- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1178

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västerbotten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av germ. *westra- o. *westa-, bildat sorn
norr osv.; besl. med lat. vesper, afton,
grek. (h)ésperos, (h)espéra ds.,
(h)espé-rios, västlig, m. fl. (se vesper). Dessa
ord ville man gärna sammanhålla med
litau. vakar as (av *ueker-), fslav. veceru,
afton; i så fall snarast med Pott o.
Brug-mann till ie. *(a)ue, ned, resp. *(a)ue-s,
jfr sanskr. dva o. avds, ned, grek. av-,
lat. au- (i t. ex. anfero, bortför) osv.;
alltså med syftning på den nedgående
solen; jfr anm. under norr.
Grundbetyd, vore alltså ’afton’; jfr ty. abend med
samma dubbelbetyd.; analoga
väderstrecksbeteckningar efter dagstider se
söder o. öster. Växlingen av -per i
lat. vesper o. -ker i litau. väkaras blir i
alla händelser dunkel, trots flera
förklaringsförsök. Om -per i lat. vesper
jfr en förmodan hos Holthausen IF 32:
336. - H. Petersson Heterokl. s. 231 f.
är benägen att godtaga sambandet
mellan väster o. lat. vesper samt den
ovan anförda härledningen från ie. aue-s,
ned, men skiljer orden etymologiskt
från de slavo-balt. beteckningarna för
’afton’; se närmare anf. avh. - Den
gamla förklaringen av väster o. vesper:
ie. (a)ues, lysa, i öster torde icke kunna
upprätthållas. - I fsv. med superi,
vaz-starser, västligast = sv. dial. (t. ex. ska.)
väster st t isl. vestastr. - Även som sbst.:
fsv. vänster n. = isl. vestr osv., vartill
i sv. från, i, mot v. (jfr fsv. i v. osv.); adv.
väster i betyd, ’i, åt el. mot v.’ är
däremot nu föråldrat. I nsv. även västern,
påverkat av ty. westen m. (fht}r. westan
n.) - mlty. westen, som utgå från
motsvarigheter till adv. västan (- fhty.
westana osv.). -. Härtill adj. västra,
från oblika kasus av fsv. vestre - isl.
vestri osv.

Västerbotten, y. fsv. Vcestra butn;
till fsv. botn, butn i betyd, ’vik’; se
Bottenhavet, Bottniska viken o.
Norrbotten.

västern, sbst., se under väster.

[Västerplana, ortn. Vgtl., se
Uppland (slutet).]

Västerås, stadsn., fsv. Væstra Arōs,
Arus, sammandraget -ā(r)s, av ār, genit.
sg. till a, å, o. ōs, mynning (se os), jfr
de likabetyd. Åhus o, da. Aarhus (fda.
Aros). Med tillägget Vestra i
motsättning till Östra Aros (Uppsala). - Jfr
familjen. Arhusiander (om senare
leden se Anders o. Neander),
Arose-nius; under 1600-t. även Arosiandrinus.
- Däremot utgår gårdn. Västerås i
Bolmsö sn Smal. från fsv. Vwstrusa, av
* Va^ster-husa, till väster o. hus, alltså
= Västersum Kättilstads sn Smal.,
med samma grundform; jfr t. ex. fsv.
Östrusa Vstml., nu Ustersta.

Wästfelt, adligt familjen., ombildat
av Westeman (1600-t.).

västgoter, forngerm. folkn.,
ombildning (i anslutning till
väderstrecksnamnet) av germ.(-lat.) wisigothce, vesegotha?,
äldre visi, vesi, enl. Streitberg IF 4: 300 f.
till ieur. adj. *uesu-, god = sanskr.
vdsu-, Vdsu-, grek. ev, Ev-, kelt. vesu-,
visu-, fhty. Wisu-, Wisi-, möjl. i
avljuds-förh. (ieur. *eus-) till got. iusiza, bättre.

[Västorp, ortn. Vgtl., till fsv.personn.
Væste; se -torp o. under vist.]

1. väta, sbst., fsv. vceta = isl. vceta,
da. vcede, av germ. *wcetiön, avledn. av
våt ss. t. ex. fylla av full, halta av
halt, svärta av svart, syra av sur,
sälta av salt m. fl.; jfr ägs. weta m.

2. väta, vb, fsv. vceta = isl. veta,
da. vcede; ägs, wcétan (eng. wet), av
germ. *wcetian; avledn. av våt, liksom
t. ex. göda av god, härda av hård,
möda av fsv. möper, trött, osv.

väte, Ekeberg Nomenkl. f. Ghemien
s. 12 (1795): ’Hydrogene, hvilket vi
vågat i brist af annat ät uttrycka med
Väte9; bildat som syre. Da. har i stället
brint (bildat av 0rsted) för vandstof
(det senare i sht i no.-da.).

vätska, fsv. vcetska = isl. vcetska, da.
vcedske, en speciellt nordisk bildning av
urnord. *wätiskön, till våt; bildat som
grönska:grön, onska:ond. - I
ä. nsv. o. (som deporiens) sv. dial. även
som verb: väta.

[vätta(ns) m.m. i förb. int(e), lite v.
se följ.]

1. vätte el. vätt, tomte, underjordiskt
väsen o. d., i ä. nsv. (t. ex. L. Petri) o.
sv. dial. även vätter (-e-) m. plur., vältrar,
ävensom (i nordsv. mål) vit(t)er, fsv.
vcet(t)er f., plur. -ir, vätte, t. ex. ’skalt
thu ey thro vppa tompta gudha a^lla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free