- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1177

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - värld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom det framgår av ex., företräde för
den senare formen, vilken i samma
betyd, är för Dalin 1853 den enda
möjliga = da. vcesen (ej i betyd, ’oväsen’);
från mlty. wesen(t), tillstånd, tillvaro,
uppförande, vistelse m. m., o. ty. wesen,
i nhty. även: levande väsen o. oväsen
(= mhty.). Egentl, substantiverad
infinitiv, wesen, av germ. *wesan = vara 1;
väsende osv. utgår från den mlty.
växelformen wesent. l betyd, ’tillstånd,
varelse’ påverkat av mlat. esse (jfr fra.
et re o. se ässe), lat. essentia (se essens
o. k v inte ss en s), jfr grek. ousia ds.
(till oösa, fem. av ön, varande),
ävensom eng. being, varelse, väsen (till be,
vara). Inhemska bildningar äro. fsv.
vara f., vistelse, väsende, o. varelse.
- Föra väsen, jfr ty. sein wesen
trei-ben, jfr även oväsen o. till betyd, liv,
leverne. - Göra mycket väsen av,
motsv. i da., efter ty. viel wesens von
etwas machen. - Jfr väsnas.

väsentlig, 1542,1600-t.: verklig,
egentlig; (t. ex.) Serenius 1741 osv. med
modern betyd.: som utgör ett tings
väsende, huvudsaklig r= da. vcesentlig, från
mlty. wesen(t)lich, verklig o. d., o. ty.
wesentlich, väsentlig (mhty. wesen[t]lich),
påverkat av lat. essentialis (jfr eng.
essen tial ds.); till föreg.; alltså: i
överensstämmelse med någons väsen; med
/-inskott som i egentlig, offentlig,
ordentlig. - I sv. med huvudton på
andra stav., ss. i egentlig, fientlig,
månatlig (oftast), ordentlig; i da. o.
ty. däremot med huvudtonvikten på
första stavelsen.

[Väsentorp, ortn. Ögtl., se växa
slutet.]

väska, P. Svart Kr.: uesfcorplur., Hels.
1587: wäska, i ä. nsv. stundom även:
vätska = no. vceske, senisl. veski n.,
från mlty. weske, lån från slav. spr.,
som i sin tur fått ordet från mlty.
wät-sak, kappsäck = ä. nsv. våtsäck, till
wåt, klädnad (= vad; se även
kappsäck). - Ordet har undanträngt det
förr allmänna o. i dial. ännu
kvarle-vande taska (även: ficka); se d. o. Om
det likbetyd, eng. bag, se under bagge.

väsnas, föra väsen, bråka, Envallsson
1781, Weste 1807, i sv. dial. o, hos finnl.
förf. (t. ex. Gollan 1864) även väsna ds.,
det senare också: vara beställsam, fjäska;
avledn. av väsen (se d. o.); i sv. dial.
i en något ursprungligare betyd.; jfr
ty. sein wesen treiben.

[väspe osv., sv. dial., bålgeting, se
väfse o. särsk. under geting slutet.]

vässa, se vass 2.

*vässel, dalm., hårtäcke, resfilt =
isl. vesl n., ett överplagg (= slagningr),
ryttarkappa, till ie. ues i got. wasti f.,
klädnad, osv. o. i var, överdrag; se
närmare d. o. och väst. Alltså ett av
de icke få i sv. annars försvunna ord,
som dalm. (stundom jämte gotl.) har
gemensamt med isl. o. fno.; jfr t. ex. t a d.

1. väst (ett klädesplagg), 1708 = da.
vest ds., i no. dial. även ’jacka’, jämte
ty. weste 1706 från fra. veste, väst, jacka,
av lat. vestis, kläder (vartill vestlre, kläda,
jfr revetera, travestera), till ieur.
ues i grek. (h)énnymi (av *ues-n-),
kläder mig, éslhos, klädnad, sanskr.
väsa-nam, dräkt osv., samt i armen. o. alban.
En urbesläktad germansk [-avljudsbild-ning-] {+avljudsbild-
ning+} är got. wasti f., klädnad, ägs.
wcest-ling; jfr även var, överdrag, o. v as s el.
- Alltså ett av de många språkliga
vittnesbörden om Frankrikes inflytande på
herrmodena; jfr paletå, pantalonger,
redingote (ytterst engelskt), syr t ut.
- Alldeles obesläktat är naturl. det
engelska ordet för ’väst’: waist-coat,
egentl.: livrock, till waist, liv, midja,
egentl.: växt (meng. wast, till växa).

2. väst, väster, i sjömansspr.,
Palm-cron 1640, liksom ost, syd (o. nord)
lån från Hy., ty. el. höll.; se f. ö.
väster. Från samma spr. kommer även
nord- o. sydväst, som förr uttrycktes
med omkastade leder, liksom ännu i
vissa norrl. o. finnl. dial.: fsv. v&stan
nordhan, nordväst om, vcestersudher, i
sydväst, norrl. dial. *västannorda,
’’västernord.

västan, fsv. vestan osv.; med
bildning o. släktförh. fullt analoga med
nordan osv. Jfr sbst. västern under
väster.

väster, adv., fsv. vänster (vaist) = isl.
vestr, da. vest, vester-, fsax. westar, fhty.
west(ar) (ty. west, sbst.), ägs., eng. west
(från västgerm. spr. kommer fra. ouest);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free