- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1192

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. å - åbett ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

apas plur., vattendrag, dpauant-,
vattenrik, litau. upé, flod, o. sannol. även
det väl kelt. -apa, som ingår i tyska
bäck- o. flodn. såsom Asc-affa (z
Aschaf-fenburg) osv., -e/", t. ex. ortn. Honnef,
Ity. -ep, t. ex. Lennep, enl. somliga också
lat. Apulia, Apulien. Möjl. är dock kelt.
-apa = lat. aqua osv. - Jfr f. ö.
Arboga, Västerås, Åhus, Åland,
Å l opp e, Amin n e, Å mö t,
Ärling-hti n dra.

[Åberg, gårdn. Jtl., se under Åtvid.]

åbett (n. enl. Rz.), väl blott i vissa
norrl. dial. (Jtl.), lillfrukost = no.
aabil(e) m. - mlty. anbet, litet
mellanmål, mhty. anbiz (ä. ty. anbiss); jfr
fsax. an(t)bitan, börja att äta, ägs.
on-bitan; till å l o. svaga avljudsstadiet
av bita (se bett o. bete 1). I nisl.
ombildat till drbiti, tidig bit (se arla
o. jfr frukost). Jfr ty. imbiss (fhty.
imfåz, inbiz m. o. n.) till fhty. enbizan
(dvs. bis-).

åbrodd el. abrodd, Artemisia
abrota-num, Lex. Linc. 1640: åbrodd; 1642
osv.: abrodd; i ä. nsv. även abrot(t)
m. m.; fsv. abrot, aabrut m. m. = ä. da.
abrod, abrod, fda. abrud, ävensom (möjl.
i anslutning till a m b ra) sv. dial. (Skåne),
da. dial. o. fda. ambrut; liksom ty.
aber-raute (jfr växtn. raute) ombildningar av
lat. abrotanum, av grek. abrötonon. -
Samma ursprung (närmast latinet) ha
namnen på flera andra för sin vällukt
m. m. odlade trädgårdsväxter, t. ex.
i s öp, lavendel, mynta, salvia.

åbäke, något oformligt, även: tillgjord
o. utspökad människa, t. ex. Modée o.
1740: ’tacket åbäke’, Serenius 1741, i
dial. dessutom: troll, spöke. Dessutom
i ä. nsv. obäke t. ex. Lind 1749, som
växelform ännu hos Dalin 1850, fsv.
obceke, Gloss. God. Ups. C 20:
’Simo-lacrvm . . offgud oc obäkee’, jfr afbceke
samma källa - sv. dial. (även ubäge
m. m.). Till av (i betyd.: över det
vanliga måttet o. d., jfr avig), o. bak;
delvis också till det förstärkande fsv. o- el.
of-, för mycket (se för 3). Betr.
bildningen jfr t. ex. lystmäte samt f. ö.
E. Noreen Artem. ljudl. s. 42 n. 2 med
litter. - Åbäklig, Sylvius 1682, Spegel
1685 (-kelig), Serenius 1741, jfr å. nsv.
åbäkot 1682, sv. dial. abäkeli(g), åbäkug,
nisl. afbakaligr, klumpig, no. avbakleg,
avbeklig, avsides liggande. Därjämte ä.
nsv. obäk(e)lig, t. ex. Sylvius o. 1670,
U. Hiärne, G. Gyllenborg 1737, Dalin
1853, fsv. obcekeliker (obekelikin).

[*åckel (ok(k)ul), sv. dial. (dalm.),
ankel, med assimilation av -nk- ss. i isl.
okkla; se f. ö. ankel.]

[åda, sv. dial., ej der, se d. o. Ingår
sannol. i fsv. Adhöö, nu Ådö Sdml.
Dock finns även ett ortn. Ada, fsv.
Adha.]

åder el. ådra, fsv. ädher med
n-stams-utvidgningen äpra, motsv. no. aader, da.
aare, mlty. åder, sena, åder, plur.:
inälvor, fhty. ädara (ty. åder), av germ.
*céÖrö- f. jämte *cébri(-ö) i isl. dedr (genit.
cédar, med förlorat stam-/’), ägs. édre;
avledn. av ett ie. ord motsv. grek. elor
n., hjärta, jfr etron, buk; betyd, ’inälvor’,
(som möjl. är den äldsta) uppträder i
mlty. o. mhty. åder, jfr fsax. inn-éthron,
fhty. inn-ädiri, ir. inathar ds., ävensom,
med dunkelt -dr-, fslav. jadra, sköte. I
fråga om betyd.-växlingen jfr lat. vena,
åder (fra. veine ;> eng. vein), sannol. med
Bezzenberger av *nexnä o. besl. med ved.
vaksdnä f. plur., buk (jfr ven 2). Grek.
har ett speciellt ord,/) hléps (genit.
-frös),ytterst till roten bhel, svälla (se b u 11 e osv.).
Överhuvud är den forntida
terminologien för ’åder’ o. d. vacklande; fsv. äpra
kunde även betyda ’muskel, sena’,
liksom även mlty. åder har motsvar. betyd.
Urspråket s}rnes ha saknat fast
beteckning. - Den ännu under 1700-t. vanliga
pluralf. ådrar blir under 1800-t. allt
sällsyntare. Sing. åder, som något
tidigare kanske stått något tillbaka för ådra,
synes på senare tider ha blivit den
vanligare; o. är ensamhärskande i förb.
slå åder. Betyd, ’källåder’ uppträder
redan i fsv. - Uttr. poetisk åder o. d.,
med motsvar. i ty., eng., fra. m. fl. spr.,
jfr lat. (Horatius) nec studium sine
di-vite vena, ingeni benigna vena (en rik
åder av snille); sammanhängande med
den gamla föreställningen om ådrorna
som säte för själslivet; om liknande
föreställningar se f. ö. under -lunda. -
Åderbrock, Weste 1807, Ehrengranat
1809 = da. aarebrok, efter ty. aderbruch;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free