- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1198

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

paradigm, till vilket även ö hört (motsv.
auj- i got. genit. aujôs); jfr samma
förhållande mellan ä. da. maar o. .
Se f. ö. ö o. jfr SOÄ 17: 66 f. —
Utvecklingen av rdh till l är densamma
som i hin håle, stel osv.

ån, sv. dial., sträcka el. remsa av
åker, hage o. d. som man tar för sig
för att därå skörda, röja osv. (under
fortskridande från den ena ändan till
den andra), av ett fsv. *än = mhty.
jan (ty. jahn), langob.-lat. Janus,
jordsträcka, jordrymd, av germ. * j ärna- =
ie. *ié-no- i sanskr. yäna-, bana, yanam,
gång, fordon, till ie. roten ie, gå, i sanskr.
yäti, går, far, litau. jöti, rida, osv.,
ävensom bl. a. lat. jänua, dörr, o. gudan.
Janus (se Januari), utvidgning av
roten z, gå (se ed l, id 2, o år). Schade
Altd. Wb., Liden Ark. 3: 243.

åndra, åndre, sv. dial., skoning under
slädrnedar, även andra = no. andra.,
ä. da. andre; jämte nordsv. dial. andar,
annar, den kortare av ett par skidor,
Burens o. 1600: andarn best. f. = isl.
pndurr (o. andri) m., no. onder f,,, även:
skida (i allm.), jfr fsv. andurslang, sv.,
dial. änder-, anderslång, av urnord.
*an-dura-, varav finska lånordet antura, sula,
köl, lösmed. Säkerl., med Torp Etym,
Ordb. s. 5, till and-, emot (se an- 2),,
f. ö. sannol. med avledn. -ur (-ar?), jfr
t. ex. f j ätter, hammare. Härtill sv.
dial. annring, skoning under medar =
110. ändring. - Annorlunda (v. Friesen
o.) K. F. Johansson IF 8: 181.

[ång, sv. dial., trång, se ånger.]

ånga, sbst., egent., oblik kasus (jfr
t. ex. imma o. Ordbildning under -a)
till ä. nsv., sv. dial. ånge, fsv. ange =
isl., no., da. dial. ange, till en
utvidgning av roten an i ande, andas;
kanske i så fall ie. *ongh-, vartill även
grek. omphḗ, vindfläkt. Lagercrantz KZ
35: 278. — Ångbåt, Stockh. Courier l,
1820-21: ’Plan til en på actier
grundad Transport-inrättning emellan
Stockholm och Göteborg, medelst tvenne
Ångbåtar’; o. ångare, Franzén 1841: ’ångarn
far med rök och stoj och bråk / Af hjul’;
översättningslån efter ty. dampfboot,
dampfer, eng. steam-boat, steamer, fra.
bateau à vapeur, varefter ry.
parochód osv. ; jfr liknande lån av
kulturord under t. ex. utställning. Da. har
i stället dampskib efter ty. dampfschiff.
Ångkvarn, efter ty. dampfmühle,
eng. steam-mill, fra. moulin à vapeur.
— Om ångvagnsträng o. -kedja som
beteckningar för ’bantåg’ på en tid, då
man ännu famlade efter en lämplig
benämning, se under tåg 3. Jfr ä. da.
(t. ex. 1840) dampvogn, om
järnvägsvagn. — Härtill vb. ånga = isl., no.
anga (i da. dampe, se damm).

ånger, i ä. nsv. ofta även: sorg el.
vrede, fsv. anger m. o. n., trångmål,
ångest, ånger, förtrytelse = isl. angr
m., förtret, bedrövelse, da. anger, ånger,
i ä. da. även: sorg, bekymmer, betryck
(eng. anger är lån från nord. spr.), ett
speciellt nordiskt ord; liksom adj. sv.
dial., ä. sv. ånger, ängslig, sorgsen (t. ex.
Bellman, Lenngren), fsv. anger, av germ.
kangra- el. också av en germ. s-stam
*angaz, motsvar. lat. angör (genit. -or/s),
ångest, beklämning, (strupens)
sammantryckande, sanskr. ahhas n., trångmål;
till ieur. angh, (vara) trång, i sanskr.
aiihu-, trång = germ. *angwu-(-ia-) i
finska lånordet ankea, trång, got.
agg-wus, fsax., fhty. engi (ty. enge), ägs. enge,
isl. 0ngr, no. ang, sv. dial. ang ds. (se
angå o. ängsla), med samma
deklina-tionsövergång som i t. ex. söt, jfr även
t. ex. fast, tunn; f. ö. besl. med lat.
ango, snör samman, angustus, trång,
fir. cum-ang, trångmål, nöd, fslav. qzuku9
trång, litau. änksztas osv.; jfr ångest,
ångse. Alltså egentl.: trångmål.
Härtill avledn. ångra, se d. o. - Ordet
har i betyd, ’ånger’ undanträngt (dial.)
i der osv., där betyd, ’ånger’ är
ursprunglig; jfr även ruelse. - Ångerköpt,
egentl.: ångrande ett köp, såsom Bureus
o. 1600, redan atm. under 1700-t.:s första
årtionden även i utvidgad anv., jfr ä.
nsv. (dial.) ångerk(i)öpsen 1723 (Växiö;
bildat som ledsen osv.), till ä. nsv.
ångerköp 1623 osv., Lind 1749. Jfr ä.
nsv. o. sv. dial. ångerbytt, y. fsv.
anger-bytter, som ångrar ett byte, ångerköpt.

Ångermanland, ä. nsv. även
Anger- (norrl. dial.), fsv. Angermanna land, dvs.
Ångermännens land, egentl.: deras som
bo vid viken el. vikarna (Ullånger osv.),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free