- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1099

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - varp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

der 1890-t. i sht i tidu., t. ex. Vårt Land
1893, GHT 1895, men även P. Hallström
m. 11., allmänt dock först under 1900-t.,
då det rent av uppträder som modeord
= no. varsla, da. varsle; i sv. säkerl.
påverkat av da., om ej lånat därifrån.

varsko, t. ex. Serenius, ännu o. 1700
även varsknga, jfr G. I:s reg.:
varskuff-(n)ing o. Bib. 1541: waarsky, varskodd,
1622: varskugh ds. = da. varsko, från
mlty. warschuwen, av germ. adj.
*wara-(se var) o. mlty. schu(w)en, skrämma,
undvika, Ity. schocn (se skygg).

varsna, se under varse.

1. vart i ingen, någon vart, fsv.
nokon vart, jfr fsv. annan vart, gen-,
mitt emot, ovan-, ovantill, norpan-, åt
norr m. fl. = isl. -vart i gagnvart, mitt
emot; egentl, neutr. till ett adj. fsv.
-värper (jfr adv. nipanvarpa, nedtill) =
isl. -varor ~ isl. -verör i isl. ondverdr,
motvänd, osv.; se f. ö. a n tv ar d a,
varda o. jfr Tamm Om and. hos adv.
s. 35 f. Sannol. dock atm. påverkat av
det till stammen etymol. identiska Ity.
wart neutr. (med -t av -d i slutljud),
som ingår i de i sjömansspr. vanliga
uttr. lov-, nord-, ostvart osv.; se
f. ö. invärtes, vedervärdig. Jfr ä.
nsv. ingen war t (mit}’, wort el. möjl.
inhemsk form) o. någon wärt (t. ex.
Asteropherus Tisbe; jfr in-, Utvärtes).

2. vart, adv., fsv. hvart, vart, dit -
isl. hvart, hvert, ä. da. hvart, hvort (i
nda. i stället hvorhen); av adv. hvar
(- var 2) -
ät (= prepos. åt); jfr
till bildningen hit o. dit. - I isl. även
uttryckt med adv. hvar, liksom [-stundom också i da. hvor.

Vartofta, härad i Vgtl., fsv.
Vardh-topta(r), till värper, bevakning (se vård),
o. topt, tomt (se d. o.), alltså: tomterna
vid vakt- el. utsiktskullen, nu V ar
kulle n. Med avs. på formen Var- jfr
under det besl. Varberg.

varulv, enl. en från den gamla
själatron utgående, vida utbredd o. i Sverige
ännu icke utdöd föreställning: person,
i sht man (ofta med sammanvuxna
ögonbryn, i vissa andra länder: med tågor
el. dyl. mellan tänderna), vars själ i sht
om nätterna tager bostad i en varg o.
som då far fram värre än vanliga var-
gar (jfr t. ex. Völsungarna Sigmund o.
Sinfjotle el. Egil Skallagrimssons fader
Ulfr, vanl. kallad Kveldulfr). I litter.
från senare hälften av 1700-t., t. ex.
Knöppel: ’gifta sig med en Hvarulf =
da., från mlty. war-, wenvnlf, fhty.
werwolf o. 1000 (= ty.), ägs. wer(e)wnlf
1000-t. (eng. werwolf); från germ. spr.:
ffra. garonl (fra. loupgarou, egentl,
tau-tologiskt, till loup, varg); redan hos
Gervasius av Tilbury (o. 1200) med rätta
ställt till germ. *wer-, man, i isl. verr,
man, osv. (se under Värend o. värld),
o. ulv; alltså: människa i varggestalt;
såsom grek. lijkdnlhropos, jfr lat.
vcrsi-pellis el. fslav. vlukodlakii (egentl.:
vargpäls; jfr isl. ulfheÖnar, ett slags
bärsärkar, se b är s är k). I isl. i stället
vargr el., sällsynt, vargnlfr. - Samma
gamla ord för ’man’ ingår även i sv.
dial. värbror, svåger, egentl.: äkta
mannens bror (nu f?), se svåger slutet. -
Av formella skäl kan ordet ej, med Kögel,
föras samman med germ. *wasjan, kläda
(se var 4): formen werwolf (ej wcrc-)
uppträder i fhty. redan o. 1000, o. den
ä. ty. skrivningen wärwolf visar f. ö.
på en form med gammalt e (e). - Tron
på varulvar omtalas från det n-ordliga
Europa redan hos Herodotus IV: 105:
’Det berättas . . av skyterna och av de
hellener, som bo i Skytien, att var och
en av nevrerna en gång om året
förvandlas till varg och sedan efter några
få dagar återtager sin förra gestalt’. Den
förekommer f. ö. hos alla
västindoeuro-peiska folk, men tycks saknas hos inder
o. iraner.

1. varv, omgång, skikt, fsv. hvarf
ds., med motsvar. i övriga germ. spr.
(utom got.) i skiftande betyd., till germ.
*hwerfan = värva (se d. o.); bildat
som skall till *skellan, skalv till
*skcl-ban (el. -f-), språng till *sprcngan,
tvång till *pwcngan, varp till *wcrpan,
vrak till *wrekan; jfr även följ. o. värv.
Jfr under sol s tå n d.

2. varv (skepps-), t. ex. 1734; förr
även värf, t. ex. 1740, 1746 o. ännu
Adlerbeth; motsv. no. verv, från mlty.
w arf, werf ds., även (o. ursprungligare):
uppkastad jordvall (o. d.) mot
översvämningar, en genom dylik skyddad strand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free