- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1106

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ve ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betyd.: uppvisa oriktigheten av en
annans åsikt, från ty. widerlegen (i da.
i stället: gendrive, modbevise), egentl.:
framlägga (bevis) emot; i äldre betyd,
av ’ersätta’ under 15- o. 1600-t. samt i
fsv. vidherlceggia - da. vederlcegge, efter
mlty. wedderleggen (se vederlag). Alltså
ett bildl. uttr. av samma slag som t. ex.
gendriva (ett påstående). -
Vedermöda, fsv. vidhermödha (ej i da.), från
mlty. weddermode, till wedder, emot, jfr
sv. motighet o. d. - Vedernamn, fsv.
vipernamn = ä. da. vedernavn (nu
0ge-navn, tilnavn); jfr isl. viÖrnefni n.,
ävensom det likbetyd. viÖ(r)kenning. Samma
slags bildningar ä. sv. vedertecken,
kännemärke, L. Petri, Bib. 1541 osv. -
Ve-d er sak a, förneka och försaka, avstå
från, båda i NT 1526 o. Bib. 1541, en
som det synes svensk bildning, se f. ö.
försaka, som förr hade båda betyd. -
Vedersakare, L., Petri, efter ty.
wider-sacher (tidigare l 100-t.), ombildning av
mhty. widersache = fhty. widarsahho
(även: geginsahho), ägs. widersaca ds.,
fsax. widarsaco, bov, till sak i bet3^d.
’(rätts)tvisf o. germ. vb. *sakan, tvista;
se föreg. o. försaka.
-Vederstygglig, fsv. vidherstyggeliker = da.
veder-slyggelig, till fsv. vidherstyggias, känna
avsky för, jfr isl. styggjast viÖ e-u ds.;
se stygg. Förr även vederstygg L. Petri
osv. - Vedervärdig, L. Petri i den
nu obr. bet}rd. ’stridande emot’, från
mlty. wedderwerdich = ty. widerwärtig
(varifrån ä. nsv. vedervärtig t. ex. Agneta
Horn som normalform), till mlty.
wed-derwcrt, fhty. widanvert, -wart, motsatt,
fientlig, till wcdder osv., emot, o. fsax.
-werd, -ward, fhty. -wert, got. -wairps,
egentl, vänd (åt), riktad; alltså urspr.:
vänd emot; se f. ö. invärtes o. vart l
ävensom varda. I ä. nsv. även sbst,,:
motståndare. - lä. nsv. dessutom
stundom veder-, där nsv. har vid, t. ex.
ve-dcrbränd (i gamla bibelövers.), nsv.
vidbränd (jfr dial. ve-).

[Vederhult, ortn. Smal., se ved
slutet.]

Vederslöv, sn i Smal., fsv.
Wcedhers-leeff, Widherslöff m. m., till fsv. personn.
Vcedher, *Vidher; se f. ö. under-lov o.
Väderstad.

vedett, ryttarevakt, skyllerkur å
fästning, 1788: ’utposter och vedetter’, av
fra. vedette, av ital. vedetta,
diminutivbildning till vedere, se (jfr b el v e där),
av lat. videre (se veta); alltså egentl.:
utsiktspunkt.

Wedgwood-fabrikat, efter den
utmärkte engelske keramikern Josiah
Wedgwood (f 1795).

[Vedum, ortn. Vgtl., se ved slutet.]

Vedyxa, gårdn., Danmarks sn Uppl.,
folketymologisk ombildning av fsv.
Vid-husa, väl: trä- el. skogshusen (till ved;
se likartade bildningar på -hus under
det dock ej hithörande Västerås
slutet). Samma fsv. namn från Västerhan
-ninge sn Sdml. synes i nsv. motsvaras
av Vi des ta.

Vega, stjärna i Lyrans stjärnbild,
även i isl., från mlat. Vega (o. 1250),
av arab. al-wäki, den fallande (örnen).
I arab. mask., men har i sv. blivit femin.
på grund av sin ändelse -a o. av samma
anledning även kommit att användas
som kvinnonamn.

[Vegeholm, slott i Ska., se under
vek slutet.]

Vegesack, familjen., från ty.; efter
ett tyskt ortnamn, som lär ha
uppkommit av krognamnet Fege-den-sack, länsa
penningpungen! jfr liknande
imperativbildningar under krypin.

vegetabilier, 1675 (vig-), Linné - ty.
vegetabilien osv., av lat. vegetäbilia, neutr.
plur. till vegetabilis, som växer, som
upplivas, till vegeläre, uppliva, vcgetus,
upplivad, till vegére, vara livlig (jfr vigilera,
vigör; urbesl. med vaka). - Till
ve-getäre, uppliva, höra: vegelätio (genit.
-oms), upplivande, i mlat. även:
grönska, varav vegetation . = t}^; o.
vegetarian, Hammarsten 1875, efter eng.
vegetarian (jfr Vegetarian Society i
London, grundlagt 1847).

vehikel = ty., n. = fra. véhicle m.,
av lat. vehiculum., åkdon, fartyg,
instrumentalbildning till vehere, åka (urbesl.
med vagn). - Förr stundom neutr.
(t. ex. Thomander) som i tyskan.

[Wehmeyer, familjen., urspr. W.
Meyer
, se Meier.]

Weibull, familjen., egentl.
sönderjydskt o., såsom synnerl. många andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free