- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1075

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vaba ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(stundom ännu o. 1850), med plur.
nästan regelbundet vådor; Sahlstedt o. några
andra lexikografer ha däremot sg. våde;
från ty. wade, av fhty. wado m. = fsax.
watho ds, o. de inhemska isl. vodvi,
muskel, köttrik del av kroppen, fsv.
vapve ds. Enl. Liden KZ 41: 396 besl.
med lat. vatax, som har krokiga el.
sneda fötter, vatins, böjd inåt, krokig,
till en ie. rot. ua-, vara krokig, vartill
väl t. ex. lat. värus, böjd utåt (Persson
Wurzelerw. ss. 67, 174), jfr sanskr. iirå-,
lår, länd. I så fall samma
betyd.-ut-veckl. som i la r, lägg, skänkel.
Betyd.-skiftningen ’vad ^ muskel’ förekommer i
en del exempel hos Liden IF 19: 366. -
Ett annat nord. ord för ’vad’ är sv. dial.
kalv, f sv. kalve, isl. kalft, no. kalve; se k a l v.

2. vad, not, stort nät, fsv. vap f. -
no. vad, da. vod n., mlty. ivade, mhty.
wale, wade f. (ty. wate), av germ. *waöö-,
jfr isl. vaÖr m., metrev, o. det finska
lånordet wata, nät; besl. med lett.
wad(n)s, stort nät, fslav. nevodii, nät.
Enl. Liden Stud. s. 29 m. fl. till ie. roten
aaedh i litau. äiidmi, väver, osv., till
en enklare bas ve i sanskr. vdyati, väver,
flätar, grek. etrion, ränning, väv; jfr
vase l, vad, ydd. Uhlenbeck m. fl.
föra ordet till germ. *wed- i got.
gawi-dan, binda, fhty. wetan. Enl. Kock Sv.
ljudh. 1: 362 vore däremot vad egentl,
identiskt med vad, o. dess a berodde
på inverkan från mlty. - Med avs. på
betyd.-växlingen ’fläta’ o. ’väva’ se under
väva slutet.

3. vad, fsv. vap jämte vatp (dat. pl.
-him), vad, vädjande, vadepenningar,
pant - isl. veÖ, pant m. m., da. ved
(i slaa til veds, hålla vad), got. wadi,
fsax. weddi, fhty. wetti (ty. wetle), ägs.
ivedd; i allm. ’pant, fördrag, vad’; av
germ. *wadja- n.; besl. med (knappast,
såsom också antages, lånat från) lat. vas
(genit. vadis), borgen, litau. vada’U,
inlösa en pant, osv. o. enl. somliga även
med det till härledningen mycket
omtvistade grek. d(p)ethlon, äthlon,
kamppris. Jfr gage. - I ä. nsv. sätta i vad,
sätta på spel (jfr spel). - Om saknaden
av omljud i fsv. (sv.) jfr Lindroth IF
35: 299 f. - Avledn.: vädja, se d. o.

4. vad, pronom., i sv. dial. även hot,
fsv. hvadh, hvat = isl. hvat, no. kvat,
kot, hot m. m., da. hvad, fsax. hivat,
fhty. (h)waz (utt.: -s-, ty. was), ägs.
hwcet (eng. what), got. hva (med
bortfall av slutkons, i obeton. ställning) - ie.
*Å:"od i lat. quod, sanskr. kad; neutr.
till ie. *A-"o- i sanskr., litau. kas, vem,
lat. qm (av ?klÅoi), grek. po-, fir. co-,
got. hvas, ägs. hwd, fsv. h(v)a(r) (se
ho); jfr fhty. (h)wér (ty. iver). Se f. ö.
vadan, vem, pron. o. adv. var, vi 2.
- Jfr ie. *klÅi- i lat. quis, quid, vem,
vad, grek. tis, ti; sanskr. kim, vad, fslav.
ci-to, osv. - Fsv. hvat har i obeton.
ställning givit hvadh (liksom t. ex. pcet,
det, blivit pcedh), varav nsv. värd. va?
(liksom värd. de, dä). - Förr i delvis
annan anv. än nu, t. ex. i fsv.: ’huru’ i
frågesatser o. utrop, t. ex. ’hwat west
tu thset’; i fsv.: ’varför?’, även i ä. nsv.,
t. ex. gamla bibelövers.: ’Hvad kallen I
mig Herra, Herra’, 1687: ’hwad dröijer
lag?’, Bellman Fredm. ep. nr 40: ’Hvad
står du och trampar!’; i ä. nsv. o.
allmänt t. ex. hos Gustavianerna i betyd,
’vad för (en), vilken, vilka’, t. ex. i gamla
bibelövers.: ’på hvad dag du deraf äter,
skall du döden dö’, Gustaf III: ’Hvad
skön upptäckt’, ’Hvad grundlig lärdom’
osv. - I förb. med eller förr i betyd,
’vare sig-eller’, fsv. hvat-cella (a:ller),
motsv. t. ex. Bureus, el. fsv. hvat
ha>l-der - cella, motsv. t. ex. Brasck 1648:
’Hwadh eller han är högh eller lågh’.

5. vad, vadställe, fsv. vap = isl. vaÖ,
ä. da. o. da. dial. vad, mlty., fhty. w ät,
ägs. wced, av germ. *waÖa- n., jfr lat.
vadnm ds.; till vb. vada, fsv. vapa (ipf.
vodh för ljudlagsenligt *ödh - isl. 60;
jfr gamla bibel övers.: ’wad [imper.] öfwer
floderna’), vada, gå, utbreda sig (om
livlösa ting) = isl. vada, da. våde, mlty.
waden, fhty. ivatan (ty. waten), ägs.
wadan (eng. wade), av germ. *waÖan,
st. vb, i avljudsförh. till lat. vädere,
skrida, gå (se va de m ecu m), jfr vadare,
vada (det senare denominativt av vadum
n.). Jfr vass l, Alvastra. - Avledn.:
isl. vedill, vadill, vodull, vadställe, grund
(= no. vaul, vodl), vartill bl. a. ortn.
fsv. Vatdhla, nu Väla Vgtl., Nke, Sdml.,
Uppl. (egentl, plur. liksom t. ex. Floda,
Stranda, Strömma, Vada o. m. a.),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free