- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1142

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vital ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

senare övergång till I konj.). - Utan
direkt samband med den nuvarande
anv. står Spegels (1685): ’Dimban sig i
många Stycken wittrar’.

2. -vittra i avvittra, se d. o.

3. vittra, dialektord, skogsrå,
skogs-snuva, Broman o. 1730, blott hos
folk-minnesforskare o. d. samt i sagostil o.
poesi, till vätte (med den dial.
bifor-men vitter) t med från nom. sg, av fsv.
vcetter härstammande r.

Vittskövle, slott i Ska., 15- o. 1600-t.:
Wid-, Wed-, Widlslcöfflce m. m., fda.
WithskijflcB m. m. Sannol. till fda. (fsv.)
viper, skog (se ved, Tiveden); senare
leden däremot knappast till fda. skyflce
(- skövla), alltså: ställe där skogen
u t huggits, röjning el. dyl.: ’skövla’
användes vid denna tid icke om skog, i
alla händelser icke i modern betyd.,:
’skogsskövling’ är ett ungt begrepp. -
I Smal. finnas ortn. S kö ve la k ra,
Skövlemoen, men de äldre formerna
äro mig obekanta.

viv, nu blott poet.: hustru, kvar i dial.
i denna betyd. o. i den av ’dam’ i
kortspel, även om ’kung o. dam’, varav
kortspelsnamnet mann(a)viv (vanl. annars
kallat mariage, från fra. =, egentl.:
giftermål), fsv. vif, kvinna, hustru - isl.
vif o. da. viv (blott poet.), fsax. wif,
fhty. wib (ty. weib), ägs. wif (eng. wife;
även i sammans, woman, av ägs.
wif-man, till man i bet3Td. ’människa’); ett
speciellt nord- o. västgerm. ord; av germ.
wlba- n. Mycket oviss härledning. Har
bl. a. tolkats som ’den överhöljda,
beslöjade (bruden)’, egentl, abstr.
’höljande’, till germ. vb. * wi f an, veckla (se
vev, veva), varmed man jämfört den
dock osäkra härledningen nupta, hustru:
nubere, hölja (nupta hör dock närmast
till nubere, gifta sig, vars identitet med
nubere, hölja, är oviss; jfr Walde). Av
Kluge tidigare fört till sanskr. vipras,
hänförd, upprörd, osv.; av Bezzenberger
KZ 41: 282 härlett från ie. "ueik-pö-,
till ie. *ucik-, hus (jfr ekonomi), o.
stammen i senare leden av despot (jfr
vä-bel); båda förslagen osannolika. Senast
behandlat av Kluge PBB 41: 182 o. 43:
147, enl. vilken ordet urspr, hade en
obscen betyd, med talrika paralleller i
tyska o. i romanska spr., vartill kunde
läggas isl. sprund n., kvinna = sv.
sprund. Enl. senaste (9:de) uppl. av
samme förf:s Etym. Wb. med större
skäl: ’Ursprung dunkel’.

viva (blomma), se gullviva.

vivat, egentl.: må han leva, leve han,
p res. konj. 3 p. sg. av lat. vivere (se
vivre).

vivel, kornmask, t. ex. Retzius 1772,
väl lånord = fsax., mlty. wivel, fhty.
wibil (ty. wiebel), ägs. wifel (eng. weevil),
med skiftande betyd, av ’skalbagge’,
’kornmask’ m. m., av germ. *wébila-,
nomen agentis på -il till ie. roten nebh,
röra sig hit o. dit, i litau. vebzdii, vebzdéti,
vimla, röra sig om vartannat (vartill
även den med vivel analoga bildningen
väbalas, tordyvel), samt väl också i
de under väppling o. väva (slutet)
nämnda germ. orden. Jfr tordyvel
samt med avs. på bildningen snigel o.
spindel 1.

vivisektion = ty., ett 1800-talsord,
till lat. vivus, levande (se följ.), o. sectio,
skärande (== sektion; se f. ö. under
sekt 2).

vivre, av fra. =, livsuppehälle, föda,
plur.: livsmedel, av vb. vivre, leva, av
lat. vivere ds. (urbesl. med kvick, kväk
o. diet; jfr vivat, vivor o. vital). -
Jfr det besl. fra. viande, numera: kött,
men förr: livsmedel, föda i allm. (av
lat. *vivenda, till vivere).

vivör, av fra. viveur, som lever friskt
om, till vivre, leva (se föreg.); jfr ty.
lebemann.

Vixen, sjön., se under vik slutet.

voffia, se våffla.

voj, interj., från finska voi.

vojlock, ett slags sadel täcke, från ry.
voilok, filt.

vojvod m. m., äldre slavisk
beteckning för stamhövding (t. ex.
Monte-negro), furste av en viss dynasti
(Böhmen, vévoda), militär ståthållare o. d.,
till innebörden egentl, motsvar. germ.
hertig o. med analog härledning, till
fslav. voi, krig, voji, krigare (urbesl.
med sv. dial. ve(j)da,jaga, se under jaga
slutet), o. stammen i voditi, föra, leda.
- Efter slaviskt mönster kallades
fursten av Valakiet också ’vojvod’ (vaivoda).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free