- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1149

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vräka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledning). - Dansa på en vulkan, ett
bevingat uttryck, som ytterst går
tillbaka till den stora franska revolutionen;
jfr: nous marchons sur un volcan 1794,
ZfdW 12: 86. I sin moderna form
härrör det från det franska sändebudet i
Neapel Salvandy, som på en av
hertigen av Orleans (Ludvig Filip) för
konungen av Neapel given bal 1830 påstår
sig till den förre ha yttrat: ’Det är en
äkta neapolitansk fest, E. K. H., vi
dansa på en vulkan’; dagen därpå
återgivet i tidningarna. Kort tid därefter
utbröt Julirevolutionen.

vulst, från ty. wulst, framstående
rundning, av fhty. wulsta, till fhty.
wel-lan, rulla, vältra, av germ. *weln- till
ie. uel i t. ex. välta, valv osv.

[vuren, sydsv. dial., beskaffad, jämte
sammans, illavuren o. avledn. vurnad,
se vulen.]

vurm, överdriven lust för något, i
(ungef.) modern betyd. Dalins Arg. o.
(något avlägsnare) redan 1678, i
ur-sprungligare anv. t. ex. Lucidor: ’Wist
haar i Hiernan hann Wurm, Maskar
eller Main’ = da. vurm (även: orm),
från ty. wurm, egentl.: mask, samma
ord som orm; jfr i samma el. liknande
användning de likbetydande fra. ver,
ital. verme o. cosso, spän. gusauo,
por-tug. minhoca (egentl.: daggmask).
Maskar ansågos förr som upphov till
allehanda störingar i hjärnan såsom f. ö.
också i andra kroppsdelar o. -organer
(t. ex. hjärta, lever, mage, tänder, öron).
Om motsvar.. bruk av namn på kryp o.
insekter se under griller o. samlingar
av beteckningar för dylika såsom
orsakande sinnessjukdomar hos Riegler WuS
7: 129 f. Även öronsus o. d. ansågs
orsakat av en viss mask (jfr portug.
oucäo, mask, mal, av lat. auditio[nem],
hörsel; samme förf. WuS 3: 190); se
även under tvestjärt. - Jfr ä. nsv.
viirmstucken, vurmig, där den äldre
betyd, framträder. - Dessutom om
personer, som ha en vurm, t. ex.
bok-vurm, K. Gyllenborg 1721: ’Det
öfvermåttan ledsamma umgänget af
spräng-lärde Bokvurmar’, efter ty. bucherwurm,
jfr da. bogorm o. eng. book-worm.

vurst (ett slags vagn), Dagl. Alleh,
1771: ’En Wiirst för 8 Personer’, G. J.
Ehrensvärd 1776: ’en promenade på
vurstar’; förr även vurstuagn, t. ex. 1842;
från ty. wurst(wagen), ett slags
ammunitionsvagn med stoppade säten, bildl.
anv. av wurst, korv (se m et vurst). -
Hit hör också vurst som
skeppsbyggn.-term, om en tjock, avlång valk av
tågvirke, Rajalin 1730 osv.

vy, av fra. vue, till
pass.-participstammen av voir, se, av lat. vidére (se t. ex.
vidimera).

vyssa el. vyssja, O. v. Dalin: vyssa,
Sahlstedt 1773: vyssja, motsv. da. vysse,
ljudhärmande (jfr interj. vyssl) liksom
likbetydande da. visse, ä. da. hvisse, no.
kvissa, kvisja, el. sv. hy s sa, hyssja,
som förr även användes i betyd, ’vyssja’,
o. sv. dial., ä. sv. sussa, vyssja, mlty.
sussen.

våd, tygstycke, tygbredd, fsv. väj) f.
i brupväpir plur., bruddräkt = isl. vad,
vävnad, tyg, nät, i plur.: kläder, no.
vaad, vad, not m. m., da. dial. vaad,
not, fiskegarn, fsax. wåd, klädnad, mlty.
wåt (vartill wåtsak, varav ä. nsv.
våtsäck, kappsäck; se väska), fhty., mhty.
wåt, klädnad (i nhty. utträngt av
ge-wand: vb. vinda), ägs. wcéd (eng. weed,
dräkt o. d.), av germ. *wcédi-, snarast
till ieur. roten euedh, väva, fläta, binda,
varom se under vad 2. Ingår (med
vokalförkortning) i första leden av
vadmal (se d. o.). Avledn. på -fa: ägs.
ge-wcéde, klädnad, fhty. giwåti. - Med
avs. på betyd, ’väva’ av ’fläta, binda*
se närmare under väva (slutet).

våda, egentl, oblik kasus till ä. sv. o.
sv. dial. våde m., fsv. väpe m., skada,
olycka, våda, fara m. m. = isl. vddi, da.
vaade, avledn. av isl. va, skada, olycka,
fara, no. vaa, även: fruktan, ängslan (jfr
var ku n n a). För detta senare ords
härledning finnas blott två möjligheter,
men valet mellan dessa är av flera skäl
svårt att träffa. Enl. v. Friesen Nord.
språkh. 1: 9 f., Ark. 19: 338 utgår det
(liksom även fsv. vä, smärta) från germ.
*wanhö-, egentl.: böjning, krökning, o.
betecknar sålunda urspr, ’något skevt
el. förvänt’, alltså nära besl. med fsax.
wåh, förvänd, ägs. wöh, krokig, förvänd,
osv., av *wanha- (se f. ö. van g), o. med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free