- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1103

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - varäg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. 19 f. Dock snarare, med Th. V.
Jensen NTfF 4 R 6: 25, av den
antekon-sonantiska formen av den ursprungliga
/i-stammen, alltså -n av -un av -n; jfr
sanskr. sammans, uda-vähd- osv. -
Vatt u ma n (n e n), en av zodiakens
stjärnbilder, Luth o. 1580, motsv. isl.
vatnberi (väts-), vatnkarl, ty.
Wassermann osv.; efter lat. aquärius, grek.
(h)ijdrökhoos (egentl.: vattengjutaren).
I ä. nsv. även i betyd, ’dykare’. -
Sammans.-formen vattn- var förr mycket
vanligare än nu; jfr t. ex. ä. nsv.
valtn-bläder, vattenblåsa, vallubiila,
vattenbubbla, vallnkonsl, vattenledning,
vallu-lös (Bib. 1541), valtiinöd (ibid.), Bellman:
valtuspel o. valtusprång osv.

vau, Beseda luteola, färgen därav,
Linné 1741 = da., från ty. wän, förr:
waude, från ä. höll. woude, av mlty.
wolde = meng. wolde, welde (eng. weld),
möjl. med Wood avlägset hesl. med [-lik-bet}^,-] {+lik-
bet}^,+} lat. Idtiim (av »/-) till en rot uel;
jfr färgämnesbeteckningen l u teol i n.
Från germ. spr.: fra. gande, spän.
gualda; jfr motsvar. lån under
färgväxtnamnet v ej d e.

vauxhall (nu blott hist.), ett slags
förlustelseställe, ofta o. äldst som
no-men proprium, Säfström 1753, i
Göteborg invigd aug. 1773 (: Masthugget), i
Sthlm på 17 90-1. i Kungsträdgården
(skildrad i fru Lenngrens Vauxhallen);
på 1830-talet även om det nuv. Novilla;
jfr Wingård 1847: ’Våra fordne
Waux-hallbaler uti Kungsträdgårdens långa
byggnad’ = ä. da. vauxhall t. ex. om
Tivoli, från eng. Vauxhall 1GGO -1859,
av omstritt urspr., enl. somliga efter
godset Falkes hall, enl. andra efter en
vintappare Vaux.

[vavla, sv. dial., fara hit o. dit i tal,
se under väva slutet.]

vax - fsv., isl. .= da. vox, mlty. was,
fhty. wahs (ty. wachs), ägs. wcax (eng.
w ax), av germ. *wahsa- n. Omstritt.
.Redan av Diefenbacli, Schade o. senare,
med utförlig motivering, av Osthoff
Etym. par. s. 19 ställt till växa, alltså
liksom ’utväxt, produkt, något som
bildats’, men den av O. anförda
parallellen lat. cera, vax (jfr sv. cerat): crésco,
växer, är rätt osäker. Liden Stud. s. 28
utgår kanske mera tilltalande från ie.
*uog-so-, till en s-stam *noges-, till
roten neg, väva, jfr ir. figim, väva, sanskr.
vägurd-, nät, snara, ty. wocken,
spinnrock, osv., o. erinrar om ty. wabe,
honungskaka, till väva, en jämförelse,
som dock från betydelsehistorisk
synpunkt icke är oantastlig, då det i ena
fallet är fråga om råämnet, men i det
andra om produkten av binas
verksamhet (grek. kérion, honungskaka : kérös,
vax, bevisar intet, då det förra är en
avledning av det senare; jfr Osthoff a n f.
avh. s. 20). De slavo-balt.
beteckningarna fslav. voskii, litau. väszkas, lett.
wasks anses av många för germ. lånord;
dock ej fullt säkert. - Lat. cera kan
vara lånat från grek. kerös; båda i alla
händelser (trots Osthoff; se ovan) besl.
med litau. korys, honung. Härtill fra.
cierge, vaxljus, av lat. cercum. -
Sam-indocur. beteckning för ’vax’ saknas;
om ett urgammalt ord, som visar hän
på indoeuropeisk kännedom om binas
produkter (om också ej om biavel), se
under m jod; jfr även bi 3. - Avledn.:
fsv. vcexa, växa - isl. vexa, ty.
iväch-s?/?, med biformen wichsen, blanka,
borsta, putsa, egentl.: överdraga med vax,
växa (vartill wichse, blanksmörja m. m.,
smörj, stryk, wichs, om studenternas
högtidsuniform). Sedermera ersatt av
nybildningen växa liksom (i riksspr.)
fsv. Icéna av låna, Icésa av låsa, Icessa
av lassa, scelda av sålla osv. -
Vaxljus, fsv. vaxlius = isl. vaxljös;
betecknas i isl. även med kerli n. ’= da.
kcerte, stöpt ljus, jfr no. kjerteljos, från
ett fsax. *kerli (mlty. kerle), motsvar.
fhty. kerza, charza f. (t}^ kerze), karz
m., veke, ljus, vanl. betraktat som lån
från lat. charta, papyrus, i den ej
uppvisade betyd, ’veke (se under veke).

Vaxala, socken i Uppl., se Vaxholm.

Vaxholm, stadsnamn, ä. nsv.
Vaxe-holmen (möjl. av Vaxöholmen, till Vaxön)
1551, av omtvistat ursprung. Enl.
Sahlgren NoB 1: 66 av Vaks-, genit. till ett
fsv. *vak n., signaleld, Vårdkas, vartill
även Vax al a Uppl., genom anslutning
till Uppsala av äldre Vaxhalla, fsv.
Vaxalla, Vaxald(a), med senare leden
till fsv. *halder, klippa, jfr got. hallus;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free