Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - värld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fsv. Virmoland föreligger en anslutning
till sjönamnet); andra ex. se förf. Sjön.
2: 111 (jfr även under Vättern), till
vilket detta bör läggas (av mig förut
fattat på något annat sätt). Namnen
höra till den ieur. roten uer, koka, sjuda,
varom jfr under varm (vilket dock, om
det utgår från ie. *ghlÅormo-, snarast
icke är besläktat). Se närmare Noreen
Spr. stud. 2: 59 (delvis annorlunda) o.
förf. Sjön. 1: 744 f. Jfr Gyllenius 1640:
’Wermelen, aff huilken Siöö Wermelandh
sitt nampn haffver’. - Värmlänning
motsvarades i fsv. av det enklare vcerme,
jfr fsv. adj. vcermsker, värmländsk.
[<sp>värmsel, -sla, sv. dial., källa som
ej fryser, se föreg. o. Värmdö.]
värn n., Lind 1749 ännu f. (Sahlstedt
1773 n.), jfr gamla bibelövers.: en värn,
fsv. vcern (värn} f., värn (abstr. o.konkr.),
även: nekande = isl. upr/i, da. vcern,
av germ. *warini-, vbalsbst. till värja
l o. identiskt med mlty. were, fhty. weri
(ty. wehr f.; som n. väl annan bildning).
Med avs. på bildningen o. växlingen av
omljudd o. oomljudd vokal jfr under
nys; se även lösen 1. - Genusskiftet
beror väl på att best. f. värnen
uppfattats som n. plur. (liksom barnen)
o. ordet anslutit sig till de många andra
neutrala vbalsbst. - Den i fsv. o. fda.
uppträdande betyd, ’befäst plats, fäste’
ingår t. ex. i S ö der var n, stadsdel i
Malmö, utanför den förr befästa staden.
Jfr Värnamo. - Avledn.: värna, fsv.
vcerna = isl. verna, da. vcerne; icke att
förblanda med det ej ens säkert
besläktade germ. *ivarnian i fsax. iver nian,
mlty., mhty. wernen, ägs. wiernan,
avhålla sig, vägra o. d. (jfr varna). -
Värneplikt, Sydsv. Dagbl. 1870:
’be-höfligheten af en allmän värnepligts
införande’ = da. värnepligt, övers, av ty.
ivehrpflicht, med första leden formellt
motsvar. fsv. vcerna- i vcernaman = isl.
varnarmaör, till genit. sg. på -ar (såsom
t. ex. rättegång, ättehög). I sv. väl
lån från da.
Värnamo, fsv. bl. a. Värnamo 1237;
av värn (med en biform värn = isl.
yprn) o. mö; syftande på en mö med
skansar el. förhuggningar. Jfr nsv.
Varnby Sdml., fsv, Farna- o. Vwrnaby,
med ungefär samma betydelseinnehåll
som fsv. Borghby; se förf. Ortn. på -by
s. 26 o. jfr Södervärn i Malmö.
värpa (ägg), fsv. vcerpa (ipf. varp,
med den starka böjningen kvar i vissa
dial.) - isl., no. verpa, da. vcerpe ds.;
egentl, ’kasta’ o. alltså - isl., no. verpa,
got. wairpan, fsax. werpan, fhty. iverfan
(ty. iver fen), ägs. weorpan. Av omstritt
ursprung. Snarast med Persson (senast)
Indog. Wortf. s. 499 till en ieur. rot
uerb, vrida, böja, vartill bl. a. (enl.
Persson s. avh. s. 498) lat. verbera, spön;
jfr isl. aldri orpinn, böjd av ålder,
ver-pask, skrympa ihop; till en enklare bas
ner, vrida (varom under orm), vartill
även utvidgningen urip (närmast av
u[e]rei i vrida) i grek. riptö, kastar (av
*urip-iö); jfr till betyd.-utvecklingen lat.
torquere, vrida, sätta i vridande rörelse,
kasta (jfr tortyr), o. eng. Ihrow, kasta
(av ägs. prdwan, kasta, vrida; se dr ej a),
ävensom slunga: slinga, slingra.
Dock enl. andra (jfr Hirt-Weigand) besl.
med fslav. vriigati, kasta, till en
gemensam ieur. rot på -glÅ; jfr till
Ijudutveck-lingen under ulv. I alla händelser ej,
med Noreen Urg. lautl. s. 121, direkt
att förbinda med lat. verberäri, piska,
slå, då denna betyd, är sekundär o.
verbet avlett av det nämnda verber- i
verbera, spön. - Ordets nuv.
betyd.-inskränkning, densamma som i fra.pondre,
värpa, av lat. p onere, lägga, beror därpå
att de förkortade uttr. från fackkretsar
(här närmast allmogen), där de utan
vidare uppfattats, spritt sig till
samhällslager, som saknat förutsättningar att
förstå dem. Jfr f. ö. t. ex. ruva, egentl.:
ligga på en liten hög, fra. couver ds.,
egentl.: ligga, ty. briiten ds., egentl.:
värma, osv.; se ruva 2. Liknande
betyd.-specialisering under garva, syssla,
virka. - Härtill bl. a. isl. v er p ill,
Varning ~ ty. wurfel ds. (se under tärning
slutet). - Jfr varp l-4.
värre, värst, fsv. voerre, vcerster =
isl. verri, verstr, da. vcerre, vcerst, got.
wairsiza, fsax. wirsa, wirsista, fhty.
wir-siro, wirsisto (utdött i ty.), ägs. wiersa,
wiersta m. m. (eng. worse, worsf); av
germ. komparativbildningen wersis- till
en germ. stam ivers-, av omstritt ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
