Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formerna med -rsk- genom en speciell
ljudutveckling utvecklats ur hvarken.
- I stället för varken ^ el ler
brukades förr ofta antingen (~ eller), t. ex.
Bib. 1541 o. ännu in på 1800 t. (t. ex.
Thomander).
varkunna sig, hos Weste 1807:
var-kn’nna sig, kvar atm. i religiös stil,
annars vårkanna, fsv. varkunna (sik),
ha medlidande med, förbarma sig o. d.
= isl. varkunna, icke tillräkna el.
förtänka o. d., önska, även: värkynna, no.
vaarkunna, -kijnna, ha medlidande med,
trösta, locka, ä. da. varkunne; till sbst.
fsv. värknn, varkunna, isl. vdrkunn,
vdrkynd osv., av germ. *kunp-, till germ.
kun- i kunna i betyd, ’tillräkna’ cl.
’märka, inse’, med dunkelt första led,
kanske snarast med Torp Etym. Ordb.
s. 851 av vdar, genit. sg. till va, olycka
(se våda). Jfr f. ö. miskund.
varlig, fsv. varliker, motsv. isl.
var-ligr, da. varlig, till var 3 i betyd,
’varsam, försiktig’.
varm, fsv. varmber = isl. varmr, da.
varm, ty., eng. warm osv., allm. germ.
ord (dock ej i got.), av *warma-. Detta
har vanl. förts till ie. *ghlj(ormo- i lat.
formus, varm, sanskr. gharmd-, glöd,
hetta, jfr grek. thermös, varm (i
termometer; av ie. *ghlj(ermo- el. snarare
med Giintert IF 37: 46 ombilda! efter
theros nedan), till ie. roten gh^cr i sanskr.
ghrnoti, glöder, grek. theros n.,
sommar-hetta, fslav. goréti, brinna. Möjl. dock
i stället, efter Ficks m. fl:s föredöme,
en parallell m-bildning till ie. roten ucr
i fslav. vréti, sjuda, koka (inträns.),
va-riti (kausativum), koka, litau. vérdu,
virti, koka, osv.; jfr sjön. Var m el n
osv. (se Var m la n d). - Härtill avledn.:
1. värme, fsv. vcerme - isl. vermi, no.
verme m., av germ. *warmian-; däremot
ä. sv. (t. ex. Bellman) o. sv. dial. värme,
da. värme ombildade efter varm; i
av-Ijudsförh. till fhty. wirma (av germ.
*wcrmiön); o. 2. värma vb, fsv. uoerma
= isl., no. verma, av germ. *warmian.
- Få sina fiskar varma, se fisk.
- En annan indoeur. ordstam för ’varm’
föreligger i lat. calidus (se kalfaktor,
chaufför), litau. sziltas; jfr även
under lya.
varna = fsv.: tillse, giva akt, akta
sig för, taga vara på, varsko, varna -
isl.: a\ hålla sig från, vägra (ej i da.;
där: advare) = mlty. warnen, varna,
vägra, utrusta, fhty. warnön, akta sig,
varna, mhty. warnen även: förbereda,
rusta, skydda (ty. warnen, varna), ägs.
wearnian, varna (eng. warn), refl.:
avhålla sig; av germ. *warnön. Biform:
germ. "war nian - mlty., mhty. wernen,
avhålla sig, avslå, ägs. wicrnan.
Substantivbildning: germ. *warnö- = fhty.
furiwarna, förberedelse, mhty. warne,
försiktighet, omsorg, varning, ägs, wearn,
vägran, motstånd. - De äldre betyd, i
det fsv. vb. visa, att atm. detta ord
innehåller en bildning av germ. roten
war, iakttaga, giva akt på, draga
försorg om, i t. ex. adj. var, varse, motsv.
grek. (h)ordö, varsnar, osv. Härur ha
betyd, ’varna, förbereda, rusta, skydda’
utvecklat sig. Osannolikt är ej, att även
betyd, ’avhålla sig, vägra’ utgått från
samma grundbetyd.; men de stå dock
närmare den i värja i betyd, ’avvärja
o. d., varför möjl. här två olika ord
sammansmält. Jfr garnera.
varnagel, fsv. varnaghle, varning o. d.
= isl. varnagli i sid e-m v-a, varna, no.
varnagle ds., även: hjulsprint, spik till
olika ändamål; jfr mhty. wernagel, fäste
el. hjalt på dolk el. kniv; till war i
värja, försvara, alltså: spik som
skyddar; sedan folketymologiskt anslutet till
fsv., sv. dial., isl. (osv.) vara, varna (se
vara 3). - lä. nsv. även vårdnagel,
-nagla, t. ex. L. o. O. Petri, genom
folketymologisk anslutning till vård,
liksom vårdtecken för fsv. vartekn
(om vilket ord se under vård).
Varnum, socken i Vrml., fsv.
Var-nema m. m., till -hem o. älvnamnet
V ar na n; alltså bildat med ett
vattcn-dragsnamn såsom de värml. socken- o.
häradsn. Alster, Visnum o. Ö l me
härad. Om den i sv. å- o. sjönamn
ingående stammen Far- se förf. Sjön.
1: 691 f.
1. varp, ränning i väv, Var. rer.
1538 = isl., no. = fsax. warp, fhty.
warf (i ty. ombilda! till werft), ägs.
wearp (eng. warp), egentl.: kast (om
vävspolens inkastande), till germ. *wer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
