- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1135

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - virtuos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sofia). — Ett allmänt germ. ord för
’vis’ (dock ej i östnord.) är *frōða- =
isl. fróðr, no. frod, got. frôþs, fsax., ags.
fród, fhty. fruot; jfr litau. prõtas,
förstånd; i avljudsförh. till got. fraþjan,
förstå; enl. somliga även till lat.
interpres (genit. -pretis), tolk m. m., dock
osäkert.

3. vis, avledn.-ändelse till adverb,
jfr (det inhemska) ä. fsv. aþruvīs,
annorlunda = isl. oðruvís, väl urgammal ackus.
sg. (ie. -ām > nord. -o, -u i inljud) till
fsv. vīs f., men f. ö. i regel beroende på
efterbildning av lty. adverb på -wîs(e)
o. ty. på -weise (se vis 1); jfr t. ex.
korsvis, redan i y. fsv., väl efter mlty.
krûze-wîse, el. lyckligtvis, möjligtvis,
naturligtvis
efter ty. begreiflicher-,
möglicher-, natürlicherweise
, i sv. i
dylika fall med neutralt t i anslutning till
det numera neutrala vis. I nsv. dels till
subst., vanl. betecknande kvantiteter,
där uttr. på -vis ha distributiv betyd.,
t. ex. aln-, dussin-, massvis, stundom
med i, t. ex. i tusenvis (snarast efter
liknande uttr. på -tal); ganska ofta även
till vbalabstr., där -vis har den mera
egentliga betyd, ’i form av, medelst’,
t. ex. anfalls-, jämförelse-,
styck(e)vis
(förr även styckes-); o. dels till adj.,
t. ex. blindvis (jfr ty. blinderweise),
ömsevis o., vanligast, till adj. på -igt
el. -ligt (ex. se ovan); till verb däremot
blott i strövis. Se närmare Tamm Om
ändelser hos adverb s. 37 f.

1. visa, sbst., i t. ex. Bib. 1541: sång,
lovsång (’Siunger Herranom een ny wijso’
Psalt.), jfr Salomos höga visa, fsv. vīsa,
visa, sång, kväde = isl. vísa, vers, strof,
da. vise, visa, sång; etymol. identiskt
med de under vis 1 anförda västgerm.
orden (fsax. wîsa osv.), som, utom ’sätt’,
även betyda ’melodi’ el. (såsom i ty.)
’sång, sångstycke’, alltså egentl.: ’sätt
att föredraga el. sjunga’; med samma
betyd.-utveckling som i lat. modus, sätt,
vis, rytm, melodi (jfr mått). — Bliva
en visa (i staden
o. d.), jfr Jerem.
Klagov. 3: 14 (gamla övers.): ’Jag är
worden till spott allo mino folke, och
deras dagliga wisa’, ävensom bl. a.
Horatius: ’tota cantabitur urbe’,
Homeri Iliad VI: ’ὡς καὶ ὀπίσσω ἀνθρώποισι
πελώμεθ’ ἀοίδιμοι ἐσσομένοισιν’
= ’att framgent kommer en visa att
sjungas om oss intill senaste släkten’
(Helena om sig o. Paris). — Ord och
inga visor
kunde möjl. innehålla ett
minne av ett gammalt bok
stavsrim-man de uttr. av samma slag som mhty.
wort unde wîse, innehåll o. form, med
direkta motsvar. i fsax. o. ägs., el. fsax.
word endi wîsa, ord o. handling. —
Sjunga sin gamla visa, om ideliga
upprepningar o. d., Grubb 1678 s. 309,
motsvar. i ty. (das alte lied, die alte
leier)
osv., jfr lat. cantilenam eandem
canis
Cicero (Att.).

2. visa, vb = fsv. (ipf. -aþe, -te) =
isl. vísa I, III, da. vise, fsax. wîsian,
fhty. wîsen (ty. weisen med ourspr. stark
böjning), ags. wísian, av germ. *wīsian
o. *wīsōn, avledn. av adj. vis, alltså
egentl.: göra klok, underrätta. Jfr det
nära besläktade, men möjl. på annat sätt
bildade got. gaweisôn, se till ngn,
besöka, fsax., fhty. wîsôn ds., motsv. men
ej fullt identiskt med lat. vīsere, besöka.
— Hit även vise, se d. o. — Visare,
på ur, Schroderus 1639 osv. Förr även
säjare t. ex. Florinus 1695, Bellman:
’Säjaren pekar tre qvart uppå fem’
(som dock också har visare: ’Visaren
visar, timman ilar’); från ty. zeiger (jfr
med avs. på s- under sinka 3, sira,
svicka
) o. urspr, icke samhörigt med
ä. nsv. säjarverk, tornur (varom under
ur 1). I ä. nsv. även vispinne Spegel.

visavi, vis-à-vis, av fra. vis-à-vis,
mittemot, egentl.: ansikte mot ansikte, av
ä. fra. vis, ansikte (jfr fra. visage ds. o.
se visir 1), av lat. vīsum, bild, egentl.:
det sedda, till pf.-part.-stammen av
vidēre, se (jfr vision, visit; urbesl. med
veta).

Visby, stadsn. = fsv., till gen. sing.
av , helig plats, varom under Vi 1.

vischan i bondvischan, i lägre
slang: landsbygden, landsorten; väl från
det svenska tattarspråkets visj, skog,
sannol. zigenarspråkets vejs i samma
betyd. Se Thesleff Stockholms
förbry-tarspr. s. 110 med litter.

vischyvatten, se vichyvatten.

visdomständerna, se vis 2.

vise, bidrottning = fsv. o. da. (m.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free