- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1096

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

18: 175 f. Sammanställningen med fslav.
vragii, fiende, ry. vörog osv. (t. ex.
Mikkola WuS 2: 218) är ej fullt säker. -
Ordet förekommer, i motsats till ulv,
icke i verkligt gamla ortnamn, ej heller
i personnamn (dock finnes i nsv. ett
familjen. War g, jfr även Cajsa Warg;
urspr, soldatnamn?).

vargering, förr: (under 1700-t.
uppsatt) reserv för de indelta trupperna,
en organisation som särskilt vann stadga
i Finnl., jfr Runeberg Fänrik Stål:
’Savolax vargering’, av ä. nsv. vargärning,
förvar, vad som förvaras för kommande
behov, reserv, t. ex. 1547: ’vdhi godh
tilsynn . . och vargerningh’, av var- i
taga vara på (se vara 3), o.
gärning, motsv. ä. da. varegierd, förvar
(nu: varetcegt m. m.), till gärd (egentl.:
görande). - Sedermera i sv. stundom
skrivet värd-. - Alltså ej besl. med
värja, försvara, såsom uppgives i vissa
uppslagsböcker.

Warholm, familjen., efter Varegården Vgtl.

variera = ty. variieren, av fra.
varier, förändra (sig), byta om, av lat.
variäre ds., avledn. av värius,
mångfaldig, växlande, olika, brokig (av dunkelt
urspr.). - Härtill bl. a. variant, av
fra. variante, till part. pres. av varier.
- Jfr varieté.

varieté, t. ex. Stockh. Dagbl. 1892:
’Sveasalens varieté’, varietéteater»
Heidenstam 1889, motsv. i ty., av fra.
varieté, förändring, växling, av lat.
va-rietas (genit. -tatis) ds., till föreg. Jfr
.Thédtre des Variétés i Paris, för farser,
operetter m. m., alltså med ett helt
annat program än våra varietéer. -
Ordet har under de senare åren
utträngts av kabaret, från fra. cabaret,
av okänt ursprung. - I annan betyd,
varietet. - Jfr under tarachim o.
tingeltangel.

varjag el. varäg, hist., skandinav i
Ryssland, särsk~ under vikingatiden, av
fornry. v ar eg, av sa m n or d. *wäring- =.
isl. vdering, ackus. av vderingr (se
närmare var ing).

varje, egentl, från oblika kasus till
pronom. var l, fsv. hvar, t. ex. dat. sg.
fem. hvarie, (y. fsv.) nom. phir. m.
hvarie (självt en analogisk bildning),
jfr f. ö. dat. sg. m. o. plur. hvariom,
genit. sg. f., genit. plur. hvaria, osv. -
Nu egentl, blott adjektivt utom i litet,
något av varje samt i ålderdomlig stil;
dock stundom (som germanism) t. ex.
’hvarje af tärningens sidor’; jfr
Atterbom: ’hvarjes andel’. - Förr ofta
distri-butivt, t. ex. ’hwarie två bönder’ 1557,
’l tunna säd hvarje tredje år’ 1792 (nu
i stället vart); jfr 1617; ’aff hwarjo
Tijo’, av var tionde, atm. det senare
efter ty. - Värj o m och en om, egentl,
gammal dat. sg. m., fsv. hvariom ok
enom. - Varjehanda, fsv. hvaria
hända, genit. plur. (av hand), av vad
slag . . än, vad helst . . än; i ä. nsv.
även: vad som helst.

varken, fsv. hvarkin, varken,
intetdera (med -n från den sällsynta mask.
formen hvarkin), av äldre hvarke, av
hvartge = isl. hvdrtke, motsv. no. korkjc,
da. hverken. Av fsv. hvart, neutr. till fsv.
hvar, var o. en, varje (både om två o.
flera, urspr, det förra), även: vilken (jfr
vardera) -f- det förallmänligande gi,
alltså av mask. fsv. hvärghi, senare
hvärghin (hvwrghin = isl. hvdrgi, fno.
hvdrgin), ingen av båda, egentl.: en el.
någon av båda, medan ’ingen av båda’
äldst hetat ne . . hvdrgi (se det analoga
ingen); hvarke alltså bildat som icke
(av *et-gi). Fsv. hvar är - isl. hvdrr
(av *hvaÖr- i synkop. kasus, jfr t. ex.
under fyra), hvaöarr = got. hwapar,
vem av båda, fsax. hiveÖar, fhty.
hwe-dar (ty. weder, varken, alltså med ungef.
samma bet3rd.-utveckling som varken),
ägs. hwaider (eng. whether, vilken av
båda, huruvida) - sa n skr. katard-, grek.
pöteros, jon. köteros, lita u. katrås, fslav.
kotorn, bildat med komparativsuffixet
-ter- (jfr annan, efter, öster osv.)
till ie. pronom.-stammen *k^o- i ho l,
vad 4 osv. - Härjämte fsv. hvarte
(allmänt), ä. nsv. hvarte(n), bildat som
inte (jfr Noreen Aschw. gr. § 523 anm.
6); ävensom fsv. hvazke, hvaske(n), ä.
nsv. o. sv. dial. hvaske(n), möjl. till
hvat (se vad 4), o. fsv. hvarsken
(sammansmältning av hvarken o. hvasken),
varav sv. dial. (h)vasken delvis kan ha
uppstått, varförutom de nordsv. dialekt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free