- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1170

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - värd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kymr. gwerth), av germ. *werþa-, varav
det gamla finska lånordet verta, liksom
även litau. ver̃tas o. fslav. -vrědŭ komma
från germ. spr. Härjämte germ. *werþia-
i ags. wierðe. F. ö. flertydigt. Möjl.
med Brugmann IF 13: 88 n. 1 = germ.
*werþa-, *werða-, vänd mot, i got.
-waírþs osv. (se antvarda, invärtes,
vart
1), o. i så fall att förbinda med
fir. frith-, mot, o. lat. adv. vorsus; med
samma betyd.-utveckling som i lat.
pretium, värde, pris, till ett adj. *pretios,
till ie. prepos. *preti, emot (= lett. pret
~ grek. proti, prós), om denna Prellwitz’
o. Brugmanns tolkning är riktig (varför
bl. a. kunde tala parallellen med grek.
antí pollȭn esti, han är likvärdig med
många); alltså i båda fallen: gällande
som motprestation el. dyl. Bartholomæ
ZfdW 9: 18 förbinder värd med
ungavest. avarətā, värdeföremål. Ävenledes
har man, icke utan skäl, tänkt på ett
to-particip till ie. uer i fhty. werên,
betala, lämna säkerhet (ty. gewähren); jfr
mhty. wer(e), betalning, pris, ävensom
under garanti, en ordstam som f. ö.
saknar tillfredsställande härledning; se
värd 2. Enl. Fick o. Kluge skulle
ordet däremot höra samman med
stammen i var 3 (vaksam), vara 3, bevara
osv. (med vilka enl. somliga det nyss
nämnda fhty. werên o. värd, sbst., äro
besläktade). Jfr värde, värdes,
värdigas
. — Den gamla betyd. ’värdig’
ingår i gamla bibelövers.: ’Hwilken som
älskar fader och moder mer än mig,
han är mig icke wärd’ (i nya övers.:
’värdig’, Matt. 10:39); betyd. ’värderad,
aktad’ i det numera föga använda ’Min
värde vän’ o. det mera brukliga ’den
värde talaren’ o. d. — I sammans. står
ordet ofta på gränsen till avledning,
såsom t. ex. anammansvärd (1811, efter
ty. annehmenswert), avsevärd 1871,
avskyvärd (1712: ’De mest afsky värde
laster’, Weste 1807, men ej Sahlstedt
1773; ej i da.; jfr ty.
verabscheuenswürdig, motsv. ä. sv. afskyvärdig),
avundsvärd (Lidner 1791 1: 214, uppl.
1812, Lenngren o. 1795; jfr ty.
(be)neidenswert), beaktansvärd (E. H.
Tegnér 1870; efter ty. beachtenswert),
behjärtansvärd (1855; efter ty.
beherz(ig)enswert), beklagansvärd
(Kellgren 1792; efter ty. beklagenswert),
bemärkansvärd (Reuterdahl 1852; efter
ty. bemerkenswert), berömvärd (1626,
i två ord; 1678), beundransvärd
(1788: efter ty. bewundernswert),
dyrkansvärd, efterföljansvärd
(Reuterdahl 1843; jfr 1756:
efterföljningsvärd; efter ty. nachahmenswert),
fasansvärd (Möller m. fl. 1790, Leopold
osv.), fruktansvärd (1675 osv.;
tidigast skrivet i två ord), förvånansvärd
(t. ex. 1886; efter ty. erstaunenswert),
heder-, klander-, lov-, läs-, nämn-,
prisvärd, rysansvärd
(efter fasans-
o. d.), se-, straffvärd,
tillbedjansvärd, vördnadsvärd, älskvärd

(Spegel 1685, vanligt först på 1790-t., Thorild
osv., jfr da. elskværdig), älskansvärd
(Lindschöld 1669: älskans värd,
Österling 1708: älskand värd, Möller 1755
osv., synnerl. gärna använt under 1700-t:s
senare årtionden, numera rätt sällsynt;
förr även -värdig; efter ty.
liebenswürdig), ömkansvärd (t. ex. Kellgren G.
Vas.; förr även ömkansvärdig),
önskvärd osv.; de många på -ans (utan
motsvar. sbst. på -an) alltså
analogibildningar efter dyrkans- o. d. samt ty.
ord på -ens-.

2. värd, sbst., t. ex. L. Petri 1559:
’är altidh huar thens andras werdh’ =
da. vert, från mlty. wert (genit. -des),
av fsax. werd, wird, värd, husbonde,
gästvän, äkta man = got. wairþus, värd,
gästvän, fhty., ty. wirt, värd, särsk. förr
även: husbonde, familjeöverhuvud, äkta
man (saknas i ags.), av germ. *werðu-.
Egentl. om husbonden i motsättning till
’gästerna’ el. ’främlingarna’, alltså av
samma innebörd som indoeur.
*ghostipotis, dvs. ’gästherren’ = lat. hospes (se
hospital, despot o. nedan). F. ö.
trots många framställda förslag utan
ens närmelsevis säker härledning.
Kanske snarast med Fick m. fl.
sammanhängande med germ. *werþu- el. *werðu-,
måltid, i nattvard osv. (se d. o.), som
kan utgå från en rot u̯er i betyd. ’sörja
för’, i avljudsförh. till var 3, varse
osv., vård (jfr också ovan under värd
1) o. sålunda även till det till betyd.
närstående ags. hláford (*hláfweard =

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free