- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1143

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vital ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vokal, Sigfridi 1619 (-c-) = ty. vokal
= fra., eng. vocal, av likbetyd, lat. vöcälis
(underförstått: litera, bokstav), t. ex.
Cicero, avledn. av vöx (genit. vöcis),
röst (se ekivok, provocera o. följ.,
ävensom det ej besl. vittne slutet).
Alltså egentl.: som ljuder. - Förr ofta
med latinsk form.

vokativ, Leopold 1801: vokativen
best. f. (tidigare, atm. i regel, med
latinsk form, t. ex. 1730) = ty. osv., av
lat. uocätwns (underförstått: casus,
kasus, fall), till vocäre, ropa, kalla (se
föreg.). Alltså egentl.: som hör till el.
användes vid tillrop. - Den i (ä.) ty.
(bl. a. hos Fr. Reuter) uppträdande anv.
av ordet i nedsättande bet3^d., om
person, förekommer även i ä. nsv., hos
Ekeblad 1653.

volang, t. ex. 1836, från fra. volant,
egentl.: flygande, till voler, flyga, av lat.
voläre ds. - Förr även om ett bollspel,
t. ex. slå el. kasta volang, 1749 o. ännu
långt in på 1800-t.

volapyk, t. ex. V. E. Öman 1889 i
bildl. anv., från ty. volapuk osv., bildat
av prästmannen J. M. Schleyer som
namn på det av honom uppfunna
världsspråket.

Wolfram, personn., från ty. =, av
fhty. Wolfhraban, till wolf, varg (=
ulv), o. (h)raban, korp (se ramsvart).
Jfr följ.

volfram, kem. o. mineral., Bromell
1730 (om mineralet), Linné 1734, 1748,
1768: ’Spuma lupi. Volfram’, från ty.
wolfram; i metallisk form först
framställt av bröderna cTElhujar; formellt
= personn. Wolfram, dock ändas flera
gamla mineralnamn på -ram; enl.
gammal uppgift ytterst från ty.
bergsmanna-termen wolfrig, frätande (till wolf, varg),
emedan man trodde, att Volfram, som
uppträder samman med tennmalm, vid
tennsmältningen minskade
tennmängden. Även kallat scheelium, efter Scheele,
som år 1781 upptäckte mineralets oxid;
förr även tungsten.

Wollmar (Wol(l)mer, Vol(l)mers
m. m.), förn. resp. familjen., se
Valdemar.

Wollrat (Vollrat), personn., från ty.,
av fhty. Wolfrât m. m., till wolf, varg,
o. stammen i råda; med samma ord i
omvänd ordning i fsv. Rādhulf osv. (se
Ralf).

volm, höstack, G. I:s reg. 1560:
hvol-mer plur., dial. även (h)välm, motsv.
no. kvolm, kvalm, kvelm ; jfr fsv. hvcelma,
stäcka (hö), meng. whelmen, täcka över
(eng. ivhelm); avledn. på -m till välva,
alltså av germ. *hwalf>-ma-9 *hwelb-ma-.
- Nsv. -o- (-å-) för väntat -a- beror
snarast på lån från dial., där a blivit
o framför tjockt /; se särsk. Olson Ark.
28: 316 n. 1.

[Volmers osv., familjen., se Valdemar.]

volontär = ty., från fra. volontaire,
av lat. volunlärius, frivillig, till
volun-tas, vilja.

1. volt, luftsprång - ty. volte, från
fra. volte, liksom t. ex. saltomortal
från ital.: volta, vändning, till lat.
vol-vere, vältra, vrida (jfr revolver, [-revolt-] {+re-
volt+} o. volym). En biform är den
arkitekt, termen volut(a), spiral, snäcka,
av ital. voluta (fra. volute).

2. volt, elektr. = ty., efter fysikern
italienaren A. Volta (f 1827).

volut(a), arkit., se volt 1.

volym, i betyd, ’omfång’ Swedenborg
1719 (: sin voliim) osv., om böcker o. d.
allmänt först o. 1800, jfr dock o. 1740:
’Volumer . . av instructioner, bref m. m.’,
av fra. volnme, av lat. volumen n. (varav
da., ty. volumen), del av ett verk, bok,
skrift, rulle, krökning, till volvere, rulla,
vältra (se revolt, revolver, valvel,
volt 1); alltså (om böcker) egentl.:
rulle, antikens form på böcker. I betyd,
’rymd som en kropp upptager’ (som ej
finnes i lat.) från fra.

vom, se våmm.

vomera, i läkarespr. (Linné o. 1750
osv.) o. eufemistiskt för ’kräkas’ = da.
vomere, av fra. vomir, lat. vomere (av
*uem-), urbesl. med vämjas.

votera, rösta, Riddersk. prot. 1629:
’votera om den 4. puncten’ o. sedan
vanligt =. da. votere, ty. votieren 1700-t.
osv., efter eng. vote (redan 1500-t., jfr
fra. voter), till sbst. vote (redan 1400-t.;
härifrån i denna betyd. fra. vote), röst,
votum, av lat. vötum, löfte, önskan,
egentl, neutr. av perf. part. pass. vötus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free