- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1171

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - värd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lord; se även lev). Möjl. syftar i så
fall ordet närmast på de plikter
gentemot gästen, som ålågo värden icke
blott i fråga om materiell undfägnad
utan snarast med hänsyn till hans
säkerhet o. okränkbarhet; jfr särsk. fhty.
werén, lämna säkerhet för. F. ö., enl.
Fick-Torp, i avljudsförh. till mhty. iirte,
urte, värdshus, dryckeslag, sällskap
(vartill jfr Kauffmann WuS 2: 22). - Betyd,
’värd’ o. ’gästvän’ finnas även förenade
hos lat. hospes (jfr hospital); liksom
betyd, ’värd, husbonde, äkta man’ hos
de f nord. möts var. till ’husbonde’ (jfr
eng. husband), vilket jämte bonde väl
är det inhemska nord. ord, som till
betyd.-innehåll närmast ersätter det
kontinentalgermanska värd. -
Värdinna, fsv. värdinna, från mlty.
werd-inne = fhty. wirtinna (== ty. wirtin).
- Värdshus, 1593 = da. vcertshus,
efter ty. wirtshaus (sen mhty. wirtshus).
I fsv. i stället gcestahus (allm. germ.;
dock ej i got.), hcerbcerge (se härbärge)
o. tavcerne (se tabernakel); samtliga
kvarlevande in i ä. nsv. Under fsv. tid
betecknade dock gcestahus särskilt ett i
förb. med ett kloster stående härbärge
för pilgrimer o. fattiga resande,
hospi-tium (jfr höll. gasthuis, sjukhus,
hospital), med motsvar. betyd.-utveckling hos
hotell (= hospital); alltså ej om
såsom affär bedriven värdshusrörelse,
liksom också isl. gestahus brukades om
hirdens ’gäster’ el. om vid de stora
bondgårdarna åt främlingar uppbyggt hus.
F. ö. återgavs i de germ. spr. ’värdshus,
härbärge’ ofta med ord, som bildats av
sal, t. ex. got. salipwa, fhty. salihus
m. m. Eng. inn, värdshus, utgår från
ägs. inn n., rum, hus, jfr isl. inni n.,
bostad, härbärge m. m. o. är besl. med
adv. in, inne. Hotell är i sv. om
inhemska förh. väsentl. ett 1800-talsord
(se d. o.). Samma betyd.-utveckling
som i det germ. ’gästhus’ o. i hotell
föreligger i de slav. ord för ’värdshus’,
som representeras av polska gospoda,
tjeck, hospoda osv., till fslav. gospodi,
herre, motsvar. (trots svårigheten med
d) lat. hospes (genit. -pitis; se hospital),
vartill hospitium, till stammen i gäst.
Värdshusrörelse (i mera modern me-
ning) torde germanerna ha lärt av
romarna, där sådan är känd atm. från
2:dra årh. f. Kr. (deversoria). - I gamla
bibelövers.:s värdskap (2 Mos. 22: 19:
’Den som hafwer värdskap med någon
boskap, han skall döden dö’) ingår den
redan i fsv. uppträdande betyd, ’samlag,
beblandelse’, eufemistisk anv. av betyd,
’gemenskap, umgänge’.

värde, fsv. -vwrpe (analogiskt för
-virpe = isl. virÖe av *werpia-)9
avledning av fsv. vatrp n. = isl. ver ö, da.
vcerd, fsax., fhty, werd n. (ty. wcrt m.),
ägs. weorÖ n. (eng. worth), jfr got. wairps
m., av germ. *werpa-, substantivering av
adj. värd. Jfr värde.

värdera, t. ex. 1543, från mlty.
wer-déren, med romansk ändelse till werd,
värde (se föreg.); jfr till bildningen de
likaledes av germ. ord avledda lovera,
spendera. Da. vurdere är ombildat i
anslutning till ä. da. vurde = vörda.

värdes, i pres. o. imper. sing.: har
el. hav godheten (att), värdigas, nu blott
högtidl. o. i religiös stil, t. ex. Psalmb.
nr 331: ’Värdes du vårt bröst upplifva’,
jfr Psalmb. 1572: ’Gtidh .. werdades så
nådheligh / Oss thenna saligheet senda’,
förr även värda sig, y. fsv. wcerdhas,
avledn. av adj. värd, liksom värdigas
av värdig.

värdi (med huvudton på -z), m.:
värderingsman, o. n.: värderingspris, 1694
i betyd, ’värdering’ = da. vwrdi, från
mlty. werdie, till värd l med den
romanska ändelsen -ie (lat. -io); jfr
kof-ferdi, maskopi, staffli.

värdigas, fsv. vcerdoghas = da.
vcer-diges, från mlty. sik w er dig en, till mlty.
werdich, ty. wurdig, eng. worthy, isl.
verdugr, fsv. vwrpogher = värdig. Det
mlty. verbet är möjl. bildat efter
mönstret lat. dignäri: dignus. Jfr värdes.

värdshus, se under värd 2.

Värend, en av de forna
huvudbygderna i Smal. (jämte Njudung o.
Finnveden (-heden)), fsv. Verundia, Verendia
m. m. (latiniserade former), Vwrand,
Vceraznd m. m. Av förf. Ark. 7: 20 m. fl.
fört till runsv. ner, man, fsv.
va?r(sbro-dher; se varulv), isl. verr, got. wair,
fsax., fhty., ägs. iver - lat. vir, ir. fer
osv., ett allmänt ieur. ord med motsva-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free