljud, som kräkningen framkallar;
jfr sv. dial. ulka, kräkas? — Härtill
kvinnon. Ulrika med kortformen Ulla.

ulspegel, upptågsmakare, skalk, t. ex.
Strandberg 1857, f. ö.: ugelspegel P. Erici
1582, uhrspeijel J. Rudbeckius,
urspeglar plur. 1618, urspegel J. G. Oxenstierna
1770 (= dalm. urspegel; dissimilation?),
ulfspegel Sätherberg 1846, J. Jolin 1863,
Topelius 1867, ulspiegel V. Rydberg;
i vissa skå. dial. även udspill; motsv.
da. uglspil, efter den först 1515
omnämnde skämtaren (enligt uppgift från
1300-t.:s förra hälft) Till Ulenspiegel
(hty. Eulenspiegel), det senare
(låg-tyskt) tillnamn (bl. a. tolkat som
sammansatt med eulen, rensa, o. spiegel,
spegel, i bildl. anv. om ’podex’, jfr sv.
akterspegel), varefter namnet på en
förr mycket populär o. vida spridd
folkbok, som alltjämt utkommer i nya
upplagor. Härifrån även fra. espiègle,
skälmaktig, upptågsmakare, vartill espièglerie,
skälmaktighet, skälmstreck; i eng.
däremot översatt med (h)owlglass. - Ä.
nsv. ugel-, da. ugl-, eng. owl- bero på,
att man här sett ett ord för ’uggla’ (ty.
eule osv.).

ulster, Freja 1885, från eng. =, även
ulster coat, efter Ulster på Irland.

ultimatum = ty., till lat. ultimus, sist;
jfr ultra.

ultra, av lat. =, på andra sidan, längre
bort, utöver, besl. med ultimus (se föreg.).

Ultuna, ortn. Uppl., fsv. Ullatuna (i
dat. plur. -tunum), av genit. till
gudanamnet Ull (se d. o.) o. Tuna (se d. o.);
alltså med samma första led som
namnet på det härad, Ulleråker, där Ultuna
är beläget.

1. ulv, fsv. ulver = isl. ulfr, da. ulv,
got. wulfs, fsax., ags. wulf (eng. wolf),
fhty., ty. wolf, av germ. *wulfa-, väl
genom dissimilation av äldre *wulhwa- =
ie. *u̯l̥ko- i sanskr. vŕ̥ka-, fslav. vlŭkŭ,
litau. viłkas, med motsvar i alban. o.
armen., jfr grek. lýkos (väl av *luko-) o.
lat. (enl. somliga från sabinskan lånade)
lūpus (se lupp). Härtill
femininbildningen ie. *u̯l̥kī-: sanskr. vr̥kī́, litau.
vìlkė, isl. ylgr (jfr till bildningen ,
röj o. under orre), o. med dissimilation
iō(n)-stammen ags. wylf, fhty. wulpa,
fsv. ylva, varginna. Enl. Zupitza,
Falk-Torp o. Persson Indog. Wortf. s. 504
m. fl. uppträder dock här i stället en
ie. växling *u̯l̥k- o. *u̯l̥p-, till vilken se-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free